Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Birgitta Hellström - 20 november 2012 18:26

..... nu börjar den här tiden som ska genomsyras av frid ..... med som genomsyras av stress många måsten och alla de där sakerna man skulle vilja göra och alla de där julklapparna man skulle vilja kunna ge

..... men varför klaga vi har tak över huvudet ..... vilket inte alla har

..... vi har mat ...... vilket inte är självklart för alla

..... och framför allt vi har en jul som självklart är helt nyktert vilket inte alltid har varit en självklarhet

..... eftersom min man har haft alkoholproblem

..... men idag behöver inga av våra barn vara med om en jul (som ska vara barnens högtid) som förstörs av att vuxna dricker alkohol och blir förändrade och genom det slå sönder barnens trygghet.


............... så även om vi kanske inte kan ge alla de där julklapparna vi skulle vilja så får vi nog en bra jul ändå       

Av Birgitta Hellström - 18 november 2012 20:20

lite tankeklur....  

numera finns det ju inte varningstreangel på narkotikaklassade läkemedel

utan man ska själv avgöra om man är kapabel att tillexempel köra bil när man ta dessa mediciner


.....ok det kan ju låta bra ..... men ....

(nu kommer det) om man betänker att de flesta som kör bil onykter kan  gå i god för att de kör bil till och med bättre onykter än nykter - en del av det försämrade omdömmet ....

..... och nu ska de som äter narkotikaklassade läkemedel själva avgöra om de är kapabla att köra .... även när de ätit dessa ett tag och alltså borde ha ett försämrat omdömme ......


.... och om du då äter sådana och sen kör och blir stoppad i en drog/nykterhetskontroll döms du eller frias du ?  

..... och om du är med i en olycka döms du hårdae om du har tagit sådana läkenmedel eller är det en förmildrad omständighet ?  


många säger att så länge man har smärta och behöver dessa läkemedel så tar kroppen hand om det ( om det nu stämmer ) men bivärkningarna finns ju ändå.


..... jag mötte en läkare som sa att patienten kunde köra bil trots att han skrivit ut narkotika klassade läkemedel


ingenvet vem som har ansvar och varför det blev så här..... SNÄLLA SÄTT TILLBAKA VARNINGSTRIANGELN  




Av Birgitta Hellström - 15 november 2012 21:14

igår var jag med jobbet till IKEA i Haparanda det blev låååång resa med ett studiebesök på ett vård och omsorgsboende och sen IKEA ..... jag köpte mycke sen åkte vi låååång väg hem

Av Birgitta Hellström - 15 november 2012 20:45

idag var jag på föreläsning i Umeå och då var det skön pianomusik till av min klassföreståndare på högstadiet och med snabb överräkning konstaterade jag att hennes äldsta dotter är 50

  Birgit Lindberg även om du blivit äldre (vilket jag inser att även jag har blivit) så spelar du lika bra idag som då .....

Av Birgitta Hellström - 11 november 2012 20:49

TRÖTT,TRÖTT,TRÖÖÖÖTT efter helgskift med en del strul ........ irriterad på allt och alla ......kommer då hem till familjen och mys med TV och några givande diskutioner på facebook och lite spel ...... sånt är livet ..... ska nu vila (SOVA) för att sen åter gå till JOBBET och JOBBA,JOBBA

Av Birgitta Hellström - 7 november 2012 14:28

Soldatroteindelning i Skellefteå 


   Varifrån kom soldaten ?

Soldat BRANT= Bureå , Soldat Sjöman=Hjoggböle , soldat Käck=Rönnbäcken , Hedensbyn,Falmark ,  Soldat Orre=Innervik,Medle , Soldat Westerman=Skråmträsk , Soldat Önne =? Soldat Lamb = Skråmträsk ,  Soldat Lamm=? ,  Soldat Palm=Falmark,  Soldat Gök= Norsjö , Soldat Styv= Gummark,Gärdsmark , Soldat Herre= Ostvik,Östanbäck , soldat Vikberg= Yttervik , soldat västerbottning=Storkåge,Ersmark


INNAN INDELNINGSVERKET

Hur  det började Under  1550-talet sattes ett antal fänikor upp i Sverige, också i Norrland sattes  fänikor upp. En fänika är en avdelning på högst 500 man fotfolk, som med tiden  blev ännu färre. Varje fänika samlades kring en fana och rekryterades ofta från  ett bestämt landskap. I Västerbotten fanns redan 1565 en Västerbottensfänika.


Organisation Fänikorna  bestod från början av cirka 500 man fotfolk, som utgjorde 25 rotar om 21 man (totalt 525 man). En rotes  ledare var en över- och en underrotmästare. Chef för fänikan var hövitsmannen, med en fänrik som andre man och  en löjtnant som  assistent åt fänriken. Fänikans militärmusikkår bestod av trumslagare och pipare. Av Norrlands fänikor bildade Gustav II Adolf 1615 Norrlands storregemente (3 000 – 3 600  man). Samtidigt bytte fänikorna beckning till kompanier, en enhet som kom att  bestå av cirka 150 man. Stor­regementet delades 1623/1624 i tre delar varav  Västerbottens regemente rekryterades från norra Norrland. Västerbottens  regemente kom att bestå av åtta kompanier. Befälet över kompanierna kom så  småningom att föras av en kapten. Löjtnanten och fänriken kom också att  fortsätta som befäl i kompanierna efter förminskningen och namnbytet.  Kompanierna i Västerbottens regemente kom att bli: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani,  Majorens kompani, Lövangers kompani, Kalix kompani, Bygdeå kompani, Skellefteå  kompani och Piteå kompani.
I strid och krig innan  indelningsverketMellan åren 1625 och 1679  deltar regementet i striderna och fälttågen i nuvarande Baltikum (Livland),  Preussen, Polen (Danzig), Ingermanland (nuvarande St Petersburgsområdet) och  Tyskland och deltar i striderna och fälttågen där. Delar av tiden där  tillbringas hemma i Sverige för att förstärka regementet och som besättning på  örlogsflottan. Som namn på slag där regementet segrat under denna tid anges Landskrona 1677.

INDELNINGSVERKETS TID TILL FINSKA KRIGET

Indelningverket Första steget mot ett ständigt  knektehåll i Västerbotten togs 1649 när ett kontrakt om ständigt knektehåll  ingicks mellan kronan och allmogen i  Västerbotten.  Karl XI införde 1682 generalindelningsverket och med det det ständiga knektehållet.  Landet indelades i små administrativa områden som alla skulle hålla minst en knekt.  Varje gård som ingick i området tvingades att förse och underhålla en soldat  med ett soldattorp.  Bönderna i de gårdar som gick ihop för att hålla en knekt kallades rotebönder eller rotehållare och bonden (personen) som  ansvarade för att roten tog hand om soldattorpet kallades rotemästare och han ansvarade för att lönen och övrigt ,som  de skulle förse soldaten med, också överlämnades. I städerna mot­svarades  roten ofta av en stadsdel.
Varje rote fick ett  rotenummer inom regementet, därför var knektarna också kända under sitt  rotenummer. Rotarna byggde på mantalet, mantalet utgjorde ett mått på gårdens betalnings­förmåga då det gällde skatt. Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal  men den till­gängliga jorden räckte inte alltid till, så vissa rotar hade ett  lägre mantal. Hur många gårdar som krävdes för att få ihop två mantal  varierade, beroende på gårdens areal och den av­kastning jorden gav. Det var  alltså rotens uppgift att rekrytera och hålla en soldat/ryttare med häst eller  utrustning inklusive ett boställe (soldat­torp).
Huvudgården i roten fick  normalt ge namn åt sin rote, den kallades för stamrote eller huvudrote.  Övriga gårdar kallas hjälprotar. Bönderna  fick som motprestation för roteringssystemet befrielse från utskrivning till  armén eller flottan. ”Tjänsten  på roten” avsåg i den indelta armén  de övningar och den kontroll av vapen och utrustning, soldatens uppförande och  disciplin som förekom när inte förbanden var sammandragna till övningsläger,  kommenderingar eller krigstjänst. Västerbottens regemente höll sedan 1648 sina  regementsövningar på Gumboda Hed, det började lite norr om den nu som Gumboda  Hed kända platsen.
I strid och krig fram till  Finska kriget Under karolinertiden,  frihetstiden och fram till och med Gustav III:s tidiga gustavianska tid deltog  regementet i flera strider och fälttåg.
Regementet var med i  striderna och fälttågen under det stora nordiska kriget, 1700 – 1721. Man deltar  många slag och också i flera segrar under detta krig, men vid Poltava 1709, där regementet uppträdde med  den äran, utraderas regementet och måste helt återskapas i Sverige efter det  slaget. Därefter var regementet aktivt i Roslagen, Väster­botten, Bohuslän (1717) och Norge (1718). Under åren  1719 - 1721 tjänstgjorde regementet i Västerbotten.
Under Hattarnas krig,  1741 – 1743, Pommerska kriget, 1757 – 1762 och Gustav III:s ryska krig, 1788 –  1790 kom regementet mest att delta i slag och krig som förlorades. Men  regementet uppförde sig ofta ändå med den äran. Vid slaget vid Villmarstrand  1741 förlorade regementet alla sina officerare och en trumslagare rädda  regementet sedan det varit det regementet som längst stått emot ryssarna.
I Pommern var en bataljon med då den  preussiska staden Pasewalck intogs i augusti 1760. Ett par månader senare  utmärkte sig bataljonen med tapperhet då preussiska styrkor slogs tillbaka  efter ett anfall på staden.
Den 28 juni 1789, vid  Uttismalm utmärkte sig regementet genom ett mod och en rådighet som tvingade  ryssarna att retirera. Västerbottens regemente utmärkte sig ofta i detta krig  genom tapperhet. I slutet av slaget vid Willikala  blev de svenska artillerihästarna skjutna,  men kanonerna räddades av officerare vid Västerbottens regemente som själva  drog kanonerna i säkerhet.
På regementets fana nämns  följande slag där regementet deltagit i i segerrika slag under denna tid: Düna 1701, Kliszow 1702, Fraustadt 1706,  Malatitze 1708 och Strömstad 1717.


RotenrRotenamnByar
108AlmOstvik, Östanbäck
30AsplundSörböle, Böle
72BackmanKlutmark
32BergTjärn, Norrböle
98BergStorkåge
98BerggrenStorkåge
21BergholmBergsbyn
21BergmanBergsbyn
33BergskrivenTjärn
59BjuhrBastuträsk, Kattisträsk
80BjurDegerbyn, Stämningsgården
121BjörkNorrlångträsk, Ostvik, Byske
11BlankInnervik
116BlomDrängsmark
66BlylodBjuhlevattnet, Finnforsen, Bjurvattnet
107BondeOstvik, Östanbäck
107BoströmOstvik, Östanbäck
22BrafBergsbyn
7BrandtBureå
123BromanÅbyn
109BrännÖstanbäck
109BrännareÖstanbäck
49BurmanRagvaldsträsk
7BurstedtBureå
5BågeBurvik
3BäckBäck, Burvik
110BäckÖstanbäck
113BäckFrostkåge, Ostvik
72BäckerKlutmark
113BäckmanFrostkåge, Ostvik
110BäckströmÖstanbäck
6CanonBureå
71CarlmanKlutmark
89DahlbergKusmark
3DahlbäckBäck, Burvik
82DahlkvistErsmark
45DahlqvistHjoggböle
79DegerDegerbyn
79DegerfeldtDegerbyn
53DrygGärdsmark, Gielsmark
114DubblareDrängsmark
117DunderDrängsmark
73DuvaMedle
58DyhrLund
19EkmanHedensbyn, Bergsbyn, Furunäset
74EnqvistMedle
24FalkBergsbyn
39FalkFalmark
39FalkmanFalmark
91FanaKusmark
90FermKusmark
122FiskareTåmeå, Kindbäck
47FlinkfeltRagvaldsträsk
124ForsmanÅbyn
119FrimodigNorrlångträsk, Fällfors
76FriskMyckle
64FromNorsjö
18FurbergUrsviken, Innervik, Yttervik
76FurbergMyckle
20FurmanBergsbyn
83FältErsmark
85FältskärErsmark
53GerdfeltGärdsmark, Gielsmark
45GiersHjoggböle
1GivaktBäck nära Bureå
6GranBureå
105GranOstvik
65GranatNorsjö
55GrubbSunnanå, Stämningsgården
69GrönborgGärdsmark, Gummark
57GrönlundLund
1GäddaBäck nära Bureå
65GökNorsjö
51HareGummark
61HarneskNorsjö, Bastuträsk, Långträsk
94HedmanStavaträsk, Kågeträsk, Lillkågeträsk
108HerreOstvik, Östanbäck
122HjelmTåmeå, Kindbäck
102HjelteStorkåge, Stämningsgården
54HjerpeKroksjö, Gummark
81HofmanErsmark
35HolmBodan, Bodarna
37HolmbergFalmark, Holmsvattnet
37HumblaFalmark, Holmsvattnet
8HurtigBureå, Yttervik
47HwippRagvaldsträsk
50HybäckGummark
81HåmanErsmark
78HäggDegerbyn
50HögbergGummark
102JunkareStorkåge, Stämningsgården
49JägareRagvaldsträsk
82JärnhästErsmark
42KarbinFalmark
127KjällmarkKjällbomark, Åbyn
82KlingErsmark
100KlintStorkåge
100KlintbergStorkåge
89KlockareKusmark
71KluthKlutmark
103KnabbBodviken, Norrböle, Morön
83KnipaErsmark
56KockLund, Sunnanå, Gärdsmark
84KopparslagareErsmark
88KrigsmanKusmark
126KringGagsmark
48KrusRagvaldsträsk
91KruskoppKusmark
93KrystKågeträsk
10KuseYttervik
90KuseKusmark
70KvickSkråmträsk, Klutmark
93KågströmKågeträsk
127KålareKjällbomark, Åbyn
36KäckRönnbäcken, Falmark, Hedensbyn
68LambSkråmträsk
60LaxBastuträsk, Långträsk, Skråmträsk, Klutmark
86LejonKusmark
19LekattHedensbyn, Bergsbyn, Furunäset
41LekattFalmark
27LidströmMorön
88LillkuseKusmark
126LindGagsmark
41LokattFalmark
57LundLund
111LundFrostkåge
77LundskogMyckle
73LundströmMedle
101LustigStorkåge, Ersmark
77LutterMyckle
121LångNorrlångträsk, Ostvik, Byske
29LöfBöle
104LöfmarkBodviken, Tjärn, Norrböle
50MannbergGummark
89MarkKusmark
75MedellMedle
75MedelströmMedle
110MelinÖstanbäck
9MunterYttervik
86MölnareKusmark
62NimmernykterNorsjö, Långträsk, Kattisträsk
62NorbergNorsjö, Långträsk, Kattisträsk
65NordströmNorsjö
54NorgrenKroksjö, Gummark
63NormanNorsjö
103NorrlänningBodviken, Norrböle, Morön
123NybyggareÅbyn
4NymanBurvik
14OrreInnervik
75OrreMedle
75OrrfeltMedle
38PalmFalmark
112PannaFrostkåge
24PatronBergsbyn
38PihlFalmark
104PipareBodviken, Tjärn, Norrböle
60PrintzBastuträsk, Långträsk, Skråmträsk, Klutmark
116PålackDrängsmark
48RagvallRagvaldsträsk
26RaskBergsbyn
25RedligBergsbyn
99RejareStorkåge
40RenforsFalmark
66RennareBjuhlevattnet, Finnforsen, Bjurvattnet
126RoligGagsmark
13RoosInnervik
13RosengrenInnervik
29RothBöle
61RutfeldtNorsjö, Bastuträsk, Långträsk
61RuuthNorsjö, Bastuträsk, Långträsk
25RyssBergsbyn
43RyttareFalmark
87RönqvistKusmark
120SandströmByske
96SegerStorkåge
27SikMorön
44SjömanHjoggböle
30SkarpSörböle, Böle
67SkillingVaruträsk
92SkogKågeträsk, Kusmark
92SkogsmanKågeträsk, Kusmark
92SkrytKågeträsk, Kusmark
106SkråmaOstvik, Östanbäck
111SkräddareFrostkåge
26SkyttBergsbyn
49SkyttRagvaldsträsk
49SkytteRagvaldsträsk
12SkåtteInnervik
14SköldInnervik
46SlumpareHjoggböle
31SmedSörböle, Norrböle, Böle
115SmedDrängsmark
79SpännareDegerbyn
52StenbergGummark, Gärdsmark, Gielsmark
77StoltzMyckle
101StorStorkåge, Ersmark
106StorfeltOstvik, Östanbäck
42StormFalmark
34StormanTjärn, Norrböle
26StorskyttBergsbyn
120StrandByske
46StridHjoggböle
34StrykareTjärn, Norrböle
87StråhleKusmark
16StrömInnervik, Yttervik, Furunäset
52StyvGummark, Gärdsmark, Gielsmark
128StåhlKindbäck, Gagsmark, Kjällbomark
114StåhlbergDrängsmark
12StåhlbröstInnervik
49StåhlspetsRagvaldsträsk
125SundAvan, Gagsmark
55SundbergSunnanå, Stämningsgården
56SundbomLund, Sunnanå, Gärdsmark
47SvanfältRagvaldsträsk
112SvärdFrostkåge
51SöderbergGummark
1SödermanBäck nära Bureå
48SödermarkRagvaldsträsk
118TapperDrängsmark, Frostkåge
40TartareFalmark
104TjernlundBodviken, Tjärn, Norrböle
5TjärbågeBurvik
22TjärnbergBergsbyn
33TjärnströmTjärn
9TranaYttervik
18TrumpetareUrsviken, Innervik, Yttervik
49TräffRagvaldsträsk
69TräsklindGärdsmark, Gummark
118TrögerDrängsmark, Frostkåge
23TuvaTuvan
23TuvbergTuvan
96TyskStorkåge
2TåmanBäck när
Av Birgitta Hellström - 2 november 2012 12:50

  idag har jag staplat ved !!!!

Än fast snön ligger vit på marken ......

ja jag har staplat ved nere i pannrummet      för snart kommer de från affären med en ny

.... tvättmaskin och de lär nog inte ta sig nerför trappen utan får nog ta vedluckan så nu har jag staplat mig trött ....

men sen tog jag mig en   

Av Birgitta Hellström - 30 oktober 2012 10:34

Jag tror på Gud/Jesus/den helige ande för att jag har svårare att förklara denna fantastiska värld UTAN en Gud som skapare än utan.

Om vi ska tro på evolutionen så är ju min fråga varför fortsätter inte den utvecklingen hela tiden.(varför kliver inte fiskar upp på land  osv.)


Jag har så många bönesvar att min erfarenhet säger att det stämmer att Jesus finns (logik)


Jag har ett dokument som bevisar det med vittnesmål (bibeln)

Jag behöver inte prestera något utan jag får vara ett Guds barn genom nåd


Hur kan jag då tro på något som jag inte kan se och därigenom inte veta ..... jo du som behöver bevis du ser inte vinden men godtar att den finns för att du ser dess framfart och verkningar ..... detsamma gäller Jesus/Gud vi ser inte honom men hans framfart och gärningar


Man säger att den andliga sökandet i Sverige  är enorm men att den får så konstiga riktningar man vill inte se som finns närmast till hands utan söker nåt annat gärna nåt som kostar enorma pengar än fast den krtistna tron finns där gratis bara vi vill öppna oss och ta emot den ...... vi behöver inte prestera något utan det är bara av nåd han förlåter oss ALLT ..... ja allt vad du än har gjort så förlåter han det inte som vi människor som kan säga förlåt och sen ändå lägger det till om du gör nåt dumt igen utan Gud förlåter ALLT och då är det GLÖMT


som kristen är vi inte lovade ett liv utan bekymmer men vi har en annan dimention att ta till ..... vi har Gud att vända oss till i bön/samtal



Det är inte ett tecken på att vi som människa är svag utan att vi är /blir stark

Presentation


vem är jag?
en 50+ kvinna som är mamma ,mormor, hustru mm
jag jobbar inom åldringsvården ägnar min lediga tid till familjen kyrkan och dess verksamhet och släktforskning.
mitt hjärta klappar för de "små i samhället" speciellt LPverksamheten som hjälpe

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik