bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

Sten (Bengtsson) Bielke (före 1364 - 1408-07-20) g 1371-09-27 på Ekerö, Adelsö, Tofta (AB) m Katarina (Holmgersdotter) Ulv (ca 1341 - efter 1390)

Nämnes tidigast 1364, blev riddare mellan 21 september 1364 och 1 mars 1365, alltså sannolikt vid konung Albrekts hyllning i febr. 1365, nämnes som marsk 1374-1387, som riksråd från 1374, som häradshövding i Simtuna hd i Uppland 5 maj 1379-1385 och i Åsunda hd i Uppland 1384, som drottning Margaretas hövitsman 1390 och som lagman på Öland 1406. Han ägde jord i Håbo och Lagunda, Simtuna och Torstuna hd samt Enköpings stad i Uppland, Oppunda, Villåttinge och Åkers hd i Södermanland, Norrbo, Siende och Tuhundra hd i Västmanland, Aska, Björkekinds, Bobergs, Dals och Göstrings hd i Östergötland, Stranda och Uppvidinge hd i Småland samt Vartofta hd i Västergötland. Dog 20 juli 1408 på sitt slott Mariuborg vid Enköping och begravdes 31 juli 1408 i Vadstena.

Deltog i det heliga kriget mot Litauen.

Till Kråkerum samt Ridö i Barkarö sn, som han köpte av Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) 1 februari 1399 och Mariuborg nära Enköping. Riddare. Kung Albrekts av Mecklenburg marsk 1376, häradshövding i Simtuna hd i Västmanland 1379. Lagman i Västmanland. Hövitsman på Nyköping efter Bo Jonssons (Grip) död. Lagman på Öland). (enligt EÄ). Han var liksom farbrodern Nils Turesson kung Albrekts anhängare och stod i avgörande striderna 1371 på dennes sida, men anslöt sig sedan till det aristokratiska oppositionspartiet. Tog under åren 1388 och 1389 verksam del i drottning Margaretas inkallande och kung Albrekts avsättning samt var redan från början an av drottningens betrodda män och kallas 1390 drottningens hövidsman. [EÄ 1 s 357, ÄSF s 16, 302

Hertig, Jarl Birger Jarl (Magnusson) bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf f  Eskil Magnusson Folkunge (ca 1175-1227) som var lagman

Birger Jarl, död 1266-10-22 i Jälbolung,Västergötland begravd i  Varnhem, Varnhems klosterkyrka, Västergötland statsman av Folkungaätten. Han slöt sig tidigt till kung Erik läspe och halte och gifte sig med dennes syster Ingeborg. 1248 blev han Sveriges jarl och därmed landets verklige styresman. Genom de reformer som genomfördes på kyrkomötet i Skänninge vann han kyrkans stöd. Under ett korståg i Finland befäste han det svenska väldet där och han skall enligt Erikskrönikan ha anlagt Tavastehus, men hans försök att vinna fotfäste i Estland misslyckades. 1250 avled den barnlöse kung Erik. Birgers minderårige son Valdemar valdes till kung och jarlen befäste sin ställning genom att slå ner ett uppror bland konkurrerande stormän.

Birger Jarl har blivit känd som den förste stiftaren av rikslagar. Under 1250-talet påbjöd han de s.k edsöreslagarna eller fridslagarna (kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid). Med Birger gjorde den starka centralmakten sitt inträde i Sverige. Riksenheten stärktes på landskapens bekostnad, och de första stegen togs mot central beskattning och förvaltning. Birger bedrev en aktiv utrikespolitik. För att främja Sveriges handelsintressen slöt han fördrag med hansestaden Lübeck. Enligt traditionen skall han ha grundlagt Stockholm. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren. Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein eventuellt ett oäkta barn Greger (Birgersson) Folkunge (oäkta) (1247 - 1276) 

Jarl Birger Brosa (Bengtsson) (före 1160-1202-01-09) död på Visingsö,bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm mf   Magnus (Bengtsson) Minnesköld (1150 - 1208) Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till (troligen Jarl från 1174). Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter gift med Prinsessa Brigida av Norge (Haraldsdotter Gille) (- 1202)

Jarl Karl "Den Döve" Bengtsson (Folkunge) (ca 1165-1220-08-08) död i Estland bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm mf   Magnus (Bengtsson) Minnesköld (1150 - 1208) Jarl och biskop. Född omkring 1165 i Bjälbo (E). Död 1220-08-08 i Ösel, borgen Leal, Estland i svärdsstrid. Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende"). Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket. Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled. Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige. Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstamp av brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson (se bild). Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson.Källa: www.historiska-personer.nu/min-s/default.htmlKommentar: Ätten känd före 1220, då jarlen Karl Döve stupade i Baltikum. Jmf Tillbakaseende ulv. Intressant är att vapnet inte har ett lejon trots att Karl döve tillhörde Bjälbo-ättenSköld: En bjälkvis ställd vingad pilspets (/ Tillbakaseende varg).http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pcfe6ae6b.html

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm f Erik IX "den helige" Jedvardsson (ca 1120-1160) KUNG

 Sveriges nationalhelgon. Det enda man med säkerhet vet om Erik den helige är att han härskade i Västergötland 1158, att hans son kallade honom kung och att han dog en våldsam död. Skelettet bekräftar att han blev halshuggen i strid som legenden säger. Han gravsattes i Gamla Uppsala, överfördes till den nya domkyrkan i Uppsala i slutet av 1200-talet. Eriks ben finns bevarade i ett relikskrin i Uppsala domkyrka. Kvar finns också hans kungakrona-Sveriges äldsta (dock delvis plundrad). Erikslegenden upptecknades först långt efter hans död, och Erikskulten blev fullt utbildad först vid 1200-talets slut. I folkminnet var han den store lagstiftaren (S:te Erik konungs lag). Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Jfr Eriksmässa.

S:t Erikslegenden innehåller mycket som tillhör helgonlegendernas standardgods. Det berättas att Erik var from, klok, rättvis och modig. I Gamla Uppsala lät han bygga en mäktig kyrka och med sin vän biskop Henrik företog han ett korståg till Finland som kristnades. Henrik led martyrdöden och blev finskt nationalhelgon. Erikskulten har tagit upp flera drag från kulten av den hedniske guden Frej som var livaktig i Uppsalatrakten. Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Kristnade (delar av) Finland tillsammans med biskopen S:t Henrik från Gamla Uppsala. Helsingfors fick sitt namn tack vare att en stor del av hären kom från Hälsingland!

Erik ska enligt legenden ha valts till kung av svearna 1150 och ha dödats den 18 maj 1160 i strid just efter en mässa i Östra Aros (nuv Uppsala). Han visste att fienderna väntade utanför kyrkan, men slutförde ändå mässan och gick modigt ut att möta fienden. Den 18 maj 1160 blev Erik dödad av den danske prinsen Magnus Henriksson (och tronpretendenten) utanför kyrkan i Gamla Uppsala då Erik vägrade avsluta gudstjänsten för att förbereda försvaret. Där han dödades rann en källa upp.

Far: Jedvard,svensk storman Mor: Cecilia Gift med: Kristina, barnbarn till Inge d.ä och Helena Barn: Knut Eriksson: Filip: Margareta: Katarina Dräpt av Magnus Henriksson som också misstänks ha dräpt Sverker den äldre.

(Källa: SweDano Net Tidning E-post ) Ur FOCUS 2000 © Norstedts

Erik den Helige Konung av Sverige ca 1156-1160 Födelseår obekant. Fadern hette Jedvard (från Uppland?), moderns namn är obekant. En påstådd härstamning från Blot-Sven är osannolik, men Erik kan ha varit släkt med ätten eller rentav med yngligaätten. Han hade anknytningar till och gods i Västergötland, men detta kan ha berott på hans giftermål. En broders namn börjar på J (Joar?). Möjligen var Erik jarl i Svealand innan han där erkändes som kung; i Götaland accepterades han tidigast 1157. Fallen i strid 18 maj 1159 eller 1160. Gift med Kristina, barnbarn till Inge den äldre och Helena. Mycket litet kan med säkerhet sägas om Erik; den på på 1200-talet författade helgonlegenden blandar sådant som kan vara sant med händelser och underverk, som kan berättas om många heliga. Erik den helige är ofta avbildad i den medeltida konsten. En målning är från ett altarskåp i Statens historiska museum (Salems kyrka i Södermanland) och dateras till 1480-talet (Herman Rodes verkstad). Ett altarskåp från Länna kyrka, Uppland (nu i Statens historiska museum) visar Erik den helige och biskop Henrik på väg att kristna Finland. Eftersom målningen är senmedeltida (1450-talet) ger den en bild av den tidens kläder och fartyg, inte 1100-talets. Man har i Eriks och hans drottnings tvist med munkarna i Varnhem velat se bevis på en nationell kyrklig politik, som skulle ha vänt sig mot Sverker den äldres gynnande av kloster- ordnarna och påven, men det kan också ha rört sig om en arvsfråga. Tvisten löstes före Eriks död Erik företog med biskop Henrik från Uppsala ett korståg till Finland, kanske redan innan han blev kung (1150 eller 1157 är de år som nämns). Henrik blev kvar och led martyrdöden; han dyrkades sedermera som Finlands nationalhelgon. Den 18 maj, troligen 1160, blev Erik dödad utanför kyrkan i Östra Arros (Uppsala) av den danske prinsen Magnus Henriksson, som hade anspråk på tronen. Enligt helgonlegenden hade Erik vägrat sätta sig i säkerhet, hört mässan till slut och därefter överfallits när han lämnade kyrkan. Hans huvud höggs av medan han låg på marken. Underverk inträffade och redan 1198 är Erik upptagen i Vallentunakalendariets helgonförteckning. Sonen Knut Eriksson torde ha främjat kulten. Erik blev Sveriges nationalhelgon, men aldrig helgonförklarad av påven. Han gravsattes i Gamla Uppsala, benen skrinlades ganska snart och överfördes i slutet av 1200-talet till den nya domkyrkan i Uppsala. Skelettet (en del ben saknas) vilar fortfarande där, invid högaltaret. Det förgyllda silverskrin som omsluter dem förfärdigades 1574-79 av Johan III, som under en tid av penningbrist tvangs smälta ner det äldre. I detta liger även Eriks begravningskrona av förgylld koppar, den äldsta bevarade svenska kungakronan. Av undersökningar att döma var Erik cirka 40 år gammal vid sin död samt cirka 1,67 cm lång. Barn: Knut; Filip (troligen stamfader till Knut Långe); Margareta (död 1209), gift 1185 med kung Sverre av Norge (1151-1202); Katarina, gift med Nils Blaka. Textkälla: Sverige och dess regenter under 1000 år.

Asbjörn (Ulfsen) Sprakling (1019 - 1086) bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf f Svend II Estridsson av Danmark och Skåne (ca 1019-1076) Kung Jarl i Danmark. "Harald Odanejarl" När den danske kungen Sven Estridsson hörde talas om ett uppror i Northumberland så sände han genast en flotta. Flottan, som bestod av 240 skepp, intog York, men där stannade offensiven. Det dåligt organiserade danska upproret i Northumberland var nämligen redan på väg att slås ner.Sven Estridssons bror Asbjörn ledde den danska flottan och beslutade att lämna York och resa hem till Danmark igen.Följder: Normanderna härjade i både Northumberland och Danelagen och en stor del av de danskättade invånarna dödades. Asbjörn blev i Danmark anklagad för att ha tagit normandiska mutor och drevs i landsflykt som förrädare.

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf mm  Ingegerd "Heliga Anna av Novgorod" Olofsdotter av Sverige (ca 1001-1050) Storfurstinna Sveriges första helgon. Ingegerd (ca 1001-1050), dotter av Olof Skötkonung. Enligt historikerna skall hon ha varit viljestark, och kanske även sin fars ögonsten. Ingegerd fick vid giftermålet landskapet Ladoga som personlig förläning, ett krav från hennes sida. Hon hade troligen också stort inflytande över sin make. Hon ägnade sig även en hel del åt kyrkan, storfursteparet lät instifta ett kloster. Hon lät mot slutet av sitt liv viga sig till nunna, och fick då namnet Anna (blev efter sin död furstehelgonet "den heliga Anna av Novgorod"). Ingegerd ligger begravd i Sofiakatedralen i Kiev.

Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, som växte upp i Sigtuna, blev rysk storfurstinna och, efter sin död,ortodoxt helgon. Ett märkligt levnadsöde i den svenska historien! Sigtunas okända helgon

Den 10 februari 1050, dog nunnan Anna i Novgorod i Ryssland. Anna, som var i 50-årsåldern, hade gått i kloster bara något år före sin död. Under nunnedoket dolde sig ingen mindre än storfurstinnan Irina, Rysslands mäktigaste kvinna. Hennes egentliga namn var Ingegerd och hon var dotter till kung Olof Skötkonung i Sigtuna.

Ingegerd föddes omkring år 1000. Var hon föddes vet vi inte säkert. Kungen och hans familj var mycket på resande fot. Men eftersom det var i Sigtuna som Olof år 995 lät sätta igång myntslagning, den första i Sverige, är det troligt att han tidvis skötte politik och förvaltning från stadens kungsgård.

Under vikingatiden var det mycket vanligt att kungabarn skickades till släktingar för att uppfostras. Ingegerds mor var en slavisk furstedotter som hette Estrid och Ingegerds bror Jakob växte upp hos moderns familj vid södra Östersjökusten. Styvsystern Astrid skickades till en västgötahövding, Egil. Men Ingegerd uppfostrades i föräldrahemmet, som således - åtminstone tidvis - låg i Sigtuna. Inget är känt om hennes utbildning men präster och missionärer, som vistades hos kungen, undervisade henne säkert i den kristna läran.

Kung Olof var en hetlevrad människa och det var hans fru också, enligt den isländske krönikören Snorre Sturlasson. Det kan med andra ord ibland ha gått hetsigt till i kungsgården. Ingegerd, som ska ha varit en mycket vacker flicka, tycks ha varit Olofs ögonsten. Hon var i alla fall inte rädd för att säga var hon tyckte även om det var tvärtemot hennes fars uppfattning.

Att äktenskap blev politiskt fördelaktiga var för vikingatidens kungar lika viktigt som att de hade framgång i krig. Ingegerd kom, när hon blev giftasvuxen, att dras in i detta maktspel. Först friade Norges unge kung Olav Haraldsson, kallad "den digre", genom ombud till henne. Frieriet gjorde Olof Skötkonung rasande. Ingegerds far och den norske kungen (den blivande Olav den helige) var nämligen bittra fiender. Olof brukade föraktfullt kalla Olav för "tjockisen".

Norske Olavs frieri till Ingegerd var samtidigt ett fredsinitiativ. Men Olof Skötkonung ville inte höra talas om någon försoning med Olav, hur varmt än Ingegerd talade för giftermålsplanerna. Det var inte förrän Torgny Lagman och sveahövdingarna på tinget i Uppsala 15 februari 1018 hotat kung Olof med att han skulle mista huvudet om han inte slöt fred med den norske kungen, som han motvilligt gav med sig. Men något bröllop blev det aldrig, trots att den ivriga Ingegerd skickat fästmannen en guldstickad kappa. Olof hindrade helt enkelt dottern från att resa till Norge.

Men Olof lurar sin blivande måg, som väntar på Ingegerd en hel sommar vid Kongahälla (nuvarande Kungälv). Det dröjde inte länge innan sändebud från en ny friare dök upp. Det var Jaroslav I, kievrysk furste i Novgorod och kallad "den vise", som hörde av sig. Olof Skötkonung blev mycket lättad och glad över detta giftermålsanbud.

Förhållandet till fadern var säkert frostigt efter affären med Olav, och för Ingegerd var det knappast tal om att våga neka. Men hon ställde villkor: en svensk hövding, jarl Ragnvald, skulle följa med henne österut och hon ville också ha landskapet Ladoga som brudgåva och personlig förläning. Fadern, och Jaroslavs ambassadörer, accepterade. Halvsystern Astrid fick istället bli ersättare för den utlovade Ingegerd och giftes bort med kung Olav i Norge.

Ingegerd hade ännu inte fyllt 20 år när hon blev rysk furstinna. Hon tycks ha fått det ganska bra där borta i landet Rus; landet är kristnat och har livliga förbindelser med både de nordiska länderna och det övriga Europa. Jordbruk, hantverk och handel är inne i en blomstringsperiod, det finns flera stora städer med Kiev som huvudsäte. Med sin viljestyrka och sin näsa för maktspel framstår hon i källorna som en viktig rådgivare till sin ca 25 år äldre man, på flera ställen rentav som den dominerande av de två. Hon lyckades, enligt en isländsk källa, till exempel en gång att stifta fred mellan Jaroslav och en av hans bröder, just när deras arméer skulle gå lös på varandra. Därmed ger hon också skäl för sitt nya ryska namn Irina, som betyder "fred".

År 1035 hade Jaroslav lyckat besegra och manövrera ut alla medtävlare om makten i Ryssland och han och Ingegerd kunde för gott flytta till huvudstaden, Kiev. Därmed inleddes det ryska rikets första guldålder. Storfursten byggde en helt ny stadsdel, omgiven av flera kilometer lång, elva meter hög vall. Tre portar ledde in dit: den förnämsta kallades Gyllene porten. Det var kejsarstaden, Konstantinopel, som var förebilden och Jaroslav öppnade Kiev och övriga Ryssland för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och hantverkare.

Sofiakatedralen står ännu kvar och är byggnadsmonumentet framför andra i Kiev från denna epok. Den domineras av de festliga, gyllene lökkupolerna. Därinne skiftar färgerna dunkelt och trolskt över totalt omkring 5000 kvm bilder med både kyrkliga och världsliga motiv. I putsen på kyrkans väggar går ännu att urskilja vissa av de målningar, som gjordes när byggnaden var ny. Bland dem finns också bilder av barnen i furstefamiljen. Också Jaroslav och Ingegerd målades av i kyrkan, men de bilderna är tyvärr försvunna. Väggen där dessa målningar fanns revs på 1600-talet.

Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Zjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Av döttrarna blev en, Elisabet, gift med alla tiders kanske största norska viking, Harald hårdråde, en gammal vapenbroder till Jaroslav. En andra dotter, Anastasia, gifte sig med Ungerns blivande kung Andreas. Den tredje dottern, Anna, gifte sig med Henrik I av Frankrike, en av de första i den så kallade kapetingska ätten. När Anna kom från Kiev till Frankrike väckte hon sensation genom sin bildning, hon kunde nämligen läsa och skriva, det kunde inte de andra kvinnorna vid det franska hovet.

Ättlingar till kapetingerna regerar än i dag i Europa. Kung Juan Carlos i Spanien är, om man räknar på detta sätt, en av Ingegerds sentida ättlingar liksom storfursten Jean av Bourbon-Parma, Luxemburgs nuvarande regent och Otto von Habsburg.

Ingegerds äktenskap med Jaroslav varade i 30 år. Men sin ungdomskärlek, norrmannen Olav Haraldsson, glömde hon aldrig. När det blivande norska nationalhelgonet 1028 drevs på flykten från hemlandet fann han en fristad i Novgorod. Nu fick han också träffa Ingegerd. "Hon och Olav älskade varandra i hemlighet", om man får tro en isländsk källa, Emunds saga.

Ingegerd tog också till sig Olavs son Magnus som fosterbarn, för när Olav återvände till Norge - han skulle komma att stupa vid slaget vid Stiklastad - stannade pojken hos Ingegerd. Så småningom blev Magnus Olavsson ("den gode") kung av Norge, han med. Enligt ortodoxa källor ägnade sig Ingegerd (hennes ryska namn var Irina) intensivt åt kyrkan och det religiösa livet. Hon instiftade ett nunnekloster och lät, mot slutet av sitt liv, själv viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen och fick då namnet Anna. "Hon visade därmed sin djupa fromhet och sin sant kristna ödmjukhet", heter det. En rysk 1800-talskälla slår fast: "Anna (Ingegerd) var det första exemplet på att storfurstliga personer blev heliga genom att gå i kloster. Denna sedvana, som hämtats från grekiska härskare, började i Ryssland på 1000-talet och fortsatte oavbrutet nästan till 1600-talet".

Ingegerds kvarlevor vilar tillsamman med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Det är en massiv, nästan två och halv meter stor pjäs i grå marmor. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av nordisk typ, massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek" men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Jaroslav varit ca 172 cm och Ingegerd ca 162 cm lång.

Ingegerd firas enligt den ryska kyrkokalendern som helgon den 10 februari och 4 oktober. 10 februari är hennes egen dödsdag och 4 oktober är sonen Vladimirs dödsdag. Vladimir lät bygga Sofiakatedralen i Novgorod, en mindre variant av Sofiakatedralen i Kiev. 4 oktober var på medeltiden stor högtidsdag i Novgorod och alla de ledande kyrkliga dignitärerna var skyldiga att infinna sig till mässorna. Självaste tsar Ivan ("den förskräcklige") beslutade 1556 att gudstjänster och allmänna själamässor skulle hållas över Ingegerd och Vladimir "så länge världen består".

Efter det kommunistiska sammanbrottet i Ryssland har kyrksamheten där fått ett nytt liv liksom sökandet efter nationens andliga rötter. Också helgonet Ingegerd har "nyupptäckts". Ett av många bevis på detta är att det ryska statliga filminstitutet 1996 spelade in en film om hennes liv. Filmteamet var också i Sverige och filmade här bland annat i Eskilstuna, vid Husaby källa och i Sigtuna.

Som andlig gestalt lever Ingegerd fortfarande inte bara i Ryssland, utan också i Sverige. I Eskilstuna finns sedan 1968 en svensk-ortodox församling som bär S:t Annas namn och där Ingegerd vördas. Inom denna svenska ortodoxi betecknas Ingegerd till och med som Sveriges skyddshelgon. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p06c4aecd.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf fm  Estrid Svensdotter av Danmark (996-1074) I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf fm f  Sven I Tveskägg Haraldsson (963-1014) Kung av Danmark son till Harald II Gormsson Blåtand (911-986) Kung av Danmark och Norge och Åsa (SÖm-Åsa ) Atlesdotter.   Blåtand hade låtit mörda sin fosterson Harald Gråfäll, något som Tveskägg starkt ogillade. Men det bråkades om mycket annat också. Till slut drabbade far och son samman i ett slag. Blåskägg sårades svårt och dog strax därefter. Sven Tveskägg efterträdde sin far som kung i Danmark den 1 november 986.På den här tiden hade Skåne sin egen kung, som lydde under Danmarks härskare. Tveskägg ville inte ha någon konkurrens, så han avsatte skånekungen Strutharald och lät honom bli jarl istället.Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994; i anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med. Medan han var borta tog svearnas kung, Erik Segersäll, makten i Danmark, men han avled bara ett år senare.När Tveskägg kom hem fick han emellertid slåss mot Segersälls son Olof Skötkonung, och flera hårda strider utspelade sig vid Hedeby. Till slut möttes de två för fredsförhandlingar, och man kom överens om att lägga ner vapnen. Tveskägg sparkade ut Gunhild och gifte sig istället med Skötkonungs mor Sigrid Sven Tveskägg hade länge funderat på England. Han hade angripit London redan 994 och visste, vis av många danagälder, att en engelsk kung kunde klämma fram många vackra slantar. Varför nöja sig med en del av dem? Varför inte bli kung av England själv och ta dem allihop? Dessutom hade Sven vissa personliga aversioner mot den engelske kungen Ethelred. Det var Ethelred som anstiftade masslönnmorden på danskar 1002 och ett av offren var Svens syster Gunnhild. Han genomförde, som den duktige härförare han var, ett snabbt och klokt fälttåg. Snart flydde Ethelred till sin svåger i Normandie.Sven Tveskägg hade nått sitt mål och utropades till Kung över England 1013, men när han hade alla dessa rikedomar framför sina fötter, dog han den 3 februari år 1014.Hans son Knut den store tar över styret av England år 1016 efter att han upprepar sin faders bedrift att återerövra England. Knut den store Kung av Danmark och England hinner med att erövra Norge 1028 innan han dör . De ockuperade områdena fördelas efter Knut den stores död mellan hans söner. Slutet på nordbornas härjningar i England kom år 1066 då Vilhem Erövrare segrade över Harold Godvinson i slaget vid Hastings.Sägs vara den som grundat Lund.

   Sven Tveskägg

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff ff fm mf f Sverker I den äldre av Sverige (ca 1100-1156) Kung av Sverige Han kallas Sverker d.ä för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y Karlsson. Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten. gift 1134 med Drottning Ulvhild Håkansdotter (1095 - 1148)och hade med henne barnen Sune Sverkersson Sik (ca 1132-) och Karl VII Sverkersson (ca 1135-1167) hade även barnen Kol Sverkersson (- ca 1169) Och Boleslav den äldre (-1172) med Rikissa av Polen (1116 -
1185)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare  VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.

År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt.

När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder i "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.

Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.

Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

I graven fanns ett skelett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stormanssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år 1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland." Allt enligt Johannes Bureus.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

       far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

                                              Björn Fahlesson Bure (1200-)Bodde på Arnäs och bebyggde först Burön i
Ångermanland, men hade sina fäbodar i Kåsböle 10 mil innåt landet varav Arnäs har nämnt honom för Björn i Bure. Han måste rymma fadersgården Byrestad och söka sig annat hem 1229.

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160-1212) Godsägare

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

        far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140-)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff  nn Pfinzing (ca 1110-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff f Endres Pfinzing (ca 1150-1175)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff Lorenz II Holzschuher (ca 1120-1201 )rådsherre

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=lorenz+ii;n=holzschuher

        far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff f Lorenz I Holzschuher (ca 1080-1130)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff f  Leupold I Holzschuher (ca 1160-1231)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff  Herdegen I von Gründlach ( ca 1124-1191) 1191 minister för Fredrik Barbarossa och Henrik VI.

http://gw1.geneanet.org/hsachslang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=herdegen+i;n=von+grundlach

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff f Lupold von Gründlach ( ca 1100-1172)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf f  Lupold II von Gründlach (ca 1158-1216)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff  Endres Pfinzing (ca 1150-1175) kammarherre till kejsar Henrik VI

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=endres;n=pfinzing

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff f NN. Pfinzing (ca 1110-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf f Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf mf  Konrad Bigenot ( ca 1165-ca 1245) riddare och borgmästare

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=konrad;n=bigenot

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf mm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf m  Österhild Bigenot (ca 1186-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm ff  NN Isolt ( ca 1160-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm f  Berthold Isolt (von Eysölden) (ca 1190-1286)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16138

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff f Leupold I. HOLZSCHUHER  (ca 1160-) född i Nürnberg?

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf fm  Anna MAYENTHAL  (ca 1195-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf f  Heinrich II. HOLZSCHUHER (ca 1214 -)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242) född i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16140

       far:fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Lupold II. V. GRÜNDLACH  (ca 1158-) in Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mm  xx

deras barn: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf m  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-)

 fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff  Berthold I. PFINZING (ca 1180-)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I14213

    far: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff f  Endres PFINZING  (ca 1150-) född i Nürnberg

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff f  Berthold II. PFINZING  (ca 1225-1297)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff Leupold I. HOLZSCHUHER (ca  1160-1231)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16141

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff f Lorentz II. HOLZSCHUHER  (ca 1120-)född i Nürnberg?

 fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff f  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-) i Nürnberg?

 fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff  Lupold II. V. GRÜNDLACH (ca 1158-1216) född i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16142

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff f Herdegen I. V. GRÜNDLACH  (ca 1114-) född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm f Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff  Peter (Knutsson) Porse (före 1272 - efter 1287)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9802754c.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff f  Knut

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm f  Peter (Petersson) Porse (före 1300 - efter 1314)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff ff  Mats Ambjörnsson (ca 1215 - ) född i Dalum, Vinsarp (R)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff f  Udd Brunsson (ca 1250 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mf Tomas Jonsson Grip (-efter 1299)Tomas Jonsson nämns första gången 1296 då hans svärmoder Ragnfrid Gustavsdotter, lagman Anderas Ands änka, upprättar sitt testamente och skänker gods i Uppland till Helgeandshuset och Predikarebröderna i Uppsala. Tillsammans med Tomas beseglar kung Birger, marsken Tyrgils Knutsson, Lars Boberg, Karl Gregersson och Ragnvald Ulfsson. 1299 intygar Tomas att denjord som fru Ragnfrid sålt till ärkebiskopen och domprosten i Uppsala var hennes arv och morgongåvegods.Framkommer att han dog efter 1299 enl Konung Erik XIV:s antavla, Bo Lindwall

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9b4c9b34.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm  Katarina Ulfsdotter (-efter 1318)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pea34fe14.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm f Ulf Ulvase

    mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm m  Ramfrid Gustafsdotter Lejon (ca 1255-efter 1308)

deras barn:

                         Johan (Tomasson) Grip (- efter 1331) g ca 1328 m Ingeborg (Bosdotter) Natt och Dag (1306 - 1376)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm m  Margareta Tomasdotter Grip (-efter 1342)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff  Georg Snakenborg (- ca 1336)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p48508390.html

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff f  Alverik Snakenborg (- ca 1298)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm f Gerhard Snakenborg (ca 1333-före 1402)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf Bengt Turesson Bielke av Åkerö (ca 1291-efter 1358) Riddare, riksråd. Nämnes mellan åren 1341-1358. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p2cc661e7.html

     far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf f Ture Kettilsson Bielke (före 1283-ca 1327) Riddare Riksråd lagman

  mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf m Sigrid Nilsdotter Natt och Dag (ca 1269-efter 1327)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm  Ingeborg Magnusdotter Lejon Ulvåsaätten (ca 1327-före 1390-06-28)död i Vadstena (E) http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p145c1256.html

      far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm f Magnus Gudmarsson Lejon Ulvåsaätten (-före 1363)

    mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm m Katarina Karin Birgersdotter Finstaätten ( ca 1300-efter 1352)

deras barn:

                  Sten (Bengtsson) Bielke (före 1364 - 1408-07-20) g 1371-09-27 på Ekerö, Adelsö, Tofta (AB) m Katarina (Holmgersdotter) Ulv (ca 1341 - efter 1390)

                 Ture Bielke (Bengtsson) (före 1378 - 1414-11-20) g före 1385 m Margareta (Arvidsdotter) Sparre (- 1415)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

                  Margareta (Bengtsdotter) Bielke av Åkerö (- 1370) gm Riddare, Riksråd, Lagman Eringisle (Nilsson) Natt och Dag på längden (Hammerstaätten) (före 1365 - 1406)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)Lagman.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p54aecfe4.html

       far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff f   Fartegen Fale hin unge Bure (1320-1402)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - ) Godsägare på Byrestad.  VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund). http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

      far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad. VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pbbcc1f59.html

       far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324) Landsdomare.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

       far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)Höfwidsman i Norlanden VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

     far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270) Höfwidsman i Norlanden.VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenHan ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p06aa64aa.html

      far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff m    xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)

                                          Matts Hersesson Bure

                                   Herse Hersesson Bure

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p06aa64aa.html

        far:fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160-1212)

 fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff  Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff f Endres Pfinzing (ca 1150-1175)kammarherre till kejsar Henrik VI

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=endres;n=pfinzing

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff  nn Pfinzing (ca 1110-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff  Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm f  Konrad Bigenot ( ca 1165-ca 1245) riddare och borgmästare

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=konrad;n=bigenot

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm Österhild Bigenot ( ca 1186-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf f  nn Isolt (ca 1160-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf  Berthold Isolt (von Eysölden) ( ca 1190-1286)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff f  Leupold I Holzschuher (ca 1160-1231)begravd i St, Sebald

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=leupold+i;n=holzschuher

     far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff Lorenz II Holzschuher (ca 1120-1201 )

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff m    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff  Heinrich I Holzschuher ( ca 1200-1267)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm f  Heinrich von Mayenthal ( ca 1180-1205) riddaren

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=heinrich;n=von+mayenthal

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm m  xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm Anna von Mayenthal ( ca 1205-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf f  Lupold II von Gründlach (ca 1158-1216)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=lupold+ii;n=von+grundlach

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff  Herdegen I von Gründlach ( ca 1124-1191)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf m   xx

deras barn:

                                               Eberhard von Berg ( ca 1189-1246)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf  Leopold (Lupold III) von Gründlach (ca 1190-1246)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf f Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)Service mannen i klostret Heilsbronn Reichsministeriale

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=sigfried+seifried;n=pfinzing

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff  Endres Pfinzing (ca 1150-1175)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf m  Österhild Bigenot (ca 1186-1233)

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf mf  Konrad Bigenot ( ca 1165-ca 1245) riddare och borgmästare

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf  Markward (Merklin) Pfinzing (ca 1210-ca 1278)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm f  Berthold Isolt (von Eysölden) (ca 1190-1286) Rik borgmästare

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=berthold;n=isolt+von+eysolden

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm ff  NN Isolt ( ca 1160-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm m   Leukardis

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm Elsbeth(Anna?) Isolt (ca 1220-)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf f  Heinrich II. HOLZSCHUHER (ca 1214 -) i Nürnberg Tyg-och långväga handlare

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15325

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-)

     mor: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf fm  Anna MAYENTHAL  (ca 1195-)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf m  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-) i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15326

     far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-) född i Altenberg/Fürth

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff  mf mf mf  Heinrich III. HOLZSCHUHER  (ca1250-)

                                                Gunda HOLZSCHUHER ( ca 1252-) i Nürnberg gm Berthold PFINZING (ca.1245-)

                                                Friedrich I. HOLZSCHUHER (ca 1258-1339)Stad översten, blev senare munk död i Ebrach/Franken

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff f  Berthold II. PFINZING  (ca 1225-1297) 1300 fogde på kaiserl. Castle of Nürnberg,

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I5558

       far: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff  Berthold I. PFINZING (ca 1180-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff m  xx GEYER (ca 1230-)

deras barn:

                 Agnes PFINZING (ca 1270-1342-08-13)död i Bamberg gm Conrad GROß (1280-)

                  Elisabeth PFINZING (ca 1292-1337-01-08) död i Nürnberg gm Philipp GROß (ca1290-)

                 N.N. PFINZING (ca 1265-)

 fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff  Berthold III. PFINZING  (ca 1255-1322)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff f  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-) i Nürnberg?

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16138

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff Leupold I. HOLZSCHUHER (ca  1160-)  

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff m  Anna MAYENTHAL (ca 1195-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff  Heinrich II. HOLZSCHUHER  (ca 1214-)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm f Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242) i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16140

       far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff  Lupold II. V. GRÜNDLACH (ca 1158-)född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff f  Torkel (Eringisleson) Djäkn Barun (före 1299 - efter 1325)Riddare

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9ca2da6a.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff Eringisle Torkelsson Barun (före 1329-efter 1340)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm f  Peter (Petersson) Porse (före 1300 - efter 1314) Riddare

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pda6e0f45.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff  Peter (Knutsson) Porse (före 1272 - efter 1287)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm m   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm  Katarina Pedersdotter Porse (-efter 1346)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff f   Udd Brunsson (ca 1250 - )Magister

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pe666e16f.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff ff  Mats Ambjörnsson (ca 1215 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff m    xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff  Matts Uddesson (ca 1300 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm f  Knut Arbjörnsson (Vinstorpaätten) (före 1296 - efter 1331) Knut Abjörnssons ätt. Oklar moder. Skrev sig till »Hallatorp» i Västergötland och Gymninge i Närke. Utsågs 1320 av Elena Tunadotter till hennes testamentsexekutor. Levde ännu 1331 och kallade då kaniken, sedermera biskopen i Skara Sigge Jonsson (lilja) sin blodsfrände men var död före 28 oktober 1339. Ägde jord i Ås hd i Västergötland, i Aska hd i Östergötland samt i Rönö hd i Södermanland. Sigill: Vinstorpaättens. - Var först gift med en senast 1321 avliden, till namnet okänd frälsekvinna, vilken ägde jord i Halland. Gift 2:o med Margareta. (ÄSF s 95, 96, 99, 101, 102, 325). Oklart vilken av dessa kvinnor som var moder till Ingeborg.  1296 sålde Knut Abjörnsson Glottra i Runtuna sn till Odd Brudsson och dennes son Matts Uddsson. Knut skrev sig till Hallatorp i Västergötland och Gymninge i Närke. Knut ägde jord i Ås hd Västergötland, Aska hd i Östergötland och Rönö hd i Södermanland. 1320 utsågs han till Elena Tunadotters testamentsexekutor och kallade då kaniken i Skara, Sigge Jonsson, lilja, sin blodsfrände. Knut var först gift med en okänd frälsekvinna som ägde jord i Halland och sedan med Margareta. Abjörn. (halv lilja) hade sönerna Knut och Arvid, d. e. 1331

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm m    Margareta

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm  Ingeborg Knutsdotter (Vinstorpaätten) (ca 1308 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm f  Sigge Petersson Djäkn (-efter 1349) Häradshövding

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p235cd912.html     Diskussion på rötter av Olstedt

Snedbjälke med djurhuvuden. Död efter 1349. Sigge Djekn nämns första gången 1323 när han av Haldor Magnusson köper dennes hustrus andel i Vinstorp Böne sn, vilket senare går i arv till dottern gift med Karl Ingemundsson. 1331 förklarar Ulf Kärling att han för förvaltningen av sin syster, Ingeborg, gods erhållit full redovisning av Sigge. Samma år säljer Lars Kärling, sparre till sin farbroder Sigge Djekn gårdar i Böne vilket beseglas av Tyrgils Klementsson, färla. 1334 köper Sigge en kvarn och jord i Åfjärd av Folke Ormsson, spets nedifrån. 1342 skänker Sigge och hans hustru Margareta gårdar i Böne och Dalsarps sn:ar till Skara domkyrkaoch biskop Sigge i Skara påbjuder att mässor för detta skall hållas i Böne kyrka. 1348 bortbyter Sigge sin gård i Svansö Marks hd till sin våger eller måg Olof Kase och dennes hustru Kristina mot deras gård i Kettilstorp vilket beseglas avKlement Tyrgilsson, färla, Karl Ingemundsson och Birger Kase. 1349 värderar Sigge en gård i Lönendatorp som Nils Abjörnsson skänkt till Ingareds kyrkobyggnad. Samma år nämns Sigge som prolokutor i Frökinds hd. 1349 nämns en Petter Djekn, med liknande vapen, tillsammans med Sigge möjligen en broder eller kanske fadern.

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm m  Margareta Tomasdotter Grip (-efter 1342)1334 tilldömer kung Magnus Margareta de gods i Vikingsäng och Randhem som kung Magnus fader, hertig Erik köpt av hennes nu avlidna moder
Katarina, Tomas Jonssons änka, men sedan blivit förhindrad att betala.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p785657ac.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mf Tomas Jonsson Grip (-efter 1299)

      mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm  Katarina Ulfsdotter (-efter 1318)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm  xx Siggesdotter Djäkn 

                                        adelsmärke för Grip

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf f Ingvar (Åkesson) Båt

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf Åke Ingvarsson Båt av Skåne (-1387)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm f Gerhard Snakenborg (ca 1333-före 1402)född i Värend (G) Riddare. Ätten kom ursprungligen från Mecklenburg. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p84403515.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff  Georg Snakenborg (- ca 1336)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö född i Kråkerum, Mönsterås (H)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9262a3df.html

    far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf Bengt Turesson Bielke av Åkerö (ca 1291-efter 1358) Riddare, riksråd

   mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm  Ingeborg Magnusdotter Lejon Ulvåsaätten (ca 1327-före 1390)

deras barn:

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm  Anna Gerhardsdotter Snakenborg (före 1365-1414)

  adelssköld för Bielke av Åkerö

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff f   Fartegen Fale hin unge Bure (1320-1402)

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p037afa2b.html     VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legend bildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten  Vapensköld med Hjälm och böjd arm.

      far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff m Ingeborg (1325-)

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff  Härse Falesson Bure (1335-1387)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm f Olov Dalkarl Jätte

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm m   xx

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm  Ätte Olovsdotter Jätte (1355-1385)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)Godsägare.VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland. År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt. När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder i "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland. Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

I graven fanns ett skelett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stormanssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år 1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland." Allt enligt Johannes Bureus. http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

       far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

                                                 Björn Fahlesson Bure (1200 - )Bodde på Arnäs och bebyggde först Burön i Ångermanland, men hade sina fäbodar i Kåsböle 10 mil innåt landet varav Arnäs har nämnt honom för Björn i Bure. Han måste rymma fadersgården Byrestad och söka sig annat hem 1229.

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)Höfwidsman i Norlanden.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p06aa64aa.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff   Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (ca 1250 - 1324)

 fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)Godsägare  http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

        far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p54aecfe4.html

     far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff Fartegen Fale Hin Unge Bure (1320-1402)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

       far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff Eringisle Torkelsson Barun (före 1329-efter 1340) Riddare. Känd mellan 1329 och 1340. Vapen: båt. Gift (Raneke s 561, ÄSF s 175, 186, 239)Örnberg:Kallas 1329 Peter Gregerssons gener. Förseglade 1331 dennes testamente, bortarrenderade en gård 1332. Höfding i Finland 1334-1337.Förseglade Marg.Röriksdotters testamente 1340 och var då riddare.Bevittnade 1329 testamente av Birger Röriksson som kallar honom "gener".Gift efter 1322 & 1325 med Birgers syster Christina Röriksdtr.Eringisles änka blev gift med Lars Magnusson (Leopard och halv lilja), som var riddare än 1360 då hans son Matthias levde. Sedan munk i Eskilstuna, död före 1374.Källa Örnberg, som menar att sönerna Knut och Tyrgils mor var Christina och att Eringisles fader hette Anders och levde i
slutet av 1200-talet.http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p82704de0.html

            far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff f  Torkel (Eringisleson) Djäkn Barun (före 1299 - efter 1325)Riddare

fm ff fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm  Katarina Pedersdotter Porse (-efter 1346)Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt). http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pdf60dc0c.html

             far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm f  Peter (Petersson) Porse (före 1300 - efter 1314)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm f  Knut "April" Eringisleson Barun (före 1374-efter 1384)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm mf  Mats (Gjurdsson) Stierna (ca 1355 - )Gustaf Mattssons ätt. Gift med en dotter till Hemming Tannes syster Asruna. Gift (Raneke s 537). http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p7ed43b6e.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm mm   xx

deras barn:                                      Gjurd (Mattsson) Stierna (före 1382 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm m  Bengta Mattsdotter Stierna Sjuuddig (före 1389-efter 1418)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff  Matts Uddesson (ca 1300 - )

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p30c2cb0e.html

        far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff f  Magister Udd Brunsson (ca 1250 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm  Ingeborg Knutsdotter (Vinstorpaätten) (ca 1308 - )

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pd5725c73.html

        far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm f  Knut Arbjörnsson (Vinstorpaätten) (före 1296 - efter 1331)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf f Udd Mattsson Vinstorpaätten (ca 1335-efter 1399)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mf  Karl Ingemundsson Bielke (-efter 1348)Karl Ingemundsson ägde jord i Bottnaryds sn Mo hd. 1348 beseglar Karl när Sigge Djekn bortbyter sin gård i Svansö Marks hd till sin svåger eller
måg Olof Kase och dennes hustru Kristina mot sin gård Kettilstorp. Karls föräldrar är inte belagda.1329 nämns en Ingemund Karlsson i testamentet efter Magnus Nilsson, fyrstyckad, och hans hustru Ingrid. Gift före 1342 med XXX
Siggesdotter. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p74be8c5c.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm  xx Siggesdotter Djäkn

        far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm f  Sigge Petersson Djäkn (-efter 1349) Häradshövding

       mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm m  Nargareta Tomasdotter Grip (-efter 1342)

deras barn:

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf m Ingrid Karlsdotter Bielke (ca 1340-efter 1399)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf Åke Ingvarsson Båt av Skåne (-1387)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pd694dfe8.html

         far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf f Ingvar (Åkesson) Båt

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm  Anna Gerhardsdotter Snakenborg (före 1365-1414)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p1e8219d0.html

         far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm f Gerhard Snakenborg (ca 1333-före 1402) Riddare

        mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm m  Iliana Juliana Åkesdotter Båt av Skåne (före 1414-efter 1423)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff  Härse Falesson Bure (1335-1387)Hövitsman i Bureå.Han ska ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list mördades i Lövånger av folk från Kåsböle. (Han blev falskeligen bjuden på bröllop i Lövångers kyrka). Begravd i Lövångers kyrka. Mandråparen blev steglad till döds på Kallholmen. Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale ha gjort upp om arvet i en brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla till godo med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.Bureå Strax norr om Lövånger ca 3 mil eller 2 mil söder om Skellefteå ligger Bureå. Här finns det rester efter ett kloster sedan den tid vi alla var katoliker. Klostret startades av Härse Faleson of Byrestad och senaste abboten Bure her Joh med 14 bröder fanns fram till ned läggningen på 1550 talet. Klostret låg nedströms några hundra meter från kyrkan men på södra sidan om Bure älv på det som idag kallas Klosterholmen. Tyvärr har man byggt nya hus så det finns inte mycket kvar att se. En av bröderna ligger begravd på okänd plats i Lövånger sedan han blivit ihjälslagen av Kasarna som sägs vara innevånarna i byn Kåsböle mellan Lövånger och Bureå. Huruvida det är densamme Rickard som fick avstå fiskerätten i Rickleån till svenska kronan för att han slagit ihjäl en munk berättar inte historien. http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p6cf0fdb6.html

      far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff f   Fartegen Fale hin unge Bure (1320-1402)

     mor: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff m Ingeborg (1325-) 

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm  Ätte Olovsdotter Jätte (1355-1385)

     far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm f Olov Dalkarl Jätte

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff f Gamle Olof Hersesson Bure

                                            Fale Härsesson Bure (1383-)

                                            Mattz Härsesson Bure (1384-)

                                            Härse Härsesson Bure (1385-)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270)född i Birstad Skön Höfwidsman i Norlanden.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p06aa64aa.html  Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades
Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

        far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

                                             Matts Hersson Bure

                                             Herse Hersesson Bure

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff   Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (ca 1250 - 1324) Landsdomare

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff fm    xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270) Höfwidsman i Norlanden.Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.      

       far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff f   Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff Fartegen Fale Hin Unge Bure (1320-1402)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p037afa2b.html

     far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff fm  Ingeborg(1325-)

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff f  Herse Fahlesson (ca 1350 - 1385)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff mf  Olof Dalkarl Jätte

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff mm   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff m  Ätte Olofsdotter Jätte

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p037afa2b.html

        far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff fm    xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff f  Fartegen (Fale) hin Unge Bure

fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff f Fartegen (Fale) hin Unge Bure http://www.cweden.com/genealogy/cw/p037afa2b.html

       far: fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff m Ingeborg (1325 - )

deras barn:

fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff  Härse Falesson Bure (1335-1387)

fm fm mm mf mf mm mf mf ff fm f  Olof Dalkarl Jätte

fm fm mm mf mf mm mf mf ff fm m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mm mf mf ff fm  Ätte Olofsdotter Jätte (1355-1385)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)Landsdomare.Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön. Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad. Pergasment brev från 1327: Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson , den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

       far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff f Nikolaus Farthiengsson (1270-1352)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff  Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

         far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff f  Nikolaus Farthiengsson (1270-1352)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff  Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=sigfried+seifried;n=pfinzing

         far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff f Endres Pfinzing (ca 1150-1175)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm Österhild Bigenot ( ca 1186-1233)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=osterhild;n=bigenot

         far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm f  Konrad Bigenot ( ca 1165-ca 1245)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff f    Markward (Merklin) Pfinzing ( ca 1210-ca 1278)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf  Berthold Isolt (von Eysölden) ( ca 1190-1286)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=berthold;n=isolt+von+eysolden

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf f  nn Isolt (ca 1160-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mm  Leukardis 

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff m   Elsbeth (Anna?) Isolt

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff  Heinrich I Holzschuher ( ca 1200-1267)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=heinrich+i;n=holzschuher

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff f  Leupold I Holzschuher (ca 1160-1231)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm Anna von Mayenthal ( ca 1205-)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=anna;n=von+mayenthal

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm f  Heinrich von Mayenthal ( ca 1180-1205)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm f  Heinrich II Holzschuher

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf  Leopold (Lupold III) von Gründlach (ca 1190-1246)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=leopold+lupold+iii;n=von+grundlach

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf f  Lupold II von Gründlach (ca 1158-1216)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm m Elisabeth? von Gründlach

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf  Markward (Merklin) Pfinzing (ca 1210-ca 1278)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=markward+merklin;n=pfinzing

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf f Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)

     mor: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf m  Österhild Bigenot (ca 1186-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm Elsbeth(Anna?) Isolt (ca 1220-)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=elsbeth+anna;n=isolt

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm f  Berthold Isolt (von Eysölden) (ca 1190-1286)

     mor: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm m  Leukardis

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf m Els(beth) Pfinzing gift 1255 m Rapoto

                                            Berthold I Pfinzing ( ca 1245-) gm Gunda (Geuda) Holzschuher (ca 1250-ca 1297)

                                            NN Pfinzing ( ca 1262-) g 1280 m Heinrich Eisvogel (ca 1259-1331)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf  Heinrich III. HOLZSCHUHER  (ca1250-) i Nürnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15334

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf f  Heinrich II. HOLZSCHUHER (ca 1214 -) i Nürnberg

      mor: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf m  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-) i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mm  Maria EBNER  (ca.1255-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf m  Cunegunda HOLZSCHUHER  (ca 1265-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff  Berthold III. PFINZING  (ca 1255-1322)död i Nurnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I14211

        far: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff f  Berthold II. PFINZING  (ca 1225-)

       mor: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff m  xx GEYER (ca 1230-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf fm  Gunda (Geuda) HOLZSCHUHER  (ca 1250-)

deras barn:

                                                  Friedrich PFINZING  (ca 1275-1331) i Nürnberg gm Elsbeth GEUSCHMID (ca 1272-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf f  Berthold IV. "Am Stock" PFINZING (ca.1280-1355)

                                                  Michael PFINZING (ca 1284-1345) gm Agnes BEHAIM  (ca 1285-)

                                                  
Adelheid (Elisabeth) PFINZING (ca 1290-) gm Ulrich III. HALLER (ca 1304-)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff  Heinrich II. HOLZSCHUHER  (ca 1214-) i Nürnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15325

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff f  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-) i Nürnberg?

     mor: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff m  Anna MAYENTHAL (ca 1195-)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-) i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15326

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm f Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-) i Altenberg/Fürth

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm f  Heinrich III. HOLZSCHUHER (ca 1250-) i Nurnberg

                                              Gund
a HOLZSCHUHER (ca 1252-) i Nürnberg gm Berthold PFINZING (ca 1245-)

                                               Friedrich I. HOLZSCHUHER (ca 1258-)

fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm ff  Gisle i Vällersten

fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm f  Magnus Gislesson (Bjälke) (- före 1370)

fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm ff Peter Anundsson (kluven sköld) (1318-1344)Drottning Helvigs fogde på Dåvö kungsgård. Dåvö ligger i Munktorps sn i Snevringe hd i Västmanland. (ÄSF s 27, 234, 318).Vapensköld: Kluven sköld Belagd 1318-44  http://www.poetelen.com/Hemsidan/SL%C4KTFORSKNINGEN/p29727115.html

 fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm fm  Katarina

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm f Magnus Petersson (Kluven sköld) (1342 - 1368)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm f  Knut "April" Eringisleson Barun (före 1374-efter 1384) Riddare

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pc5fc7f46.html

         far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm ff Eringisle Torkelsson Barun (före 1329-efter 1340)

        mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm  Katarina Pedersdotter Porse (-efter 1346)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm m  Bengta Mattsdotter Stierna Sjuuddig (före 1389-efter 1418)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p108237cc.html

        far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm mf  Mats (Gjurdsson) Stierna (ca 1355 - )

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm  Sestrid (Knutsdotter) Barun (Körning) (- före 1441)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf f Udd Mattsson Vinstorpaätten (ca 1335-efter 1399)Gift före 6 juli 1366 med efterföljande ana. Känd mellan 1364 och 1399. Omnämnes 29 juni 1364-15 februari 1371. Hade Redvägs hd och staden Bogesund (Ulricehamn) i Västergötland i förläning 1371. Uppehöll sig på Vinstorp, Böne sn i Redvägs hd, som han fått genom sitt gifte. Ägde jord i Kinds och Redvägs hd i Västergötland1363, året före Udd Mattson framträdde i källorna, uppträdde Odde Kraam i Bogesund. Såväl Odde Kraam som Udd Mattsons´ son Bengt ägde gård i Brismene socken, Frökind härad. Eventuellt kan dessa två vara en och samma person. Tecken som tyder på detta är att de finns i Sjuhärad samtidigt och därtill båda för ett liljevapen. Inom ätten Kraam förekommer dessutom vinstorpa -vapnet vilket tyder på ett nära samband mellan dessa båda ätter.Kanske innebär detta att det vi betecknar som den egentliga Vinstorpa-ätten i själva verket är ätten Kraamhttp://www.fredrikahlander.com/genealogy/pe3a403a1.html

         far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff  Matts Uddesson (ca 1300 - )

        mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf fm  Ingeborg Knutsdotter (Vinstorpaätten) (ca 1308 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf m Ingrid Karlsdotter Bielke (ca 1340-efter 1399)Ingrid (Ingeborg) ägde jord i Kinds och Redvägs hd, levde ännu 1399 och kallades då »fru Ingrid i Vinstorp».Ingrids mormor var faster till Bo Jonsson Grip och denne kom ihåg kusinbarnen i sitt testamente med 100 mark lödigt silver.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9906f8a4.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mf  Karl Ingemundsson Bielke (-efter 1348)

      mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm  xx Siggesdotter Djäkn

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf Bengt Uddsson Vinstorpaätten (ca 1382-efter 1436)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm f  Staffan den äldre Ulfsson Ulv (före 1357-1393) Riddare Riksråd. ägde Lagnö i Aspö sn Selebo hd. Han var häradshövding i Selebo 1365 och riddare och riksråd 1371. Som riksråd beseglade han 1371, som kung Albrekts anhängare, stilleståndsavtalet mellan denne och kungarna Magnus och Håkan där folkungarna behöll kontrollen över Västergötland, Dalsland och Värmland medan allt övrigt gick till Albrekt. 1375 beseglade han ett fördrag med Livländska Orden.Stefan var en av de stormän som 1388 inkallade drottning Margareta, men han dog kort därefter.Gift 1° med Haraldsdotter-Gren senast 1377 dotter till Harald Ernilsson-Gren.  ( -efter 1360) och hh  xx Torkelsdotter.Gift 2° med Ileana Åkesdotter

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm m  Iliana Juliana Åkesdotter Båt av Skåne (före 1414-efter 1423) tidigare gift m Riddare, Väpnare Claus Dowt (- före 1407)

        far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mf Åke Ingvarsson Båt av Skåne (-1387)

       mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm  Anna Gerhardsdotter Snakenborg (före 1365-1414)

deras barn:

Ramborg Staffansdotter Ulv (före 1383-efter 1412) g före 1374 m Ödgisle (Sunesson) Lillie (Tre sjöblad) (ca 1355 - ca 1384)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm  Kristina Staffansdotter Ulv (-efter 1460)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff f Gamle Olof Hersesson Bure g 1404 m okänd kvinna. Bodde på stammgården (troligen Bureå 2) i kung Birjers tid och fullbordade Bure kloster, som bestod av en Abbot och 12 bröder. Han kallades "Gamle Olof". Uppges vara den förstfödde i Bureå. Skall ha varit son till den lärde Härse, som gick med silver skenor och silverbälte. Olof besatt sin faders gård Bure i Skellefteå och byggde Bure kloster på en holme i Bureälven. (Ulf Sikeborg) http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p5fb2d55f.html

      far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff  Härse Falesson Bure (1335-1387)

     mor: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff fm  Ätte Olovsdotter Jätte (1355-1385)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff m   xx

deras barn:

                    Fale Olofsson Bure (1415-) underlagsman i Västerbotten bonde i Bureå  gm Gunhild Svensdotter (1420 - )

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff  Olof Olofsson Bure (1420-)

                                         Anna Olofsdotter (1421-) g 1444 m Anders Claesson Grubb (1421 - ) levde på Grubbe Umeå

                                         Anders Olofsson Bure (1425-) g 1446 m Malin ("Bur-Mariet") Jonsdotter Bure (1425 - ) bonde på Bure 6

                                         Matts Olofsson Bure (1427-)

                                         Jon Olofsson Bure (1430-1530)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön. Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.

Pergasment brev från 1327: Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson , den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge. ( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )

Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår Källa: Gustav Nilsson  http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

      far:fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352) Godsägare i Skön samt i Storuman , son till Fartäng den äldre. ( Nämnd 1324 - 1352 och står i Landsarkivet i Härnösand databas över Bureättlingar ) Vi vet också att i ett Pergament brev 1327 " se Olof Hersessons Anteckningar , Att Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och Anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson, Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson, den sistnämnde var fader till Lagmannen Farteng unge ( Johan, Peter och Nils nämnsa komma från Norrlands ledande Ätt ) Nikolaus Fartengsson hade 1324 donerat fisket i Indals ån som hans fader Farteng d.ä ägt, Båda medeltida breven finns kvar i riksarkivets nmedelstids avdelningKälla;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Elfte Generationen )Företog 1324 en resa till Umeå som rörde fiskerättigheter. Skall då ha donerat (till vem?) fisket i "Indalså" som hans fader hade ägt. (Kan det vara han som omtalas som Nils djäkn i samma brev som Fartiegn 19 februari 1363?)han kan också ha hetat Herse Falesson-Bure och vait gift med Ingeborg. Sigill med sköld med böjd arm. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man. (bild på Sigillet finns på s.248 i Skellefteå sockens historia del 1 av Karl Fahlgren) / Nils Lindkvist http://www.cweden.com/genealogy/cw/p54aecfe4.html

      far:fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff   Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff m   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff  Fartegen Fale hin Unge Bure (1320-1402)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff f   Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324) landsdommare Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön. Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.Pergasment brev från 1327: Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson , den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge. ( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår Källa: Gustav Nilsson

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

         far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff f  Herse Fahlesson (ca 1350 - 1385)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p6cf0fdb6.html

     far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff Fartegen Fale Hin Unge Bure (1320-1402)

    mor: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff fm  Ingeborg(1325-)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff m  Ätte Olofsdotter Jätte http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe3728940.html

     far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff mf  Olof Dalkarl Jätte

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff Olof Hersesson Bure (1380-146

     Fale Härsesson Bure (1383-) gm Gunhild Svensdotter storbonde i Falmark

     Mattz Härsesson Bure (1384-)

     Härse Härsesson Bure (1385-)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff f  Fartegen (Fale) hin Unge Bure

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p037afa2b.html

       far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff  Herse Fahlesson (ca.1350 - 1385)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff fm f  Olof Dalkarl Jätte (ca 1310-) i Bura träsk eller i Dalarna

fm fm mm mf mf mf fm mf ff fm m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff fm  Ätte Olofsdotter Jätte

fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff  Härse Falesson Bure (1335-1387)

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p037afa2b.html

        far: fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff f Fartegen (Fale) hin Unge Bure

       mor: fm fm mm mf mf mm mf mf ff ff m  Ingeborg (1325 - )

fm fm mm mf mf mm mf mf ff fm  Ätte Olofsdotter Jätte (1355-1385)

         far: fm fm mm mf mf mm mf mf ff fm f  Olof Dalkarl Jätte

deras barn:

fm fm mm mf mf mm mf mf ff f  Gamle Olof Hersesson Bure (1380 - 1460)

fm ff mf fm ff mf mf mm ff ff f  Bengt Abjörnsson (Mats Gustavssons ätt) (före 1338 - efter 1348)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pfecc09c0.html

        far: fm ff mf fm ff mf mf mm ff ff ff  Abjörn Matts Gustavssons ätt

       mor: fm ff mf fm ff mf mf mm ff ff fm  Lucia (Matsdotter) Oxenstierna (- efter 1338)

fm ff mf fm ff mf mf mm ff ff m    xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm ff ff  Jöns (Bengtsson) Sparre (Drake av Intorp) (före 1340 - efter 1412)

fm ff mf fm ff mf mf mm ff mm f  Sigvid (Magnusson) Ribbing (- efter 1351)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p7cfa36d5.html

         far: fm ff mf fm ff mf mf mm ff mm ff  Magnus Ribbing

fm ff mf fm ff mf mf mm ff mm m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm ff mm Ingeborg (Sigvidsdotter) Ribbing (-efter 1413)

fm ff mf fm ff mf mf mm mf ff f  Birger (Knutsson) Trolle (ca 1340 - före 1381)Ätten Trolles stamfader.levde i Lindholm, Sjosas, Kronoberg, Sweden Riddare gift 2 ggr 1:a g gm Katarina Vastesdotter i hennes 4:e gifte sen omgift m Katarina (Pedersdotter) Lejon (- efter 1403)  http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pe076baf2.html 

http://www.american-pictures.com/genealogy/persons/per01548.htm#0

       far: fm ff mf fm ff mf mf mm mf ff ff  Knut Birgersson TROLLE

fm ff mf fm ff mf mf mm mf ff m  Katarina Vastesdotter

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mf fm  Kerstin Birgersdotter Trolle (1359-)

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mf f Eringisle Torkelsson Barun (före 1329-före 1340) Riddare. Känd mellan 1329 och 1340. Vapen: båt. Gift (Raneke s 561, ÄSF s 175, 186, 239)Örnberg:Kallas 1329 Peter Gregerssons gener. Förseglade 1331 dennes testamente, bortarrenderade en gård 1332. Höfding i Finland 1334-1337.Förseglade Marg.Röriksdotters testamente 1340 och var då riddare.Bevittnade 1329 testamente av Birger Röriksson som kallar honom "gener".Gift efter 1322 & 1325 med Birgers syster Christina Röriksdtr.Eringisles änka blev gift med Lars Magnusson (Leopard och halv lilja), som var riddare än 1360 då hans son Matthias levde. Sedan munk i Eskilstuna, död före 1374.Källa Örnberg, som menar att sönerna Knut och Tyrgils mor var Christina och att Eringisles fader hette Anders och levde i slutet av 1200-talet.  http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pdf60dc0c.html

        far: fm ff mf fm ff mf mf mm mf mf ff  Torkel (Eringisleson) Djäkn Barun (före 1299 - efter 1325)Riddare

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mf m Katarina Pedersdotter Pose (-efter 1346)Gift 1:o med föregående ana. Gift 2:o med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt).

         far: fm ff mf fm ff mf mf mm mf mf mf  Peter (Petersson) Porse (före 1300 - efter 1314)Riddare

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mf  Knut "April" (Eringisleson) Barun (före 1374 - efter 1384)

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mm f  Mats (Gjurdsson) Stierna (ca.1355 - )Gustaf Mattssons ätt. Gift med en dotter till Hemming Tannes syster Asruna. Gift (Raneke s 537).

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mm m  Gift med en dotter till Hemming Tannes syster Asruna. Gift (Raneke s 537).

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mf mm Bengta Mattsdotter Stjerna Sjuuddig (före 1389-efter 1418)

fm ff mf fm ff mf mf mm mm ff f  Matts Uddesson (ca.1300 - )Matts Uddsson köpte, tillsammans med sin far Odd Brudsson, Glottra i Runtuna Rönö hd 1296 av Knut Abjörnsson som senare blev svärfader till Matts.
http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p30c2cb0e.html

       far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm ff ff  Udd Brunsson (ca1250 - ) Magister

fm ff mf fm ff mf mf mm mm ff m  Ingeborg Knutsdotter (Vinstorpaätten) (ca.1308 - )Vinstorpa-ätten är ett samlingsnamn på ett flertal frälseätter från 1250 fram till 1500. Sambandet mellan dem är oklart förutom att de förde samma vapensköld. Det säregna med ätterna är dels att de varierade vapensköldarnas utseende så att två samtida personer aldrig förde samma vapen, dels att vapnet ofta fördes vidare även på kvinnosidan. Det senare gör det troligt att det är fruarna som binder samman släkterna trots att vi inte alltid känner till kvinnornas namn. I ett fall upptar till och med sonen sin mors namn, Magnus Kristinasson. Vinsarp var sätesgården för den yngsta grenen, den egentliga Vinstorpa-ätten, som är den enda vi med säkerhet vet har ägt mark i Redvägs härad. Ätten härstammar från Ingeborg Knutsdotter vars far förde vinstorpavapnet. Hon gifte sig med Matts Oddsson. Deras son Udd Mattson hade Redvägs härad med staden Bogesund som förläning. Han hade fyra söner men endast den yngste sonen Bengt förde släkten vidare eftersom varken domprosten Karl, Skarabiskopen Sigge eller riksrådet Knut fick några barn. Udd Mattson hade själv en lilja i vapnet, men hans söner använde sig av sin mors vinstorpavapen. Bengt förde emellertid en kort period sin fars lilja.  http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pd5725c73.html

       far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm ff mf  Knut Arbjörnsson (Vinstorpaätten) (före 1296 - efter 1331)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mm ff Udd Mattsson Vinstorpaätten (ca 1335-efter 1399)

fm ff mf fm ff mf mf mm fm f Karl Ingemundsson Bielke (-efter 1348)Karl Ingemundsson ägde jord i Bottnaryds sn Mo hd. 1348 beseglar Karl när Sigge Djekn bortbyter sin gård i Svansö Marks hd till sin svåger eller måg Olof Kase och dennes hustru Kristina mot sin gård Kettilstorp. Karls föräldrar är inte belagda.1329 nämns en Ingemund Karlsson i testamentet efter Magnus Nilsson, fyrstyckad, och hans hustru Ingrid.

fm ff mf fm ff mf mf mm fm m   xx Siggesdotter Djäkn

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p5d26bab2.html

       far: fm ff mf fm ff mf mf mm fm ff  Sigge Petersson Djäkn (-efter 1349) Häradshövding

      mor: fm ff mf fm ff mf mf mm fm fm  Margareta Tomasdotter Grip (-efter 1342)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm fm  Ingrid (Karlsdotter) Bielke (ca.1340 - efter 1399)

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf f  Ulf Filipsson Ulv (före 1319-ca 1350) Riddare Riksråd. Diskussion på Rötter av Olstedt:Ulf Filipsson var 1318 sista namn som beseglar stilleståndsöverenskommelsen mellan anhängarna till de vid
Nyköpings gästabud dödade hertigarna Erik och Valdemar och deras svärfar kung Håkan av Norge på ena sidan och på andra sidan kung Birger och kung Erik av Danmark. 1331 avsäger sig Ulf sina anspråk på en gård i Skeppsta.1333 var Ulf riddare och kung Magnus löftesman. 1349 byter Ulf gårdar med Sten Turesson Bielke å sina barns vägnar vilket beseglas av brodern Bengt Filipsson och svågrarna Arvid och Bengt Staffansson. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9d345a13.html
          far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf ff   Filip Ulfsson Ulv (före 1296-efter 1333) Riddare Riksråd

         mor: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf fm  Margareta Karlsdotter

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf m  xx Staffansdotter två sparrar (före 1330- före 1349)

           far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf mf  Staffan Röriksson två sparrar Riddare Riksråd lagman

          mor: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf mm  Kristina Knutsdotter Folkunge (oäkta) (före 1308-1324)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mf  Staffan "d.ä." (Ulfsson) Ulv Riddare, riksråd(före 1357-1393)

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm f  Åke Ingvarsson Båt av Skåne (-1387) Riddare Gälkare

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pd694dfe8.html

          far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm ff  Ingvar (Åkesson) Båt

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm m Anna Gerhardsdotter Snakenborg (före 1365-1414)

           far: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm mf  Gerhard Snakenborg (ca 1333- före 1402)

          mor: fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm mm Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mm mm mm Iliana (Juliana) (Åkesdotter) Båt av Skåne (före 1414 - efter 1423)

ätten Snakenborg adelsmärke  

fm ff mf fm ff mf mm fm ff f  Johannes (Jöns) Geet (före 1334 - ) riddare.Den först kände av den svenska medeltidsätten Geet var Johannes (Jöns) Geet, vilken redan 1334 var väpnare hos biskop Karl i Lund, riddare före
1334 och kallas "consiliarius noster" av kon. Erik Magnusson 1336.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p271eb970.html

fm ff mf fm ff mf mm fm ff m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm ff  Peder Porse Geet Jönsson (ca.1359-före 1389)

fm ff mf fm ff mf mm fm fm f Sigge Magnusson Vinstorpaätten (ca 1320-före 1362) Riddare 1336/37 Riksråd 1351. Vapen: kluven sköld i högra fältet en halv Lilja den vänstra 3 gånger delad. Vapnet även kallat "Liljebalk".

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p0ae8dbf9.html

          far: fm ff mf fm ff mf mm fm fm ff Magnus Kristiansson Vinstorpaätten (ca 1294-1309)

         mor: fm ff mf fm ff mf mm fm fm fm  Margareta Filipsdotter Örnsparre (ca 1298-efter 1317) 

fm ff mf fm ff mf mm fm fm m Ramborg Karlsdotter Oxhuvud (ca 1325-1374)född på Lagmansö död i Linköping (E)www.adelsvapen.com/medeltidsvapen/Folkungar/p0c779d8cc.html

          far: fm ff mf fm ff mf mm fm fm mf  Karl Bengtsson Oxhuvud (-1350)

         mor: fm ff mf fm ff mf mm fm fm mm   xx magnusdotter Örnfot (-efter 1328)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm fm  Ingrid Siggesdotter Vinstorpaätten (ca 1350-1413)

fm ff mf fm ff mf mm fm mf f  Varneka i Hännebjörke

fm ff mf fm ff mf mm fm mf m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mf  Esbjörn "Djäkne" Två Hjorthorn (- ca 1414)

fm ff mf fm ff mf mm mf mf f  Knut Børgesøn Trolle

http://www.american-pictures.com/genealogy/persons/per01561.htm#0 

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Trolle/forfaedre.htm

       far: fm ff mf fm ff mf mm mf mf ff Børge (Birger) Knutsson

      mor: fm ff mf fm ff mf mm mf mf fm  Katarina Vastensdotter

fm ff mf fm ff mf mm mf mf m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm mf mf  Birger (Knutsson) Trolle (- före 1381)

fm ff mf fm ff mf mm fm mf ff f Jöns (Bengtsson) Sparre (Drake av Intorp) (efter 1340 - efter 1412) Häradshövding

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pfecc09c0.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mf ff ff  Bengt Abjörnsson (Mats Gustavssons ätt) (före 1338 - efter 1348)

fm ff mf fm ff mf mm fm mf ff m  xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mf ff  Arvid Jönsson Drake av Intorp (ca 1376-före 1438)

 fm ff mf fm ff mf mm fm mf fm f  Peter (Andersson) Prika (ca 1350 - 1413)Väpnare i Möne, Ås hd..Peter Prika var känd i Oppestens i Kinds hd 1397 senare i Möne sn Ås hd. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p2e72e3b8.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mf fm m  Ingeborg (Sigvidsdotter) Ribbing (- efter 1413)Var tidigare gift med Karl Tordsson (Store).http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p0902909f.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mf fm mf  Sigvid (Magnusson) Ribbing (- efter 1351)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mf fm  Ingegerd Pedersdotter Prika (ca 1380-före 1438)

 fm ff mf fm ff mf mm fm mf mf f  Nils Gylta (ca 1315 - )

fm ff mf fm ff mf mm fm mf mf m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mf mf Gunnar Nilsson Gylta till Påtorp (ca 1374-1430)

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm ff f jöns "Skytte" Stenbock (1348-efter 1391)omg sen m Botilda (Philippusdotter)
Ros Tidigast nämnd 1368. nämnd Nämnd 1368-1391.Hans sätesgård var Ekornarp i Berga socken i Sunnerbo härad i Småland. Ägde i övrigt jord i detta härad och i Västbo härad i samma landskap. Senast nämnd i livet 1391. Vapen: okänt. -Gav 1379 morgongåva till sin hustru, som enligt Brask, hette Kerstin. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9ee614fd.html

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm ff m  Kerstin Birgersdotter Trolle (1359-)

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm ff mf  Riddare Birger (Knutsson) Trolle (- före 1381)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm ff  Olof (Jönsson) Stenbock (äldre ätten) (ca 1409-1455)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff f Nikolaus Farthiengsson (1270-1352) född i Skön (Y).

      far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)född i Skellefteå landsförs kbfd (AC). Död i Skön (Y). Landsdomare i Norrland, Landsdomare i Skön, Storman.Landsdomare i Norrland, Landsdomare i Skön, Storman. Född troligtvis i mitten på 1200-talet. Död före 1324. Han var landsdomare i Hälsingland och  ägde en del av Indalsåns fiske och ägor. Historiskt, innan landskapslagarna nedtecknades,  var lagmannens roll bland annat att memorera och recitera lagarna vid tinget, men också att  förklara hur de skulle tillämpas konkret i uppkomna rättstvister. På Gotland kallades  motsvarigheten till lagmannen istället landsdomare. Tydligen gällde det också Hälsingland.  Dåtida Sverige var indelat i landskap och lagsagor som ofta sammanföll. Lagsagorna var  juridiska enheter, som förenades av samma lag med ett landsting. De leddes av en mäktig  storman med titeln lagman. Landstingen möttes flera gånger per år och var öppna för alla fria  män i landskapet. Kvinnor, trälar och tjänstefolk fick däremot inte närvara. Norr om  Gästrikland var de geografiska och juridiska gränserna vagt definierade. Hälsingland  fungerade som ett samlingsnamn för allt land norr därom (”Norra Botten”). Området räknades  som en gemensam lagsaga. Under sin levnad var Fale Bure landsdomare troligen för hela  detta område. Under hans tid inlemmades Hälsingland mer och mer i det dåtida svenska riket.  I äldre medeltid löpte en tydlig gränd mellan Sveabygden i söder dit nuvarande Gästrikland  räknades och Hälsingland. Gränsen utgjordes av det stora skogsområdet Ödmården. I  ingången till medeltiden var området norr om Ödmården en värld av fria bygder och  storbönder som inte erkände någon organiserad kungamakt Fale Bure kom säkerligen från en  sådan storbondesläkt. Men med Mälardalens fenomenala expansion i mitten av 1200-talet,  när Fale Bure förmodligen föddes, då många städer växte upp (Stockholm, Enköping,  Uppsala, Västerås, Örebro m.fl.) behövdes ett större omland för att klara försörjningen. De  svenska kungarna och jarlarna bestämde sig för att Hälsingland skulle vara en del av riket och  det politiska, ekonomiska systemet skulle expanderade norrut. Kyrkligt var Hälsingland tidigt  orienterat mot Norge/ Tröndelag och Nidaros (Trondheim). Först år 1313 förband man sig att  betala S:t Olovsgärden till Uppsala ärkestift våren 1314. Då nämns också Umeå och Bygdeå i  den uppbördslängden som de nordligaste socknarna i riket. Sikeå fanns förmodligen med som  en del av Bygdeås uppbörd om 4 öre, en mycket blygsam summa jämfört med övriga  hälsingeförsamlingar. Med det ökade intresset följde också pålagor från både kyrkan och  konungen. Kyrkan lyckades bättre i det fallet. Någon total kontroll över området norr om  Ödmården hade kungamakten inte. År 1317 dödades kungafogden (kungsåren) Lars Karlsson  av hälsingebönder när han reste omkring i Hälsingland för att ta upp skatt. Uppbörden kunde  kung Birger ta tillbaka, men han kunde inte sätta makt bakom kravet att alla som deltog i  upproret skulle berövas sina egendomar. Hälsingelagen fick sin skriftliga form på 1320-talet.  Innan dess var nog Fale Bure d. ä. tvingad att ha de stadsfästa sedvänjor och de ”lagar” som  skulle tillämpas vid tingen i minnet. Frågan är om han hann uppleva den nedskrivna  Hälsingelagen. (Jarlens sekel, Harrysson)--------------------Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön. Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300  från Skön i Medelpad. Pergasment brev från 1327: Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och  anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt  Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson ,  den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge. ( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. ) Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen ) Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m  ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön  vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån  spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal  kultur t.ex framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även  arabiska mynt ingår Källa: Gustav Nilsson

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff m   xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff  Fale Bure hin Unge (1310 - )

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff f  Nikolaus Farthiengsson (1270-1352) född i Skön (Y).

       far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff  Fale Fartegn den äldre Bure (1250-1324)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff m   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff  Fale Bure hin Unge (1310 - ) Birstad

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff f    Markward (Merklin) Pfinzing ( ca 1210-ca 1278)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=markward+merklin;n=pfinzing

     far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff  Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)

    mor: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff fm  Österhild Bigenot ( ca 1186-1233)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff m   Elsbeth (Anna?) Isolt

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=elsbeth+anna;n=isolt

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mf  Berthold Isolt (von Eysölden) ( ca 1190-1286)

     mor: fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff mm  Leukardis 

deras barn:

                                          Els(beth) Pfinzing ( ca 1238-) g1255 m Rapoto (Rapold) Geuschmid ( ca 1233-1288)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff  Berthold I Pfinzing (-efter 1227) död i Nurnberg

                                          xx  Pfinzing (ca 1262-) g 1280 m Heinrich Eisvogel ( ca 1259-1331)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm f  Heinrich II Holzschuher

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=heinrich+ii;n=holzschuher

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff  Heinrich I Holzschuher ( ca 1200-1267)

      mor: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm fm Anna von Mayenthal ( ca 1205-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm m Elisabeth? von Gründlach

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=elisabeth;n=von+grundlach

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf  Leopold (Lupold III) von Gründlach (ca 1190-1246)

deras barn:

                                         Heinrich III Holzschuher ( ca 1245-)g 1270 m Maria Ebner

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm Gunda (Geuda) Holzschuher (ca 1250-ca 1297)

                                        Friedrich I Holzschuher (ca 1258-1339) g 1280 m Gutta Stromer (ca 1265-1308)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf f Rapoto (Rapold) Geuschmid ( ca 1233-1288)

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=rapoto+rapold;n=geuschmid

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf m Els(beth) Pfinzing gift 1255 m Rapoto

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf  Markward (Merklin) Pfinzing (ca 1210-ca 1278)

      mor:fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm Elsbeth(Anna?) Isolt (ca 1220-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf Berthold Geuschmid (ca 1255-1331)

                                        Heinrich Geuschmid (ca 1265-1336) g 1290 med  Margret Groß

 fm ff mf ff ff fm ff ff mf fm f  Jakob MUFFEL  (ca. 1260-) född i Nürnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I22977

 fm ff mf ff ff fm ff ff mf fm m  Elisabeth BERG (ca. 1263-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf fm  Anna MUFFEL (1290-)

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf f  Werner GRUNDHERR  ( före 1265 -) rådsherre och utvärderare

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf m  Cunegunda HOLZSCHUHER  (ca 1265-)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15333

     far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf  Heinrich III. HOLZSCHUHER  (ca1250-) i Nürnberg

    mor: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mm  Maria EBNER  (ca.1255-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf  Heinrich GRUNDHERR  (ca 1285-1348)

fm ff mf ff ff fm fm mf ff fm f  Walter FUCHS  (ca.1215-)

fm ff mf ff ff fm fm mf ff fm m    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm fm mf ff fm  Beatrix FUCHS (ca.1245-)

 fm ff mf ff ff fm mf ff ff ff f  Friedrich LÖFFELHOLZ V. COLBERG (1229-1338) född i Bamberg

 fm ff mf ff ff fm mf ff ff ff m  xx MELDER (ca.1230-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mf ff ff ff  Eberhard LÖFFELHOLZ V. COLBERG (ca.1265-1350)

fm ff mf ff ff fm mm mf ff ff f  Friedrich KRESS ZU KRAFFTHOF (ca 1280-)troligen byggde han 1305-1315, George kyrkan i Kraftshof,  familjen emigrerade  från området Würzburg / Rothenburg levde därefter i Nürnberg, hade sitt säte i "Burgstall Kraftshof" och fått 1307 Civil Rights.

fm ff mf ff ff fm mm mf ff ff m    xx

deras barn:

 fm ff mf ff ff fm mm mf ff ff  nn KRESS ZU KRAFFTHOF (ca.1310-)

 fm ff mf ff ff fm mm mf ff mf f  Seifried II. HOLZSCHUHER V. ASPACH (ca 1270-1334)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I13058

 fm ff mf ff ff fm mm mf ff mf m  Anna COLER  (ca.1270-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mf ff mf  Seifried III. HOLZSCHUHER V. ASPACH (ca.1290-1354-03-25)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf f  Berthold IV. "Am Stock" PFINZING (ca.1280-1355)född i Nürnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I13075

       far: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff  Berthold III. PFINZING  (ca 1255-)

      mor: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf fm  Gunda (Geuda) HOLZSCHUHER  (ca 1250-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf m  Gertraud EBNER (ca.1280-) född i Nürnberg

deras barn:

                                               Christian PFINZING  (ca 1305-1358) gm Elisabeth WALDSTROMER (ca 1310-)

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf  Berthold PFINZING (ca.1307-1367)

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm f  Heinrich III. HOLZSCHUHER (ca 1250-) i Nurnberg

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I15334

       far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff  Heinrich II. HOLZSCHUHER  (ca 1214-) i Nürnberg

      mor: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-) i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm m  Maria EBNER (ca.1255-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm   Cunegunda HOLZSCHUHER (ca.1265-)

fm ff mf fm ff mf mf ff mf f  Tjälve

http://www.silverbasharpa.se/Katalog1/lisa/p0f2e79265.html

fm ff mf fm ff mf mf ff mf m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf ff mf  Gunne Tjälvesson Väpnare

fm ff mf fm ff mf mf mf mf ff f  Abjörn Nockesson Bagge af Berga (ca 1318-efter 1344-01-02)Bosatt i Yttervägafors, Ljungby fs. g före 1344-01-02  http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pfc6063ef.html

fm ff mf fm ff mf mf mf mf ff m Ragnhild Lindormsdotter Sparre över blad (ca 1322-)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mf mf ff Jöns Abjörnsson Bagge af Berga (före 1368-efter 1417)

 fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm f  Magnus Gislesson (Bjälke) (- före 1370)Ätten är känd från 1238 "Magnus
Gislessons ätt) och sedan från 1310. Lågfrälse under 1300-talet. Raneke, s 901.Sköld: Bjälke

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p42e4fd07.html

         far: fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm ff  Gisle i Vällersten

fm ff mf fm ff mf mf mf fm m Katarina Jönsdotter (tinnskura)
deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mf mf fm Christina Magnusdotter Bjälke (-före 1377)

fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm f Magnus Petersson (Kluven sköld) (1342 - 1368) fogde Uppträder i handlingar 1342, 1354 och 1368. Skrevs till Frövi, Skultuna sn i Norrbo hd i Västmanland. Förde i vapnet en kluven sköld. (Raneke s 25, ÄSF s 27, 98, 147, 234, 318).Att Magnus var son av Peter Anundsson framgår av DS, nr 3861 (DS=Diplomatarium Suecanum)http://www.poetelen.com/Hemsidan/SL%C4KTFORSKNINGEN/p75005496.html

       far: fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm ff Peter Anundsson (kluven sköld) (1318-1344)

      mor: fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm fm  Katarina

fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mf mf mf mm Sigrid Magnusdotter (kluven sköld)

                                                Ragvald Magnusson (Kluven sköld)Känd 1396-1405, gm Ramborg Bengtsdotter

                                                Peter Magnusson (Kluven sköld)