Alla inlägg under mars 2013

Av Birgitta Hellström - 4 mars 2013 19:22

 fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff f  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Skall ha levat år 1130-1148 i Konung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tid (år 1135-56). (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund)

Omnämns på runsten i Selånger, Medelpad. / Nils Lindkvist http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pfae6c1b8.html

     far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff ff  Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)

 fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

 fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)


fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pfae6c1b8.html

     far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff f  Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf f Peter (Eskilsson) Näf (före 1228 - efter 1286-10-21)Lagman

Gift Lagman i Västergötland. ---- nygaard.howards.net/files/2/1775.htmI flere bøker oppgis det at Peder var sønn til lagmannen Eskild Magnusson (ca. 1170-1227): C. M. Munthe: Norske slegtsmerker, NST Bind I (1928), side 352. Mogens Bugge: Våre forfedre (1939), nr. 1207. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 39. Som kilder oppgir C. M. Munthe: Svenska Autograf-Föreningens Tidsskrift, Bind I (1879-88), side 225, 233. Nordisk Familiebok, Bind 8 (1908), spalte 791-794. I Odd F. Fladstads bok "Jøran Willumsdatter Søegaard - Maren Cathrine Wogn og deres aner, side 26, som har Mogens Bugges "Våre forfedre" som en av sine kilder, oppgis at man ikke kjenner Peders foreldre.  Kildene er tildels ganske gamle, og verdien av opplysningene derfor antagelig tvilsomme. I "Äldre svenska frälsesläkten" (1957-89) hvor västgötalagmannen Peder Näf forekommer, nevnes intet om hans foreldre. Forbindelsen mellom Peder og Eskild Magnusson må derfor betraktes som tvilsom, selv om det skulle være interessant å se nærmere på Snorre Sturlassons "Hákonar saga"!   Fra "Nordisk Familjebok - Konversationslexikon och Realencyclopedi" (1908) om Folkunga-ätten: "Magnus Minniskiöld, gift med Ingrid Ylfva, hade fem söner: 1) Eskil, som var lagman i Västergötland i början af 1200-talet och gift med Erik den heliges dotterdotter Kristina, änka efter norske jarlen Håkon Galen. Från honom torde, om ock blott på kvinnolinjen härstamma flera med Västergötland forbundna stormän, som i sitt vapen förde ett lejon. Af dessa må nämnas Västgötalagmannen Peter Näf (1251-53), den från omkr. 1300 kände Västgötalagmannen Bengt Hafridsson farfarsfar till den ryktbare hertigen Bengt Algotsson (se d. o.), som dödades 1360, och med hvars broder riddaren Knut Algotsson denna släktgren något senare utgick; vidare marsken och riksföreståndaren Tyrgils Knutsson, afrättad 1306, samt brorson Knut Magnusson, som var lagman först i Värmland och sedan i Västergötland. Genom hans dotter Birgittas gifte med norske riddaren Jon Haftorsson ärfdes lejonvapnet af en i Norge bosatt ätt. Vidare Karl Ulfsson, som 1305 för lejonet, och Margareta Ulfsdatter, g. m. Västgötalagmannen Gudmar Magnusson, hvars son Ulf Gudmarsson (g. m. den hel. Birgitta) upptog lejonvapnet. 2) Karl, biskop i Linköping, död 1220 på korståget mot esterna. 3) Bengt, Karls efterträdare som biskop, död 1237. 4) Birger, jarl, d. 1266. 5) Elavus, farfader till en Peter Filipsson. Af dessa efterlämnade, utom Elavus, endast Birger söner. Med sin första hustru, Ingeborg, konung Erik Knutssons dotter (med sin andra gemål, danska änkedrottningen Mechtild, tyckes han ej haft barn), egde han 1) Valdemar, konung 1250-75. 2) Magnus Ladulås, konung 1275-90. 3) Erik, hertig, död 1276. 4) Bengt, biskop i Linköping 1286-91. Han eller en halfbroder till honom var möjligen fader till Magnus Bengtsson, lagman i Östergötland, d. 1263. Denne förde, i likhet med sonen, Folkungalejonet öfver tre ginbalkar. Dottern Ulfhild var gift med Birger Filipsson, som afrättades 1280 för upproret mot Magnus Ladulås och som af Rimkrönikan räknas till släkten, ehuru han forde annat vapen. Sonen Bengt Magnusson, lagman i Östergötland, dog 1294. Af Bengts dottrar gifte sig Ingeborg med lagman Birger Petersson i Uppland, Katarina med drotsen Knut Jonsson. Bengts ene son hette Magnus och var äfvenledes lagman i samma landskap. 5) Rikissa, som var gift först med Håkan Håkansson, konung i Norge, och sedermera med Henrik, furste af Werle i Mecklenburg. 6) Kristina, som var gift med Sigge Guttormsson af Ljuna. Från jarl Birgers naturlige son, Gregers, härstammar högst sannolikt en släkt, som i vapnet förde två snedbjälkar och oriktigt kallats Lämaätten. Den utdog först mot slutet af 1400-talet."

Peder nevnes ikke i "Svenskt Biografiskt Lexikon" eller i den svenske "Nationalencyklopedin", hverken direkte eller i forbindelse med Folkunga-ätten.   Om Eskild Magnusson anføres i "Nationalencyklopedin": "Eskil (Magnusson), f. ca 1175, d. ca 1227, lagman i Västergötland, son till Magnus Minnesköld och bror till Birger Jarl; gift med Kristina, dotterdotter till Erik den helige och änka efter den norske jarlen Håkon Folkvidsson. E. uppträdde som medlare i konflikter mellan de norska och svenska kungarna. Han tillskrivs initiativet till nedteckningen av äldre Västgötalagen. E. besöktes 1219 av historieskrivaren Snorre Sturlasson, och dennes uppgifter om svenska samhällsförhållanden torde i stor utsträckning ha E. som källa".  "Svenskt Biografiskt Lexikon" nevner heller ikke Peder Näs, men skriver bl.a under Eskil Magnusson: "Tack vare Håkonssagan äro vi således relativt väl underrättade om E:s yttre orientering. En annan nära samtida traditionskälla, den vid 1200-talets mitt avslutade Västgötalagens lagmanslängd, har en skildring av hans verksamhet som lagman. Skildringen är den utan all jämförelse utförligaste och mest berömmande i längden. Den är kanske tendentiös för E. Men i ett avseende meddelar den en faktisk uppgift, som aldrig betvivlats och som knappast kan betvivlas: genom E:s föranstaltande har Västgötalagen, Sveriges äldsta bevarade land-skapslag, nedtecknats. Man har - förmodligen med rätta - antagit, att E:s norska orientering härvid gett impulsen, även om man icke i lagens innehåll kan spåra några mera betydande norska drag. Man har också ansett sig kunna spåra E:s och folkungapartiets mot den starka kungamakten riktade politiska program i lagens stadganden, främst i betonandet av att Sverige var ett valrike ("svear äga konung taga och så vräka"). E:s norska orientering har medfört, att han även kom att få en viss betydelse för den isländska historieskrivningen, Snorre Sturlasson uppehöll sig i Norge 1218-20 och besökte sommaren 1219 E. Snorres skildringar av svenska samhällsförhållanden gå med all sannolikhet tillbaka på upplysningar, som han erhållit av E. vid detta tillfälle. Man har även antagit, att E., som i Håkonssagan framstår såsom den store talesmannen för fredliga relationer mellan Sveriges och Norges konungar, fått stå modell åt Snorres Ragnvald jarl, vilken av den isländske historieskrivaren tillskrivas en likartad roll. E. förde i sitt sigill ett lejon.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pe8fe3807.html

      far:  fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf f  Eskil Magnusson Folkunge (ca 1175-1227) lagman

     mor:   fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf m kristina Nilsdotter Blake (före 1200-1254)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm   xx

deras barn:

         Margareta Petersdotter Näf (ca 1240-ca 1274) familj m  Algot III Brynjulfsson (Gripshuvud) (ca 1228 - efter 1298)Lagman

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf  Gustav Pettersson (Lejon) (- ca 1240)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm f  Sigtrygg "Ärkedjäknen" Bengtsson Boberg (ca 1197-1263)Född 1197 i Nydala (F). Död 1253 i Linköping. Nämndes 1219. Är troligen identisk med den "Sistrug", som nämnes död i ett påvebrev 1252-10-22. Bar det äldsta kända vapnet i Sverige "hjortehufvud" liksom sonen. (En fransk lilja mellan två hjorthorn). Var antagligen gift två gånger, förmodligen med två av Magnus Minneskölds döttrar. Genom detta supponerade äktenskap kan förklaras, att vissa ättlingar till Sigtrygg i sitt vapen förde lejon utan balkar.

Källa: (ÄSF s 22, 23, 24, 89, 116, 164). hem.passagen.se/tuscany/p7bf5d1d6.html#Source1 freepages.history.rootsweb.com/~catshaman/m06folkung/06folkungar2.htm ---- Troligtvis gift två gånger. Två döttrar till Magnus Minnessköld? I dessa giften isåfall Bengt och Ulfhild resp Hafrid och Karl. ---- Boberg: Sveriges äldsta vapen från 1219. Lars och Sigtrygg kallas "Dominus" (riddare) redan 1219, en ynnest som få andra ges.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p1cdc682d.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm ff    Riddare Bengt (Mattsson) Boberg (1167 - före 1219)Domare,

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm m Hafrid Magnusdotter Folkunge (ca 1178-)Dotter till Magnus Minnesköld i hans första gifte. Moderns namn okänd. Gift sannolikt andra gången med föregående ana.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p6ef4081e.html

      far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm mf  Jarl Magnus (Bengtsson) Minnesköld (1150 - 1208)

deras barn:

                                                  



                 Bengt Sigtryggsson Boberg (ca 1223- efter 1259) gm xx Petrusdotter av Jolstad omg m Kristina (Tunadotter) Vinstorpaätten

                                                  



                  Ulfhild Sigtryggsdotter Boberg (ca 1225-efter 1263)g före 1263-04-09 m  Karl "Ingeborgasson" Lejonbalk (Blå) (ca 1226 - >
efter 1266)Lagman

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm  Hafrid (Sigtryggsdotter) Boberg (1229 - efter 1286)

                                                  



                    Karl Sigtryggsson Boberg (-efter 1252) g 1252 m Helena (Petrusdotter) de Jorchastad (- efter 1252)

                                                  



                    xx Sigtryggsdotter Boberg gm  Knut (Filipsson) Lejon (före 1235 - efter 1253)Riddare


 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff f Johan Snakenborg (- efter 1229)född i Mecklenburg Tyskland

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff  Gerhard Snakenborg (- ca 1284)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff f Magnus (Larsson) Boberg

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pdf48a939.html

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff ff   Lars Boberg (före 1283-1299)

    mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff fm  Kristina Anundsdotter Vingad Lilja (-efter 1296)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff Gudmar Magnusson Boberg Hjorthuvud (ca 1266-1313-08-26)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm f Ulf (Karlsson) Lejon (- efter 1281)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pdcbab64a.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm ff  Karl Sigtryggsson (Boberg) (- efter 1252)

     mor:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm fm  Helena (Petrusdotter) de Jorchastad (- >1252)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm   Margareta (Ulfsdotter) Lejon (Folkunge lagmansgren) (ca 1275 - före 1341)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf f Peter Israelsson Finstaätten (-ca 1280)Riddare . Peter Israelsson var vittberest och besökte bl.a Jerusalem som Pilgrim. Han hade två söner, Birger och Israel. Sonen Birger var i sin tur far till heliga Birgitta.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p410a7718.html

       far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf fIsrael (Andersson) Finstaätten (- före 1269)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf m K Birgersdotter Två vingar

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p386ce6b4.html

     far:  fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf mf  Birger "Skänkare" Två Vingar

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf Birger Persson Finstaätten (ca 1270-1327)


 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm f  Bengt Magnusson Folkunga (ca 1238-1294) http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb790a3bf.html  Nämnd som lagman första gången 1269. Nämnes som medlem av riksrådet 11 september 1288. Skall ha dragit ut på pilgrimsfärd 1289. Ånyo verksam som lagman 1291-92. Uppgives ha dött 1294, vilket dock synes stå i viss strid med det faktum, att sonen Magnus nämnes som lagman redan 1293.Sigill: 1) ett upprest åt vänster gående lejon, 2) ett upprest åt höger gående lejon över tre balkar.
Var först gift med Margareta, möjligen bördig från Tjust, som var död 1275, då mannen till bl a hennes själs frälsning skänkte egendomar i Östergötland (bl a i Skrukeby i Åkerbo eller Göstrings hd i Östergötland) och i Tjust hd i Småland till ett kanonikat i Linköping, och blev sedan omgift med Sigrid. Död omkring 1294. Gift 1:o med Margareta. ( (ÄSF s 40).) Gift 2:o med efterföljande ana. (SvA II s 483, ÄSF s 11, 29, 36, 40)

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm ff Magnus Bengtsson Folkunge (ca 1216-1267)lagman

     mor:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm fm Ragnhild Karlsdotter (före 1254-1262)

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm m Sigrid "den fagra" Tydicksdotter (-1298)Enligt Margareta Klausdotters bekanta, delvis rent ohistoriska berättelse var »Sigrid den fagra» av lägre börd än mannen.

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p4966a666.html

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm  Ingeborg Bengtsdotter Folkunge (ca 1274-1314)

                                                  



                      Katarina (Bengtsdotter) Folkunge (- ca 1350) Knut (Johansson) "Blå" Sparre av Aspenäs (före 1292 - efter 1345)  Lagman, riksdrots och riddare

Bengt Magnusson Folkunga s adelsvapen


fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pe6b640c5.html

      far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff Herse Falesson Bure (1140 - )

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff m  xx

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270)


fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff f  Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenHan bodde i Selånger i Medelpad, och skall levat i Konung Inge den Yngres tid (1118 till 1120-talet) vid år 1116. Han och hans söner nämnes på en runsten i Selångers Socken sålunda: Spchurdi auk Thurun Haiden auk Sihlvaster auk Herser raiste Stain dini eftir Thord Jerker Fadir sin. Vid samma tid skall en Bure i Nolby i Njurunda Socken och Medelpad levat, på hvilkens Runsten står, Backswain auk Sihlvaster auk Fridi, raiste Stain afdir Buri Fadir sin. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 256, av Lars Bäcklund).http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pb8ca6f8b.html

      far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff ff  Thord Jerker Bure (1030-1080)

    mor: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff fm   xx (1020-)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

                                                  



Tore (1090-)

                                                  



  Ture Heden Ericsson (1090-)

                                                  



   Sihlvester (1090-)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

                                                  



    Siughurdh Ericsson (1116-)

 

Omnämns på en runsten utanför Selångers gamla kyrka,
Medelpad. Stenen avtecknades 1600 och 1687. Den är försvunnen sen ca 1770. En
annan försvunnen runsten återfanns 1928, men skadad. Den senare finns uppställd
utanför kyrkan.

   mellan 1050 och 1100. Runsten utanför Selångers gamla kyrka, Medelpad. Stenen avtecknades 1600 och 1687. Den är försvunnen sen ca 1770. Texten enligt Johannes Buraeus: Sigurd och Tore , Heden och Härser reste stenen efter Tords Jarker (Erik Tordsson) fader sin.


fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff f  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pfae6c1b8.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff ff  Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)


fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff f Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pb8ca6f8b.html

      far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff ff Thord Jerker Bure (1030-1080)

    mor: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff fm  xx (1020-)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)


fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad. http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pbbcc1f59.html

       far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff f Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)Lagman i Norrland.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

       far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )








  







ANNONS
Av Birgitta Hellström - 4 mars 2013 14:36

 fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)Lagman i Norrland.VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenSka ha bott på Byrestad i Skönssocken i Medelpad och varit myndig man i Helsingland, vilket land Kung Erik 9:e med Hans och Guttorm Östanes tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blivit satt till landsdommare. Han ska ha varit Hälsingarnes anförare under bemälte Konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk.Slutligen säges han, sedan Kungen blifvit dödad vid Uppsala av Danske prins Magnus Hendriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16 Maj. Men uti hvilken slagning Fale sjelf blev nedgjord vid den efter honom nämnde Fale Bro ej långt från Uppsala.Enligt sägnen skall han ha levat på Erik den heliges tid på 1100-talet. Han var lagman i Norrland. / Nils Lindkvist. http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

       far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff f  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

 fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )


fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)Lagman i Norrland http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

       far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140-)


 fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff ff  Lorentz II. HOLZSCHUHER  (1120-1201) i Nürnberg?

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16144

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff f Leupold I. HOLZSCHUHER  (ca 1160-)


fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf f  Herdegen I. V. GRÜNDLACH ( ca.1114-)född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Lupold II. V. GRÜNDLACH  (ca 1158-1216)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf  Gustav Pettersson (Lejon) (- ca 1240) lagman Borgare i Skara

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p2324e646.html

      far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf f  Peter (Eskilsson) Näf (före 1228 - efter 1286-10-21)Lagman

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm  Hafrid (Sigtryggsdotter) Boberg (1229 - efter 1286)Enligt andra källor även gift med Peter Näf och med honom Margareta Petersdotter Näf och i andra giftet med Gustav fick hon Bengt. Detta låter logiskt och under följande får man ändå in alla här upptagna anor... www.molins.nu/Disgen/3979.htm--- Ramfrid Bengtsdtr ärvde Västergården Erikstad och Berg. Därtill en mindre gård Halster/Haraldstorp nära Lövås i Gestad. Eftersom hon ger 5 mk till kyrkan och en till prästen torde det vara en viktig del i arvet dvs. vi vet ej hur mycket ätten egentligen ägde i Gestad.Ramfrids första gifte var med Birger Röriksson av Rörik Birgersson ätt med vapnet Balk är hennes första gifte. Han var lagman, riddare och riksråd. Hans testamente av 1329 är digert där han bland annat skänker Västergården? Erikstad till sin tjänare Mats Nilsson efter att först ha bytt till sig av hustru Ramfrid. Han släkt torde komma från Strand, Österrekarne hd, Södermanland och spridde sig i södra Sverige.

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm f  Sigtrygg "Ärkedjäknen" Bengtsson Boberg (ca 1197-1263)

    mor:  fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm m Hafrid Magnusdotter Folkunge (ca 1178-)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm m  Ramfrid Gustafsdotter Lejon (ca 1255-efter 1308)

                                                  



                Bengt (Hafridsson) Lejon (före 1286 - efter 1307) Lagman i Västergötland ca 1291- ca 1307. Riksråd i Agnetorp. gm Margareta, (-efter 1315)Tillfångatogs av hertigarna Erik och Valdemar i Lödöse 1304, men medverkade i egenskap av riddare i uppgörelsen mellan hertigarna och hertig Kristofer av Samsö i Morup 1307.                                           

  Adelssköld bars av Bengt (Hafridsson) Lejon


 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff  Gerhard Snakenborg (- ca 1284)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p20828906.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff f Johan Snakenborg (- efter 1229)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff f  Alverik Snakenborg (- ca 1298)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf ff Kettil (Bengtsson) Bielke (ca 1237 - efter 1250) Bielke är svensk uradel, (medeltida adelsätt) från Södermanland. Grevlig 1687.Dess tidigaste med säkerhet kända medlem är en i slutet av 1200-talet belagd Kettil, vars patronymikon inte är känt. Ett eftermedeltida påhitt med oklart ursprung är att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan person kan inte återfinnas i medeltida källor. Två söner till Kettil är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare härstammar den på riddarhuset introducerade grenen.Familjenamnet upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom parentes.http://www.fredrikahlander.com/genealogy/slakt.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf fm    xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf f Ture Kettilsson Bielke (före 1283-ca 1327)

   xx  (Kettilsdotter) Bielke familj m Hemming (Ödgislesson) Lejonansikte (före 1303 - ca 1328)Riddare, Riksråd

  Adelsmärke som bars av Bielke


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff Gudmar Magnusson Boberg Hjorthuvud (ca 1266-1313-08-26)Riddare, Riksråd, Lagman Var riddare 1291 och kallas gener av ärkedjäknen i Linköping Sigtrygg, då han beseglar denna testamente. Var konung Birgers råd 1299 och ännu 1305, men hertigarna Erik och Valdemars riddare 1307 och råd 1312. Var lagman i Västergötland 1312 och nämnes senast 26 augusti 1313. Ägde bl a gods i Askims hd i Västergötland. Sigill: ett framvänt hjorthuvud. (SvA II s 482, ÄSF s 23, 91, 92, 324).I denna källa inget angivet om föräldrar. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p98be8646.html

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff f Magnus (Larsson) Boberg

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm   Margareta (Ulfsdotter) Lejon (Folkunge lagmansgren) (ca 1275 - före 1341)Kallas 1291 »neptis» till ärkedjäknen Sigtrygg i Linköping och var
död 1341.(SvA II s 482, ÄSF s 23, 92, 324).

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm f Ulf (Karlsson) Lejon (- efter 1281)

deras barn:

 Ulf Gudmarsson Lejon Ulvåsaätten (198-1334)Lagman i Närke och riksråd. familj m Birgitta (Heliga Birgitta) Birgersdotter (ca 1303 - 1373)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm f Magnus Gudmarsson Lejon Ulvåsaätten (-före 1363-09-21)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf Birger Persson Finstaätten (ca 1270-1327) Riddare, riksråd, lagman.Nämnes tidigast 1280, blev riddare och riksråd mellan 1285-91, var 1293 Upplands förste lagman ( i Tiundaland). Påbörjade 1293, som huvudman, samlandet och kodifierandet av de tre uppländska folklandens rättssedvänjor till en gemensam lagbok, Upplandslagen, som 1296 2/1 kunde tas i bruk, och i vilken lagsaga han blev dess första lagman. Var på sin tid en av Sveriges meste godsägare och säkerligen en av landets rikaste män. Innehade åtskilliga gårdar i bl.a Uppland, Närke, Småland, Södermanland och Östergötland. Avled 3/4 1327 och begravdes i Uppsala domk:a (C).Birger Persson (Petersson) till Finsta, lagman i Uppland, far till den heliga Birgitta. Birger var en av sin tids mäktigaste svenskar. Han stod i spetsen för den kommission, som utarbetade den 1296 antagna Upplandslagen. När han inte agerade lagman och riksråd eller for på pilgrimsfärd till Santiago de Compostela (i Spanien) hann Birger med att bygga upp en av dåtidens största svenska förmögenheter, med jordagods och järnhyttor utspridda i Uppland, Närke, Småland och Östergötland. Vid sin död 1327 var han en av rikets förmögnaste män. Kostnaden för hans pampiga begravning slutade på en summa av 234 mark penningar. Detta räckte till allehanda tyger, franskt och rhenskt vin och exotiska kryddor - saffran, kummin, ingefära, paradiskorn, kanel, peppar, anis, galangarot och inte minst socker, som nu för första gången omnämns i Sverige.Under medeltiden var vin inte var mans dryck i Sverige. Men till lagman Birger Perssons begravning levererade stockholmsköpmannen Konrad Arxö ett fat vitt vin á 4 mark, ett fat rött vin från La Rochelle á 12 mark och ett far Rhenvin á 8 mark. (Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb3e277b2.html gift 2 ggr 1:a ggm Ingeborg (Bengtsdotter) Folkunge (ca 1274 - 1314) omg m Kristina Johansdotter

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf f Peter Israelsson Finstaätten (-ca 1280)

    mor:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf m K Birgersdotter Två vingar

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm  Ingeborg Bengtsdotter Folkunge (ca 1274-1314)Bjälboätten
Begravd i Uppsala domkyrka. Enligt hennes på dödsbädden uppsatta testamente skulle en rad legat utgå till Uppsala domkyrka samt ett flertal kloster. Arvet efter henne skiftades 1320. Det bestod, bortsett från några svåridentifierade egendomar, av jord i Aspelands, Handbörds, Sevede och Stranda hd, allt i Småland.I äktenskapet med henne och Birger Petersson föddes bl a den heliga Birgitta. Gift något av åren mellan 1293 och 1301 med
föregående ana. (SvA II:10 s 482, ÄSF s 29, 36, 40, 41, 92, 93). http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p0ddede8e.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm f  Bengt Magnusson Folkunga (ca 1238-1294)

     mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm m Sigrid "den fagra" Tydicksdotter (-1298)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm m Katarina Karin Birgersdotter Finstaätten ( ca 1300-efter 1352)

                                                  



                   Birgitta (Heliga Birgitta) Birgersdotter (ca 1303 - 1373) gm Lagman Ulf (Gudmarsson) Lejon (Ulvåsa-ätten) (1298 - 1334)

   

adelsmärke        På bilden Birger och hans hustru Ingeborg (Ur läsebok för folkskolan 1899)

Finstaätten


fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270) Höfwidsman i Norlanden.VARNING FÖR SKRÖNA!!! Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p06aa64aa.html

       far:fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)


fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenSkall ha levat år 1130-1148 i Konung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tid (år 1135-56). (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund)Omnämns på runsten i Selånger, Medelpad. / Nils Lindkvist

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pfae6c1b8.html

       far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff f  Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161-05-18)

     Herse och Erik omnämns på denna runsten från Selånger, Medelpad.


fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)Lagman i Norrland.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff f  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1140 - )


fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pfae6c1b8.html

        far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff f Eric "Thords Jerker" Thordsson (1075 - 1116)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161-05-18)


fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare. http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pe6b640c5.html

      far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)


fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pbbcc1f59.html

        far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff f Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)









 












ANNONS
Av Birgitta Hellström - 3 mars 2013 20:41

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad. VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pbbcc1f59.html

       far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff m    xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140-)Godsägare på Byrestad.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pbbcc1f59.html

        far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff   Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff f Lorenz I Holzschuher (ca 1080-1130)BIOGRAFI: De Holzschuhers är spridda runt om i världen: Franken, Bayern, Livonia, East Indien, USA, Schlesien, Württemberg och Österrike. Omkring 1550 ägde familjen flera gruvor.
Den Holzschuher kom troligen från ministeriality från hela Nürnberg. Tidigt i familjen hade ett handelsföretag som omsätts flandrischem tyg och var inblandad i finansiella transaktioner. Är den berömda? Story bok Holzschuher "för åren 1304 till 1307, den äldsta helt bevarade Kaufmann bok i tysktalande länder. De fortsatte med sina företag från 14.-16 Talet hela besökte Nürnberg företag handel rum. 1350 utvidgades Holzschuher deras handel med kryddor, med slavar (se Moor i krönet av vapenskölden) förlovade sedan 1480 alltmer varor från Östeuropa (skinn, läder, päls, skinn, vax) och cirka 1485 i koppar verksamhet (mässing hydda i Thüringen ishall). och The Holzschuher varit runt om i världen på hemmaplan. Franconia, Bayern, Livonia, East Indien, USA, Schlesien, Württemberg och Österrike sedan mitten av 16: e till början 17th century hade de hammare och stugor nära Nürnberg område och intressen gruvdrift i Böhmen, Kärnten ingår i Steiermark och de viktigaste entreprenörer brytning av sin tid. många Holzschuhers rest redan i slutet av medeltiden till Palestina och Egypten och deltog Markgraf krig, det 30-åriga kriget i Wallenstein eller Teutonic riddare i kampanjer där de ökat sin förmögenhet . på sina ägodelar i Vestenbergsgreuth de tillhörde det frankiska riket riddare och var tekniskt ingår i 1815 som ädel i den bayerska Adelsmatrikel och uppvuxen i 1819 i peeragen. Som adelsfamilj, finns det Holzschuher idag. "fullständiga namn? Holzschuher på Harrlach" härstammar 1727 förvärvade från gården Harrlach från en liten stad som ligger nära Allersberg, idag en stadsdel i Roth (till 1874 i familjen). Den Holzschuherkapelle på Nürnberg Johannisfriedhof var under århundraden gravplats för familjen. I Nürnberg distriktet Sündersbühl har en gata uppkallad efter Holzschuhern. År 2002 om var familjen patriarken Wolf i Holzschuher värdefull familjens arkiv bestående lån till Nürnberg stadsarkiv. Ansluten namnet Holzschuher är också en berömd målning av Albrecht Dürer, de denKaufmann Hieronymus Holzschuher visar (1469-1529).

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=lorenz+i;n=holzschuher

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff m    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff Lorenz II Holzschuher (ca 1120-1201 )


fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff f Lupold von Gründlach ( ca 1100-efter 1172)död i Altenberg (Oberasbach), Nürnberg, Bayern, Deutschland. Minister för Conrad II och Fredrik Barbarossa

http://gw1.geneanet.org/hsach?slang=sv;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;templ=mobile;p=lupold;n=von+grundlach  BIOGRAFI: 1139 första förekomsten av urkundliches v.Gründlach och andra Reichsministerialen i Nürnberg, i en omorganisation av kejsaren Konrad III, Reichsgutverwaltung. [Sprätta: medborgare Nürnberg i 13-talet, Gen.Jb.Bd.3 1963]

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff  Herdegen I von Gründlach ( ca 1124-1191)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff f NN. Pfinzing (ca 1110-)BIOGRAFI: Efter förvånande Pfinzing gamla som är från den plats Pfinzing Pfünz på Eichstätt i Franken. Den Pfinzing (även: Pfintzing) kom från riket ministeriality till Nürnberg och var Sifridus de Nurinberc kallas Pfincinch för första gången 1233 i ett dokument av den nämnda kloster Heilsbronn. Kön var en av de viktigaste familjerna Nürnberg Council.Sedan 1274 den Pfinzing ockuperade flera gånger kontor borgmästare, och var i den 14: e Talet en del av makten i fjärran Nürnberg handelspolitik. Tidigt är dina egna affärsverksamhet i sydöstra Europa, i Italien och som partner i Stromer handel företag. Bertold Pfinzing (+ 1405), son till Ulrich Stromer var rådgivare och finansiär av King Wenceslas Hans son, Sebald Pfinzing (+ 1431), spelade en stor roll i politiken. Han var. Volckamer med Peter, 1411/31 viktigaste Nürnberg samverkan till kung Sigismund, och sedan en av de rikaste medborgarna i stadenI den 16: e Pfinzing talet hade ett stort handel nätverk och baser, bland annat i Venedig, Salzburg, Augsburg, Regensburg, Leipzig och Breslau. De handlade textilier och kryddor, som bedriver Schlaggenwalder tenn handel och särskilt i Mansfeld Hut kommersiella. De gjorde affärer med järnmalm utvinning och bearbetning i Oberpfalz, och hade Ludwigsstadt (Bayern) egen Saigerhütte.Den Pfinzing delen, med Imhoff, Tucher och Welser under de senaste handlare patriciska avstånd. Deras förmögenhet dokumenterats i ett flertal ägodelar i och runt Nürnberg. 1530 köpte Pfinzing Martin (1490-1552), av Egloffstein den eponymous högkvarter Henfenfeld och kallade sin härstamning Pfinzing av Henfenfeld. Suffixet har erkänts som ett peerage i 1554 och bekräftas av ett krön förbättring. Huvudlinjen av kön Henfenfelder dog med den kejserliga borgmästaren Johann Sigmund Pfinzing av Henfenfeld från (1712-1764)

.http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=nn.;n=pfinzing

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff m  xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff  Endres Pfinzing (ca 1150-1175)


 fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff f Leupold I. HOLZSCHUHER  (ca 1160-) född i Nürnberg?

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16141

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff ff  Lorentz II. HOLZSCHUHER  (-1120) i Nürnberg?

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff m    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-)


fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Lupold II. V. GRÜNDLACH  (ca 1158-1216)född i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16142

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf f  Herdegen I. V. GRÜNDLACH ( ca.1114-)född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242)


 fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff f  Endres PFINZING  (ca 1150-) född i Nürnberg Kammarherre Heinrich

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16151

 fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff m  xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff  Berthold I. PFINZING (ca 1180-)

                                                       Seifrit PFINZING  (ca.1185-efter 1233) gm Österhild BIGENOT (ca 1186-)


fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff f Lorentz II. HOLZSCHUHER  (ca 1120-1201)född i Nürnberg?

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff Leupold I. HOLZSCHUHER (ca  1160-1231)



fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff f Herdegen I. V. GRÜNDLACH  (ca 1114-) född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff m   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff  Lupold II. V. GRÜNDLACH (ca 1158-1216)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff f  Knut

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff m    xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff  Peter (Knutsson) Porse (före 1272 - efter 1287)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm f Ulf Ulvase

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p24b8cfaf.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm m  Ramfrid Gustafsdotter Lejon (ca 1255-efter 1308) gift 2 ggr 1:a g Ulf Ulvase omg m Israel (Andersson) And (ca 1252 - ca 1289)   http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p14b2be7f.html

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf  Gustav Pettersson (Lejon) (- ca 1240) lagman

   mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm  Hafrid (Sigtryggsdotter) Boberg (1229 - efter 1286)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm  Katarina Ulfsdotter (-efter 1318)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff f  Alverik Snakenborg (- ca 1298)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p2d3269e4.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff ff  Gerhard Snakenborg (- ca 1284)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff m   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff  Georg Snakenborg (- ca 1336)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf f Ture Kettilsson Bielke (före 1283-ca 1327) Riddare Riksråd lagman Omnämnd första gången 1283 såsom deltagare i det stormannamöte, som Magnus Ladulås samman- kallat till Hälgö, och var redan då riddare. Tre år senare (22 maj 1286) bevistade han ett nytt sådant möte i Stockholm; först 11 september 1288 omtalas han uttryckligen som riksråd. Efter konung Magnus död tog han del i förmyndar styrelsen för den unge Birger Magnusson. Sedan Birger själv tillträtt regeringen, verkar Ture lång tid framåt ha stått i gunst hos denne. Han blev sålunda (senast 1310) konungens kammarmästare - en av de första med denna titel i våra hävder - och i brev av 1313 och 1315 framträden han som lagman i Tiohärads lagsaga. En brytning tycks dock ha uppstått mellan konungen och hans förtroendeman. I alla händelser har konung Birger någon tid före sitt
fall besatt kammarmästareämbetet med en annan person. Även från lagmansposten blev Ture enledigad. Ture deltog i den unge Magnus Erikssons val till konung 1319 och bevistade sedan flitigt rådsmötena under den nya regimen åren 1320-1322. Sistnämnda år inträdde han i den mot änkehertiginnan Ingeborg riktade stormanna konfederationen i Skara 20 juli, men därefter försvinner hans namn ur källorna, och 1327 omtalas han som död. Var Ture haft sin sätesgård, är fullständigt obekant, men då han vid flera tillfällen beseglar brev som är utfärdade i Kalmar, är det inte uteslutet att redan han har ägt Kråkerum, som i varje fall år 1343 var i ättens besittning.
- - -Död  mellan 1322 och 1327. Var riddare 1283 och riksråd 1288 samt kung Birger Magnussons camerarius 1310-18. Var lagman i Värend 1313-18. Underskrev föreningen i Skara 20 juli 1322, men därefter försvinner hans namn ur källorna och han var död 29 mars 1327. Han tog efter konung Magnus "ladulås" död del i förmyndarstyrelsen
för den unge Birger Magnusson och synes, sedan Birger själv tillträtt regeringen, en lång tid framåt ha stått i gunst hos denne. Gift med efterföljande ana. (EÄ1 s 355, Raneke s 11, ÄSF s 43, 69, 74, 165, 311). gift 2ggr 1:a g gm Sigrid (Ulfsdotter) Sparre av Tofta (- efter 1327) 2:a g gm Sigrid (Nilsdotter) Natt och Dag (ca 1269 - efter 1327)

    http://www.fredrikahlander.com/genealogy....html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf ff Kettil (Bengtsson) Bielke (ca 1237 - efter 1250)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf m Sigrid Nilsdotter Natt och Dag (ca 1269-efter 1327)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf Bengt Turesson Bielke av Åkerö (ca 1291-efter 1358)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm f Magnus Gudmarsson Lejon Ulvåsaätten (-före 1363-09-21)Död något av åren mellan 1357 och 1363. Omtalas tidigast 1316. Blev riddare något av åren 1328-1337 och nämnes som konung Magnus råd 1351 i en urkund, som knappast kan anses vara vittnesgill i fråga om riksrådstiteln. Hans sätesgård var Lo, antingen i Erska sn i Bjärka hd eller i Långared sn i Kullings hd, båda i Västergötland, till vilken hustrun skrev sig. Ärvde systern Katarinas gods i Ydre hd i Östergötland samt bl a i Norra Vedbo hd i Småland och i Skånings och Ale hd i Västergötland. Upptogs jämte hustru och husfolk 1352 i Varnhems klosters underhåll. Levde 20 juni 1357 men var tydligen död 21 september 1363.Upptog mödernevapnet, ett upprest gående lejon. Gift mellan 14 mars 1315 och 20 september 1316 med efterföljande ana. (SvA II s 481, ÄSF s 36, 90, 91, 92, 109, 318).

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p00f6ace2.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff Gudmar Magnusson Boberg Hjorthuvud (ca 1266-efter 1313)Riddare, Riksråd, Lagman

     mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm fm  Margareta Ulfsdotter Lejon Folkunge lagmansgren (ca 1275- efter 1341)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm m Katarina Karin Birgersdotter Finstaätten ( ca 1300-efter 1352)Var den tredje dottern i ordningen. Omtalas som minderårig 1315. Fick 1320 i arv efter modern jord bl. a. i Ydre hd i Östergötland. Ärvde 1328 efter fadern jord i Danderyds skplg i Uppland och i Norra Vedbo hd i Småland. Upptogs jämte mannen i Varnhems klosters underhåll 1352. Död tidigast 1352. Gift mellan 14 mars 1315 och 20 september 1316 med föregående ana.(SvA II s 481, ÄSF s 36, 92, 318).

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p6a0ea2d8.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mf Birger Persson Persson Finstaätten (ca 1270-1327) Riddare, riksråd, lagman

      mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm mm  Ingeborg Bengtsdotter Folkunge (ca 1274-1314)

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm  Ingeborg Magnusdotter Lejon Ulvåsaätten (ca 1327-före 1390-06-28


fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324) Landsdomare. född (och levde ) i Birsta ="Byrestad" Skön (Y)VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Bosatt i Birsta, Skön socken och var Landsdomare i Skön. Nämnd 1300-1314. Kan enligt (Pitepalt) vara den Fartaeghn som nämns i dokument år 1300 från Skön i Medelpad.Pergasment brev från 1327: Kungen upplät de Norrländska älvarna och strömmarna att bebyggas och uppodlas och anförtrodde detta kolonisationsområde till Ärkebiskopen Olof Björnsson i Uppsala samt Fogden Johan Ingemarsson , Peter den Unge, Nikolaus Fartengsson , den sistnämde var fader till Lagmannen Farteng unge. ( Johan, Petter och Nils nämns komma ifrån Norrlands ledand ätt. )Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 6- 8 , Tioende Generationen )Farteng var av Stormans ätt och han var rik och mäktig. Ett bevis på hans rikedom var de m ånga diplom han hade som fiskerättsinnehavare. Bure förlade släktens urhem till Birsta i Skön vars namn man ansåg skulle vara Byrestad, här bodde Fale Bure d. ä och d. y.. Härifrån spred de sig upp till Västerbotten till stamgården Bure i Bureå. Birsta tillhör bevisligen gammal kultur t.ex framgrävdes här 1835 en silverskatt som dateras till sent 800-tal, där även arabiska mynt ingår Källa: Gustav Nilsson  http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p94c04870.html

        far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff ff   Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff m   xx

deras barn:

 fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)


fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161-05-18) Lagman i Norrland.död i Fale Bro, Uppsala (C)VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenSka ha bott på Byrestad i Sköns socken i Medelpad och varit myndig man i Helsingland, vilket land Kung Erik 9:e med Hans och Guttorm Östanes tillhjälp vid år 1156 lade under Sveriges Crona, hvarefter han där skall blivit satt till landsdommare. Han ska ha varit Hälsingarnes anförare under bemälte Konung, då han intog Finland, där Hälsingfors och Helsinge By förmenas fått namn af hans folk.Slutligen säges han, sedan Kungen blifvit dödad vid Uppsala av Danske prins Magnus Hendriksson, hafva uppsatt och anfört Upplänningarna under denna prins, som då blev slagen år 1161 den 16 Maj. Men uti hvilken slagning Fale sjelf blev nedgjord vid den efter honom nämnde Fale Bro ej långt från Uppsala.Enligt sägnen skall han ha levat på Erik den heliges tid på 1100-talet. Han var lagman i Norrland. / Nils Lindkvist  http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

      far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )


 fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad. VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4ttenFödd i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pbbcc1f59.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff ff  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161-05-18)Lagman i Norrland.bosatt i Byrestad, Skön (Y)http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p782cb7f5.html

     far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff ff  Herser Ericsson Bure (1095 - 1148)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )


fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)Höfwidsman i Norlanden.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p06aa64aa.html

      far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff m    xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

                                                  



     Matts Hersesson Bure

                                              Herse Hersesson Bure


fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare.Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt. http://www.cweden.com/genealogy/farfar/pe6b640c5.html

     far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff m   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

                                                  



      Björn Fahlesson Bure (1200 - )









     





Av Birgitta Hellström - 1 mars 2013 09:45

bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

Sten (Bengtsson) Bielke (före 1364 - 1408-07-20) g 1371-09-27 på Ekerö, Adelsö, Tofta (AB) m Katarina (Holmgersdotter) Ulv (ca 1341 - efter 1390)

Nämnes tidigast 1364, blev riddare mellan 21 september 1364 och 1 mars 1365, alltså sannolikt vid konung Albrekts hyllning i febr. 1365, nämnes som marsk 1374-1387, som riksråd från 1374, som häradshövding i Simtuna hd i Uppland 5 maj 1379-1385 och i Åsunda hd i Uppland 1384, som drottning Margaretas hövitsman 1390 och som lagman på Öland 1406. Han ägde jord i Håbo och Lagunda, Simtuna och Torstuna hd samt Enköpings stad i Uppland, Oppunda, Villåttinge och Åkers hd i Södermanland, Norrbo, Siende och Tuhundra hd i Västmanland, Aska, Björkekinds, Bobergs, Dals och Göstrings hd i Östergötland, Stranda och Uppvidinge hd i Småland samt Vartofta hd i Västergötland. Dog 20 juli 1408 på sitt slott Mariuborg vid Enköping och begravdes 31 juli 1408 i Vadstena.

Deltog i det heliga kriget mot Litauen.


Till Kråkerum samt Ridö i Barkarö sn, som han köpte av Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) 1 februari 1399 och Mariuborg nära Enköping. Riddare. Kung Albrekts av Mecklenburg marsk 1376, häradshövding i Simtuna hd i Västmanland 1379. Lagman i Västmanland. Hövitsman på Nyköping efter Bo Jonssons (Grip) död. Lagman på Öland). (enligt EÄ). Han var liksom farbrodern Nils Turesson kung Albrekts anhängare och stod i avgörande striderna 1371 på dennes sida, men anslöt sig sedan till det aristokratiska oppositionspartiet. Tog under åren 1388 och 1389 verksam del i drottning Margaretas inkallande och kung Albrekts avsättning samt var redan från början an av drottningens betrodda män och kallas 1390 drottningens hövidsman. [EÄ 1 s 357, ÄSF s 16, 302


Hertig, Jarl Birger Jarl (Magnusson) bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf f  Eskil Magnusson Folkunge (ca 1175-1227) som var lagman

Birger Jarl, död 1266-10-22 i Jälbolung,Västergötland begravd i  Varnhem, Varnhems klosterkyrka, Västergötland statsman av Folkungaätten. Han slöt sig tidigt till kung Erik läspe och halte och gifte sig med dennes syster Ingeborg. 1248 blev han Sveriges jarl och därmed landets verklige styresman. Genom de reformer som genomfördes på kyrkomötet i Skänninge vann han kyrkans stöd. Under ett korståg i Finland befäste han det svenska väldet där och han skall enligt Erikskrönikan ha anlagt Tavastehus, men hans försök att vinna fotfäste i Estland misslyckades. 1250 avled den barnlöse kung Erik. Birgers minderårige son Valdemar valdes till kung och jarlen befäste sin ställning genom att slå ner ett uppror bland konkurrerande stormän.

Birger Jarl har blivit känd som den förste stiftaren av rikslagar. Under 1250-talet påbjöd han de s.k edsöreslagarna eller fridslagarna (kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid). Med Birger gjorde den starka centralmakten sitt inträde i Sverige. Riksenheten stärktes på landskapens bekostnad, och de första stegen togs mot central beskattning och förvaltning. Birger bedrev en aktiv utrikespolitik. För att främja Sveriges handelsintressen slöt han fördrag med hansestaden Lübeck. Enligt traditionen skall han ha grundlagt Stockholm. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren. Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein eventuellt ett oäkta barn Greger (Birgersson) Folkunge (oäkta) (1247 - 1276

 

     

Jarl Birger Brosa (Bengtsson) (före 1160-1202-01-09) död på Visingsö,bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm mf   Magnus (Bengtsson) Minnesköld (1150 - 1208) Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till (troligen Jarl från 1174). Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter gift med Prinsessa Brigida av Norge (Haraldsdotter Gille) (- 1202)

 


Jarl Karl "Den Döve" Bengtsson (Folkunge) (ca 1165-1220-08-08) död i Estland bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mm mf   Magnus (Bengtsson) Minnesköld (1150 - 1208) Jarl och biskop. Född omkring 1165 i Bjälbo (E). Död 1220-08-08 i Ösel, borgen Leal, Estland i svärdsstrid. Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende"). Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket. Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled. Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige. Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstamp av brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson (se bild). Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson.Källa: www.historiska-personer.nu/min-s/default.htmlKommentar: Ätten känd före 1220, då jarlen Karl Döve stupade i Baltikum. Jmf Tillbakaseende ulv. Intressant är att vapnet inte har ett lejon trots att Karl döve tillhörde Bjälbo-ättenSköld: En bjälkvis ställd vingad pilspets (/ Tillbakaseende varg).http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pcfe6ae6b.html

 

   

 fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm f Erik IX "den helige" Jedvardsson (ca 1120-1160) KUNG

 Sveriges nationalhelgon. Det enda man med säkerhet vet om Erik den helige är att han härskade i Västergötland 1158, att hans son kallade honom kung och att han dog en våldsam död. Skelettet bekräftar att han blev halshuggen i strid som legenden säger. Han gravsattes i Gamla Uppsala, överfördes till den nya domkyrkan i Uppsala i slutet av 1200-talet. Eriks ben finns bevarade i ett relikskrin i Uppsala domkyrka. Kvar finns också hans kungakrona-Sveriges äldsta (dock delvis plundrad). Erikslegenden upptecknades först långt efter hans död, och Erikskulten blev fullt utbildad först vid 1200-talets slut. I folkminnet var han den store lagstiftaren (S:te Erik konungs lag). Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Jfr Eriksmässa.

S:t Erikslegenden innehåller mycket som tillhör helgonlegendernas standardgods. Det berättas att Erik var from, klok, rättvis och modig. I Gamla Uppsala lät han bygga en mäktig kyrka och med sin vän biskop Henrik företog han ett korståg till Finland som kristnades. Henrik led martyrdöden och blev finskt nationalhelgon. Erikskulten har tagit upp flera drag från kulten av den hedniske guden Frej som var livaktig i Uppsalatrakten. Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Kristnade (delar av) Finland tillsammans med biskopen S:t Henrik från Gamla Uppsala. Helsingfors fick sitt namn tack vare att en stor del av hären kom från Hälsingland!

Erik ska enligt legenden ha valts till kung av svearna 1150 och ha dödats den 18 maj 1160 i strid just efter en mässa i Östra Aros (nuv Uppsala). Han visste att fienderna väntade utanför kyrkan, men slutförde ändå mässan och gick modigt ut att möta fienden. Den 18 maj 1160 blev Erik dödad av den danske prinsen Magnus Henriksson (och tronpretendenten) utanför kyrkan i Gamla Uppsala då Erik vägrade avsluta gudstjänsten för att förbereda försvaret. Där han dödades rann en källa upp.

Far: Jedvard,svensk storman Mor: Cecilia Gift med: Kristina, barnbarn till Inge d.ä och Helena Barn: Knut Eriksson: Filip: Margareta: Katarina Dräpt av Magnus Henriksson som också misstänks ha dräpt Sverker den äldre.

(Källa: SweDano Net Tidning E-post ) Ur FOCUS 2000 © Norstedts

Erik den Helige Konung av Sverige ca 1156-1160 Födelseår obekant. Fadern hette Jedvard (från Uppland?), moderns namn är obekant. En påstådd härstamning från Blot-Sven är osannolik, men Erik kan ha varit släkt med ätten eller rentav med yngligaätten. Han hade anknytningar till och gods i Västergötland, men detta kan ha berott på hans giftermål. En broders namn börjar på J (Joar?). Möjligen var Erik jarl i Svealand innan han där erkändes som kung; i Götaland accepterades han tidigast 1157. Fallen i strid 18 maj 1159 eller 1160. Gift med Kristina, barnbarn till Inge den äldre och Helena. Mycket litet kan med säkerhet sägas om Erik; den på på 1200-talet författade helgonlegenden blandar sådant som kan vara sant med händelser och underverk, som kan berättas om många heliga. Erik den helige är ofta avbildad i den medeltida konsten. En målning är från ett altarskåp i Statens historiska museum (Salems kyrka i Södermanland) och dateras till 1480-talet (Herman Rodes verkstad). Ett altarskåp från Länna kyrka, Uppland (nu i Statens historiska museum) visar Erik den helige och biskop Henrik på väg att kristna Finland. Eftersom målningen är senmedeltida (1450-talet) ger den en bild av den tidens kläder och fartyg, inte 1100-talets. Man har i Eriks och hans drottnings tvist med munkarna i Varnhem velat se bevis på en nationell kyrklig politik, som skulle ha vänt sig mot Sverker den äldres gynnande av kloster- ordnarna och påven, men det kan också ha rört sig om en arvsfråga. Tvisten löstes före Eriks död Erik företog med biskop Henrik från Uppsala ett korståg till Finland, kanske redan innan han blev kung (1150 eller 1157 är de år som nämns). Henrik blev kvar och led martyrdöden; han dyrkades sedermera som Finlands nationalhelgon. Den 18 maj, troligen 1160, blev Erik dödad utanför kyrkan i Östra Arros (Uppsala) av den danske prinsen Magnus Henriksson, som hade anspråk på tronen. Enligt helgonlegenden hade Erik vägrat sätta sig i säkerhet, hört mässan till slut och därefter överfallits när han lämnade kyrkan. Hans huvud höggs av medan han låg på marken. Underverk inträffade och redan 1198 är Erik upptagen i Vallentunakalendariets helgonförteckning. Sonen Knut Eriksson torde ha främjat kulten. Erik blev Sveriges nationalhelgon, men aldrig helgonförklarad av påven. Han gravsattes i Gamla Uppsala, benen skrinlades ganska snart och överfördes i slutet av 1200-talet till den nya domkyrkan i Uppsala. Skelettet (en del ben saknas) vilar fortfarande där, invid högaltaret. Det förgyllda silverskrin som omsluter dem förfärdigades 1574-79 av Johan III, som under en tid av penningbrist tvangs smälta ner det äldre. I detta liger även Eriks begravningskrona av förgylld koppar, den äldsta bevarade svenska kungakronan. Av undersökningar att döma var Erik cirka 40 år gammal vid sin död samt cirka 1,67 cm lång. Barn: Knut; Filip (troligen stamfader till Knut Långe); Margareta (död 1209), gift 1185 med kung Sverre av Norge (1151-1202); Katarina, gift med Nils Blaka. Textkälla: Sverige och dess regenter under 1000 år.


Asbjörn (Ulfsen) Sprakling (1019 - 1086) bror till fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf f Svend II Estridsson av Danmark och Skåne (ca 1019-1076) Kung Jarl i Danmark. "Harald Odanejarl" När den danske kungen Sven Estridsson hörde talas om ett uppror i Northumberland så sände han genast en flotta. Flottan, som bestod av 240 skepp, intog York, men där stannade offensiven. Det dåligt organiserade danska upproret i Northumberland var nämligen redan på väg att slås ner.Sven Estridssons bror Asbjörn ledde den danska flottan och beslutade att lämna York och resa hem till Danmark igen.Följder: Normanderna härjade i både Northumberland och Danelagen och en stor del av de danskättade invånarna dödades. Asbjörn blev i Danmark anklagad för att ha tagit normandiska mutor och drevs i landsflykt som förrädare.


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf mm  Ingegerd "Heliga Anna av Novgorod" Olofsdotter av Sverige (ca 1001-1050) Storfurstinna Sveriges första helgon. Ingegerd (ca 1001-1050), dotter av Olof Skötkonung. Enligt historikerna skall hon ha varit viljestark, och kanske även sin fars ögonsten. Ingegerd fick vid giftermålet landskapet Ladoga som personlig förläning, ett krav från hennes sida. Hon hade troligen också stort inflytande över sin make. Hon ägnade sig även en hel del åt kyrkan, storfursteparet lät instifta ett kloster. Hon lät mot slutet av sitt liv viga sig till nunna, och fick då namnet Anna (blev efter sin död furstehelgonet "den heliga Anna av Novgorod"). Ingegerd ligger begravd i Sofiakatedralen i Kiev.

Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, som växte upp i Sigtuna, blev rysk storfurstinna och, efter sin död,ortodoxt helgon. Ett märkligt levnadsöde i den svenska historien! Sigtunas okända helgon


Den 10 februari 1050, dog nunnan Anna i Novgorod i Ryssland. Anna, som var i 50-årsåldern, hade gått i kloster bara något år före sin död. Under nunnedoket dolde sig ingen mindre än storfurstinnan Irina, Rysslands mäktigaste kvinna. Hennes egentliga namn var Ingegerd och hon var dotter till kung Olof Skötkonung i Sigtuna.


Ingegerd föddes omkring år 1000. Var hon föddes vet vi inte säkert. Kungen och hans familj var mycket på resande fot. Men eftersom det var i Sigtuna som Olof år 995 lät sätta igång myntslagning, den första i Sverige, är det troligt att han tidvis skötte politik och förvaltning från stadens kungsgård.


Under vikingatiden var det mycket vanligt att kungabarn skickades till släktingar för att uppfostras. Ingegerds mor var en slavisk furstedotter som hette Estrid och Ingegerds bror Jakob växte upp hos moderns familj vid södra Östersjökusten. Styvsystern Astrid skickades till en västgötahövding, Egil. Men Ingegerd uppfostrades i föräldrahemmet, som således - åtminstone tidvis - låg i Sigtuna. Inget är känt om hennes utbildning men präster och missionärer, som vistades hos kungen, undervisade henne säkert i den kristna läran.


Kung Olof var en hetlevrad människa och det var hans fru också, enligt den isländske krönikören Snorre Sturlasson. Det kan med andra ord ibland ha gått hetsigt till i kungsgården. Ingegerd, som ska ha varit en mycket vacker flicka, tycks ha varit Olofs ögonsten. Hon var i alla fall inte rädd för att säga var hon tyckte även om det var tvärtemot hennes fars uppfattning.


Att äktenskap blev politiskt fördelaktiga var för vikingatidens kungar lika viktigt som att de hade framgång i krig. Ingegerd kom, när hon blev giftasvuxen, att dras in i detta maktspel. Först friade Norges unge kung Olav Haraldsson, kallad "den digre", genom ombud till henne. Frieriet gjorde Olof Skötkonung rasande. Ingegerds far och den norske kungen (den blivande Olav den helige) var nämligen bittra fiender. Olof brukade föraktfullt kalla Olav för "tjockisen".


Norske Olavs frieri till Ingegerd var samtidigt ett fredsinitiativ. Men Olof Skötkonung ville inte höra talas om någon försoning med Olav, hur varmt än Ingegerd talade för giftermålsplanerna. Det var inte förrän Torgny Lagman och sveahövdingarna på tinget i Uppsala 15 februari 1018 hotat kung Olof med att han skulle mista huvudet om han inte slöt fred med den norske kungen, som han motvilligt gav med sig. Men något bröllop blev det aldrig, trots att den ivriga Ingegerd skickat fästmannen en guldstickad kappa. Olof hindrade helt enkelt dottern från att resa till Norge.


Men Olof lurar sin blivande måg, som väntar på Ingegerd en hel sommar vid Kongahälla (nuvarande Kungälv). Det dröjde inte länge innan sändebud från en ny friare dök upp. Det var Jaroslav I, kievrysk furste i Novgorod och kallad "den vise", som hörde av sig. Olof Skötkonung blev mycket lättad och glad över detta giftermålsanbud.


Förhållandet till fadern var säkert frostigt efter affären med Olav, och för Ingegerd var det knappast tal om att våga neka. Men hon ställde villkor: en svensk hövding, jarl Ragnvald, skulle följa med henne österut och hon ville också ha landskapet Ladoga som brudgåva och personlig förläning. Fadern, och Jaroslavs ambassadörer, accepterade. Halvsystern Astrid fick istället bli ersättare för den utlovade Ingegerd och giftes bort med kung Olav i Norge.


Ingegerd hade ännu inte fyllt 20 år när hon blev rysk furstinna. Hon tycks ha fått det ganska bra där borta i landet Rus; landet är kristnat och har livliga förbindelser med både de nordiska länderna och det övriga Europa. Jordbruk, hantverk och handel är inne i en blomstringsperiod, det finns flera stora städer med Kiev som huvudsäte. Med sin viljestyrka och sin näsa för maktspel framstår hon i källorna som en viktig rådgivare till sin ca 25 år äldre man, på flera ställen rentav som den dominerande av de två. Hon lyckades, enligt en isländsk källa, till exempel en gång att stifta fred mellan Jaroslav och en av hans bröder, just när deras arméer skulle gå lös på varandra. Därmed ger hon också skäl för sitt nya ryska namn Irina, som betyder "fred".


År 1035 hade Jaroslav lyckat besegra och manövrera ut alla medtävlare om makten i Ryssland och han och Ingegerd kunde för gott flytta till huvudstaden, Kiev. Därmed inleddes det ryska rikets första guldålder. Storfursten byggde en helt ny stadsdel, omgiven av flera kilometer lång, elva meter hög vall. Tre portar ledde in dit: den förnämsta kallades Gyllene porten. Det var kejsarstaden, Konstantinopel, som var förebilden och Jaroslav öppnade Kiev och övriga Ryssland för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och hantverkare.


Sofiakatedralen står ännu kvar och är byggnadsmonumentet framför andra i Kiev från denna epok. Den domineras av de festliga, gyllene lökkupolerna. Därinne skiftar färgerna dunkelt och trolskt över totalt omkring 5000 kvm bilder med både kyrkliga och världsliga motiv. I putsen på kyrkans väggar går ännu att urskilja vissa av de målningar, som gjordes när byggnaden var ny. Bland dem finns också bilder av barnen i furstefamiljen. Också Jaroslav och Ingegerd målades av i kyrkan, men de bilderna är tyvärr försvunna. Väggen där dessa målningar fanns revs på 1600-talet.


Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Zjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Av döttrarna blev en, Elisabet, gift med alla tiders kanske största norska viking, Harald hårdråde, en gammal vapenbroder till Jaroslav. En andra dotter, Anastasia, gifte sig med Ungerns blivande kung Andreas. Den tredje dottern, Anna, gifte sig med Henrik I av Frankrike, en av de första i den så kallade kapetingska ätten. När Anna kom från Kiev till Frankrike väckte hon sensation genom sin bildning, hon kunde nämligen läsa och skriva, det kunde inte de andra kvinnorna vid det franska hovet.


Ättlingar till kapetingerna regerar än i dag i Europa. Kung Juan Carlos i Spanien är, om man räknar på detta sätt, en av Ingegerds sentida ättlingar liksom storfursten Jean av Bourbon-Parma, Luxemburgs nuvarande regent och Otto von Habsburg.


Ingegerds äktenskap med Jaroslav varade i 30 år. Men sin ungdomskärlek, norrmannen Olav Haraldsson, glömde hon aldrig. När det blivande norska nationalhelgonet 1028 drevs på flykten från hemlandet fann han en fristad i Novgorod. Nu fick han också träffa Ingegerd. "Hon och Olav älskade varandra i hemlighet", om man får tro en isländsk källa, Emunds saga.


Ingegerd tog också till sig Olavs son Magnus som fosterbarn, för när Olav återvände till Norge - han skulle komma att stupa vid slaget vid Stiklastad - stannade pojken hos Ingegerd. Så småningom blev Magnus Olavsson ("den gode") kung av Norge, han med. Enligt ortodoxa källor ägnade sig Ingegerd (hennes ryska namn var Irina) intensivt åt kyrkan och det religiösa livet. Hon instiftade ett nunnekloster och lät, mot slutet av sitt liv, själv viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen och fick då namnet Anna. "Hon visade därmed sin djupa fromhet och sin sant kristna ödmjukhet", heter det. En rysk 1800-talskälla slår fast: "Anna (Ingegerd) var det första exemplet på att storfurstliga personer blev heliga genom att gå i kloster. Denna sedvana, som hämtats från grekiska härskare, började i Ryssland på 1000-talet och fortsatte oavbrutet nästan till 1600-talet".


Ingegerds kvarlevor vilar tillsamman med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Det är en massiv, nästan två och halv meter stor pjäs i grå marmor. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av nordisk typ, massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek" men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Jaroslav varit ca 172 cm och Ingegerd ca 162 cm lång.


Ingegerd firas enligt den ryska kyrkokalendern som helgon den 10 februari och 4 oktober. 10 februari är hennes egen dödsdag och 4 oktober är sonen Vladimirs dödsdag. Vladimir lät bygga Sofiakatedralen i Novgorod, en mindre variant av Sofiakatedralen i Kiev. 4 oktober var på medeltiden stor högtidsdag i Novgorod och alla de ledande kyrkliga dignitärerna var skyldiga att infinna sig till mässorna. Självaste tsar Ivan ("den förskräcklige") beslutade 1556 att gudstjänster och allmänna själamässor skulle hållas över Ingegerd och Vladimir "så länge världen består".


Efter det kommunistiska sammanbrottet i Ryssland har kyrksamheten där fått ett nytt liv liksom sökandet efter nationens andliga rötter. Också helgonet Ingegerd har "nyupptäckts". Ett av många bevis på detta är att det ryska statliga filminstitutet 1996 spelade in en film om hennes liv. Filmteamet var också i Sverige och filmade här bland annat i Eskilstuna, vid Husaby källa och i Sigtuna.


Som andlig gestalt lever Ingegerd fortfarande inte bara i Ryssland, utan också i Sverige. I Eskilstuna finns sedan 1968 en svensk-ortodox församling som bär S:t Annas namn och där Ingegerd vördas. Inom denna svenska ortodoxi betecknas Ingegerd till och med som Sveriges skyddshelgon. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p06c4aecd.html



 

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf fm  Estrid Svensdotter av Danmark (996-1074) I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm mf mm mf fm f  Sven I Tveskägg Haraldsson (963-1014) Kung av Danmark son till Harald II Gormsson Blåtand (911-986) Kung av Danmark och Norge och Åsa (SÖm-Åsa ) Atlesdotter.   Blåtand hade låtit mörda sin fosterson Harald Gråfäll, något som Tveskägg starkt ogillade. Men det bråkades om mycket annat också. Till slut drabbade far och son samman i ett slag. Blåskägg sårades svårt och dog strax därefter. Sven Tveskägg efterträdde sin far som kung i Danmark den 1 november 986.På den här tiden hade Skåne sin egen kung, som lydde under Danmarks härskare. Tveskägg ville inte ha någon konkurrens, så han avsatte skånekungen Strutharald och lät honom bli jarl istället.Under Sven Tveskäggs ledning anföll en väldig vikingahär England år 994; i anfallet deltog också den norske kungen Olav Tryggvason och det är inte otroligt att även den svenske kungen Olof Skötkonung var med. Medan han var borta tog svearnas kung, Erik Segersäll, makten i Danmark, men han avled bara ett år senare.När Tveskägg kom hem fick han emellertid slåss mot Segersälls son Olof Skötkonung, och flera hårda strider utspelade sig vid Hedeby. Till slut möttes de två för fredsförhandlingar, och man kom överens om att lägga ner vapnen. Tveskägg sparkade ut Gunhild och gifte sig istället med Skötkonungs mor Sigrid Sven Tveskägg hade länge funderat på England. Han hade angripit London redan 994 och visste, vis av många danagälder, att en engelsk kung kunde klämma fram många vackra slantar. Varför nöja sig med en del av dem? Varför inte bli kung av England själv och ta dem allihop? Dessutom hade Sven vissa personliga aversioner mot den engelske kungen Ethelred. Det var Ethelred som anstiftade masslönnmorden på danskar 1002 och ett av offren var Svens syster Gunnhild. Han genomförde, som den duktige härförare han var, ett snabbt och klokt fälttåg. Snart flydde Ethelred till sin svåger i Normandie.Sven Tveskägg hade nått sitt mål och utropades till Kung över England 1013, men när han hade alla dessa rikedomar framför sina fötter, dog han den 3 februari år 1014.Hans son Knut den store tar över styret av England år 1016 efter att han upprepar sin faders bedrift att återerövra England. Knut den store Kung av Danmark och England hinner med att erövra Norge 1028 innan han dör . De ockuperade områdena fördelas efter Knut den stores död mellan hans söner. Slutet på nordbornas härjningar i England kom år 1066 då Vilhem Erövrare segrade över Harold Godvinson i slaget vid Hastings.Sägs vara den som grundat Lund.

   Sven Tveskägg


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm ff ff fm mf f Sverker I den äldre av Sverige (ca 1100-1156) Kung av Sverige Han kallas Sverker d.ä för att skilja honom från sonsonen Sverker d.y Karlsson. Svensk kung, vald i början av 1130-talet; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt. Denne ska i sin tur kan ha varit son till Blot-Sven. (Andra uppgifter säger att han var son till Erik Årsäll)Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten. gift 1134 med Drottning Ulvhild Håkansdotter (1095 - 1148)och hade med henne barnen Sune Sverkersson Sik (ca 1132-) och Karl VII Sverkersson (ca 1135-1167) hade även barnen Kol Sverkersson (- ca 1169) Och Boleslav den äldre (-1172) med Rikissa av Polen (1116 -
1185)










 

 

 

Av Birgitta Hellström - 1 mars 2013 08:32

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare  VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Fale Bure ägde sin fädernegård Byrestad, levde 1190, uti konung Knut Erikssons tid (1167-95), efter vilkens död han vistades hos hans omyndige barn, såsom deras fostrare på deras gods Elgarå i Västergötland.

År 1199 när Konung Sverker (1196-1208) dräpte Konung Knuts söner, rymde Fale med Konung Knuts yngste son Erik hem till sin faders gård, Byrestad, och dolde honom där i 2 ½ år, till dess han började bli man, då han drog till Norge och skaffade honom hjälp till att fordra sina fäders rike igen och hämnas sina brödersoförrätt.

När han kom tillbaka över fjällen, uppreste Fale hela Jämtland, Hälsingland och Medelpad och så mycket av Ångermanland som är intill Stinne, drog söderut och stridde med Konung Sverker vid Lena i Västergötland år 1208, som verserna ljuder i "Anno Millena bis bis deco celeno pleno beclum Sverikonis Stetin in Geflo Geronis, contigiet in Lenum". Två Danske löpo enom Svenskom Sverom togo derom Werbere plerum. Ty de danske hjälpte Konung Sverker mot Herr Erik, sedan konung Swerker vart slagen år 1210 vid Gefle bro och Erik Knutsson var kommen till regering, gjorde han Fale till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnad arm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, därför att han med norske män hade börjat intaga riket, Konungen tillhanda: Då gav och Konung Erik honom i förläning hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland.

Fales griftesten ligger på Schöns kyrkogård med detta vapen uthuggen, Samma vapen var med guld och ljusa färger målat, upphängt på kyrkoväggen där sammastädes och hava han själv eller hans son Herse, som familjen förmena, skrivit den krönika som i Schöns kyrka låg förvarad och innehöll vad som under Fales tid skedd var.

Han dog 1212. Uppbyggde Byresholms slott, vilket sedan blev förvandlat till Schöns kyrka. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

I graven fanns ett skelett med en värja vid sidan om. Han var av en ryktbar stormanssläkt. Enligt sägnen om Fale Bure d.y skall han ha varit sonson till den äldre Bure. Han blev liksom sin farfar en framstående man med kungliga förbindelser. Vid slaget i Älgarås år 1205 räddade han Erik den heliges sonson, prins Erik och förde honom till sitt slott i Birsta (som på den tiden hette Burestad, efter släkten Bure). Fale hade en vapensköld med hjälm och böjd arm. Han hjälpte sedan prinsen att bli kung och som belöning gjorde han honom till Herre och förbättrade hans ärvda adelskap och gav honom en beväpnadarm till sköldmärke därför att Fale burit honom på sin arm under farligheter, och på hjälmen norska vapenyxor, derför att han med norsk män börjat inta riket. Han fick också mark i Medelpad, Jämtland och halva Ångermanland." Allt enligt Johannes Bureus.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

       far: fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140 - )

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff fm ff ff ff fm ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

                                              Björn Fahlesson Bure (1200-)Bodde på Arnäs och bebyggde först Burön i
Ångermanland, men hade sina fäbodar i Kåsböle 10 mil innåt landet varav Arnäs har nämnt honom för Björn i Bure. Han måste rymma fadersgården Byrestad och söka sig annat hem 1229.


fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff  Fale Bure Hin Unge (1160-1212) Godsägare

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

        far: fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff ff f Herse Falesson Bure (1140-)

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff fm ff mf ff mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff ff  nn Pfinzing (ca 1110-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff fm    xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff ff ff f Endres Pfinzing (ca 1150-1175)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff Lorenz II Holzschuher (ca 1120-1201 )rådsherre

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=lorenz+ii;n=holzschuher

        far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff ff f Lorenz I Holzschuher (ca 1080-1130)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm ff f  Leupold I Holzschuher (ca 1160-1231)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff  Herdegen I von Gründlach ( ca 1124-1191) 1191 minister för Fredrik Barbarossa och Henrik VI.

http://gw1.geneanet.org/hsachslang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=herdegen+i;n=von+grundlach

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf ff f Lupold von Gründlach ( ca 1100-1172)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff fm mf f  Lupold II von Gründlach (ca 1158-1216)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff  Endres Pfinzing (ca 1150-1175) kammarherre till kejsar Henrik VI

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=endres;n=pfinzing

      far: fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf ff f NN. Pfinzing (ca 1110-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf f Sigfried (Seifried) Pfinzing (ca 1185-1233)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf mf  Konrad Bigenot ( ca 1165-ca 1245) riddare och borgmästare

http://gw1.geneanet.org/hsachs?lang=fr;pz=torsten;nz=sachs;ocz=0;p=konrad;n=bigenot

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf mm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mf m  Österhild Bigenot (ca 1186-1233)


fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm ff  NN Isolt ( ca 1160-)

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff ff mf mm f  Berthold Isolt (von Eysölden) (ca 1190-1286)


fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16138

       far: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf ff f Leupold I. HOLZSCHUHER  (ca 1160-) född i Nürnberg?

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf fm  Anna MAYENTHAL  (ca 1195-)

deras barn:

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf f  Heinrich II. HOLZSCHUHER (ca 1214 -)


fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242) född i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16140

       far:fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mf  Lupold II. V. GRÜNDLACH  (ca 1158-) in Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf mm  xx

deras barn: fm ff mf ff ff fm ff ff mf mf mf m  Elisabeth GRÜNDLACH (ca 1222-)


 fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff  Berthold I. PFINZING (ca 1180-)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I14213

    far: fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff ff f  Endres PFINZING  (ca 1150-) född i Nürnberg

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mf mf mf ff f  Berthold II. PFINZING  (ca 1225-1297)


fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff Leupold I. HOLZSCHUHER (ca  1160-1231)

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16141

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff ff f Lorentz II. HOLZSCHUHER  (ca 1120-)född i Nürnberg?

 fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm ff f  Heinrich HOLZSCHUHER  (ca 1190-) i Nürnberg?


 fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff  Lupold II. V. GRÜNDLACH (ca 1158-1216) född i Altenberg/Fürth

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=patriziat&id=I16142

      far: fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm ff f Herdegen I. V. GRÜNDLACH  (ca 1114-) född i Altenberg/Fürth

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm fm   xx

deras barn:

fm ff mf ff ff fm mm mm ff fm fm f Leopold (Lupold III.) V. GRÜNDLACH (ca 1190-1242)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff  Peter (Knutsson) Porse (före 1272 - efter 1287)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9802754c.html

       far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm ff f  Knut

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm fm fm f  Peter (Petersson) Porse (före 1300 - efter 1314)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff ff  Mats Ambjörnsson (ca 1215 - ) född i Dalum, Vinsarp (R)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf ff f  Udd Brunsson (ca 1250 - )


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mf Tomas Jonsson Grip (-efter 1299)Tomas Jonsson nämns första gången 1296 då hans svärmoder Ragnfrid Gustavsdotter, lagman Anderas Ands änka, upprättar sitt testamente och skänker gods i Uppland till Helgeandshuset och Predikarebröderna i Uppsala. Tillsammans med Tomas beseglar kung Birger, marsken Tyrgils Knutsson, Lars Boberg, Karl Gregersson och Ragnvald Ulfsson. 1299 intygar Tomas att denjord som fru Ragnfrid sålt till ärkebiskopen och domprosten i Uppsala var hennes arv och morgongåvegods.Framkommer att han dog efter 1299 enl Konung Erik XIV:s antavla, Bo Lindwall

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p9b4c9b34.html

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm  Katarina Ulfsdotter (-efter 1318)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pea34fe14.html

      far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm f Ulf Ulvase

    mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm mm m  Ramfrid Gustafsdotter Lejon (ca 1255-efter 1308)

deras barn:

                         Johan (Tomasson) Grip (- efter 1331) g ca 1328 m Ingeborg (Bosdotter) Natt och Dag (1306 - 1376)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mf mm m  Margareta Tomasdotter Grip (-efter 1342)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff  Georg Snakenborg (- ca 1336)

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p48508390.html

     far: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm ff f  Alverik Snakenborg (- ca 1298)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm fm   xx

deras barn:

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm f Gerhard Snakenborg (ca 1333-före 1402)


fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf Bengt Turesson Bielke av Åkerö (ca 1291-efter 1358) Riddare, riksråd. Nämnes mellan åren 1341-1358. http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p2cc661e7.html

     far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf f Ture Kettilsson Bielke (före 1283-ca 1327) Riddare Riksråd lagman

  mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mf m Sigrid Nilsdotter Natt och Dag (ca 1269-efter 1327)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm  Ingeborg Magnusdotter Lejon Ulvåsaätten (ca 1327-före 1390-06-28)död i Vadstena (E) http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p145c1256.html

      far:fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm f Magnus Gudmarsson Lejon Ulvåsaätten (-före 1363)

    mor: fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm mm m Katarina Karin Birgersdotter Finstaätten ( ca 1300-efter 1352)

deras barn:

                  Sten (Bengtsson) Bielke (före 1364 - 1408-07-20) g 1371-09-27 på Ekerö, Adelsö, Tofta (AB) m Katarina (Holmgersdotter) Ulv (ca 1341 - efter 1390)

                 Ture Bielke (Bengtsson) (före 1378 - 1414-11-20) g före 1385 m Margareta (Arvidsdotter) Sparre (- 1415)

fm ff mf fm ff mf mm fm mm mm mm m  Kristina Bengtsdotter Bielke av Åkerö

                  Margareta (Bengtsdotter) Bielke av Åkerö (- 1370) gm Riddare, Riksråd, Lagman Eringisle (Nilsson) Natt och Dag på längden (Hammerstaätten) (före 1365 - 1406)



fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)Lagman.

http://www.cweden.com/genealogy/farfar/p54aecfe4.html

       far: fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm ff mm mf ff ff ff fm ff ff ff f   Fartegen Fale hin unge Bure (1320-1402)


fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - ) Godsägare på Byrestad.  VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund). http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

      far: fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm ff ff fm ff mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212) Godsägare.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pe6b640c5.html

       far: fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1140 - )

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm fm mf ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)


fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1140 - )Godsägare på Byrestad. VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Född i Byrestad i Sköns socken medelpad. Han var en mäktig, rik och välförtjänt man, om vilkens bedrifter ej nämnes något. Levde omkring 1180 på fädernegården Byrestad. (Ur "700 Anor Under Tio Sekel" s. 255, av Lars Bäcklund).

http://www.cweden.com/genealogy/cw/pbbcc1f59.html

       far: fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff ff f  Fale hin Gamle Bure (1120 - 1161)

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm fm mm fm fm mm ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)


fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324) Landsdomare.

http://www.cweden.com/genealogy/cw/p94c04870.html

       far: fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff ff f  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm mf mm mm ff ff fm mf ff ff f  Nikolaus (Nils) Fartheignsson Bure (1285 - 1352)


fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff  Herse Falesson Bure (1200 - 1270)Höfwidsman i Norlanden VARNING FÖR SKRÖNA!!! Läs om legendbildningen på sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten

Han ärvde rikedom efter sin fader och bodde på Bure gård i Selånger år 1210. Hövitsman i Nordanlanden levat år 1270. Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man. Han var en mäkta lärd och wis man varför han kallades Abboten i Bure, gick med silverskenor och silverbälte. Färdigställde Bure slott till sin fars minne.

     far: fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff ff f  Fale Bure Hin Unge (1160 - 1212)

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff fm   xx

deras barn:

fm fm mm mf mf mf fm mf ff ff ff f  Fartaeghn (Fale) Hersesson Bure d.ä (1250 - 1324)











Presentation


vem är jag?
en 50+ kvinna som är mamma ,mormor, hustru mm
jag jobbar inom åldringsvården ägnar min lediga tid till familjen kyrkan och dess verksamhet och släktforskning.
mitt hjärta klappar för de "små i samhället" speciellt LPverksamheten som hjälpe

Fråga mig

11 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ bibbisfamiljochslakt med Blogkeen
Följ bibbisfamiljochslakt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se