bibbisfamiljochslakt

Alla inlägg under november 2012

Trött -irriterad - vila - mys

Av Birgitta Hellström - 11 november 2012 20:49

TRÖTT,TRÖTT,TRÖÖÖÖTT efter helgskift med en del strul ........ irriterad på allt och alla ......kommer då hem till familjen och mys med TV och några givande diskutioner på facebook och lite spel ...... sånt är livet ..... ska nu vila (SOVA) för att sen åter gå till JOBBET och JOBBA,JOBBA

Allmänt · hemmafronten

Dela · Kommentera

Lördagsnöje

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 10 november 2012 14:39

Vad gör man en lördag ?

Går på Norsjö marknad ? Nej

Far på författarbesök på Lycksele bibliotek ? Nej

Är med på Romsk afton med (gratis) Middag ? Nej

Allt det här skulle jag velat göra (jaaa marknade kunde jag skippat för norsjö marknad är noll och ingenting ) men vad gör jag

jo JOBBAR ........

men en sak ska jag göra sen ikväll ...... Vara med i engagemanget "Tänd ett ljus i fönstret ......Tänd ett ljus i ditt fönster - för att hedra och visa medkänsla med alla de som på ett eller annat sätt drabbats av missbruk, anhöriga som vänner och släktingar, för de som tagit sig ur och för de som gått förlorade."

Ha en bra lördag alla och tänk på att det imorron är FARSDAG

hemmafronten

Dela · Kommentera

zoogubbar

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 9 november 2012 08:37

sitter här och jobbar på släktforskningen och dricker kaffe och äter zoogubbar och mina tankar går till min näst äldsra dotter som älskar dessa små röda godisar

..... då går tanken vidare till min äldsta dotter som igår fick bekräftat att hon har mjölkstockning (inte roligt )

...... och sen vidare tillnäst yngste dottern som igår hade bråkat med sin kille (ja se denna kärlek ....

...... eller för att nämna att min son med diagnos DAMP med autistiska drag och lätt utvecklingsstörning var själv igår till habiliteringen och sen till banken för att öppna ett lönekonto

....... våran äldre pojk ska till veckan upp och jobba i Kangasvaara i gruvan som elektriker ..... undra hur länge han blir där ? han kanske träffar nån tjej och blir kvar

..... och minstingen (lillan packade idag på morronen för lägret hon ska på i Helgen "Troligt i Kvarnåsen" men missade då bussen så min man fick skjutsa henne till skolan

...... min man han haltar sig fram mellan läkarbesöken och provtagningarna och fotomläggningarna

........ hunden ligger här brevid mig

hemmafronten

Dela · Kommentera

Tysk adel (4)

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 8 november 2012 11:36

Reichenschwand I

Utsikt över slottet från sydväst före konverteringen, etsning från CJWCJ Haller i Haller sten 1794 (StadtMN)

Det här slottet blev min förfader "blåst på"

vallgraven är från en gård som kallas Ministerialengeschlecht av Strahlenfels troligen byggd under åren kring 1300.

Uppenbarligen ville man bosätta sig här vid Pegnitz och i närheten Henfenfeld fot, hade hamnat i trubbel med närliggande herrar Wildenstein [ Rothenberg, Wildenfels]. räknas till en av de viktigaste anhängare av bayerska hertigar i kriget mot Hirschberger Count från 1290 särskilt mot förre Reichsministerialen av Henfenfeld som vänder i en tät, även familjär relation till strålningen Felsern .1331 påstod Adam Reichenschwand att han hade äganderätt.

George och Peter av Strahlenfels var bland de 20 väktare slottet nu Bohemian slott Rothenberg. 1399 wurden Peter, 1424 Leonhard und 1440 Thomas von Strahlenfels von der böhmischen Krone mit Reichenschwand belehnt.

senast 1464 var Reichenschwand tid avslutad, eftersom Ulrich Ratz i Eismannsberg, kanske genom äktenskap förening förvärvat Wasserburg och närstående rättigheter

Strax efter 1500 dog Bertold och lämnade sätet för hans änka Amalie, tronföljdsordningen hade 1504 erkännts vid Landshut , suveränitet staden Nürnberg. En administratör, Hans von Seckendorff skötte om gården , tills det såldes 1531 till St Bonaventure Furtenbach. Det var en lokal familj i Feldkirch, som hade gått den långa vägen från handel och transaktioner till en förmögenhet.

Den etablerade sedan 1522 i Nürnberg Furtenbach gifte sig med en dotter till Anton Derrers och gjorde några tvivelaktiga ekonomiska transaktioner med olika härskare, inklusive kejsaren och andra habsburgarna, till fantastiska rikedom. affärerna som Bonaventure Furtenbach hade med det kejserliga hovet i 1548 gav honom en kunglig adel och en kappa ceremoni i 1555, även förmånen av hans regeringstid Reichenschwand genom jurisdiktion, som inte erkändes av Nürnberg.

Den gamla balkar Felser bostad var i 1530-talet en omfattande renovering och kraftigt expanderat. . På en karta ritad omkring 1538 av loppet av floden var Pegnitz uttryckligen orden "nya erpaut Hauss eller lås" på denna dag. Dock Ford Bachs ära avsedd inte länge.

Maj 1552, vattentornet en som återtog Nürnberg leds av Niklas Nöttelein dock. Under det andra året av kriget, den Maj 1553 var slottet överlämnades till fienden motstånd och brände ur detta.

Före sin död den 24 Juni 1564 Bonaventura Furtenbach redan bestämt ombyggda sätet till en Fideikommiss för att förhindra en försäljning eller förstöring av varor som hans arvinge. Stiftelsen var också för att juridiskt avskaffa Konungariket Bayern i 1808 existerar.

Hans IV Furtenbach var den första administratören som hade en tvist med den kejserliga staden till den rika Schwander återupplivade jurisdiktion, men slutade 1566 med erkännandet av den rika urbana suveränitet och höga domstolar.

Enligt Hans V. Furtenbach den nya slottet förstört en andra gång, nämligen 1632 av imperialisterna, som ockuperat, och satt en del av den i brand. En andra intag av den skadade slottet kurbayerische av trupper i September 1634, men avbröts av den kejserliga staden med våld. Enligt John Bartholomew i Furtenbach började 1636 i bästa fall en tillfällig reparation. Den faktiska återhämtningen följde endast under åren 1660 till 1664 av bröderna Johann Sigmund och Johann Wilhelm von Furtenbach. 1692 var änka Johann Wilhelm, Ursula Philippina, att utöka det så kallade stora nya anläggningen och dekorera med nya målningar.

1694-1718 var det dess styvson Wilhelm - född augusti 1663- som skötte slottet och ytterligare modernisera slottet och slottsträdgården skapades, inklusive påfyllning av den inre vallgraven, inrättandet av en fancy hus och år 1712 byggandet av en fontän installation.

Enligt den rättsliga säljs i December 1812 ungefär hälften av fastigheten till Royal ledamot och chef efter Master Ernst Gottlieb Heinrich Ritter von Axthelm, 1813 och 1814, var han äntligen ut ur djurhållare av det emitterade av stroke Jobst Wilhelm von Furtenbach också de återstående Aktier säljs.

då började omedelbart Återuppbyggnadsarbetet, som fortsatte fram till 1831. med i arbetet

var också entreprenören Mögeldorfer Goessel

Efter Wilhelm Schwemmers omvandlades, enligt planerna som används i Nürnberg arkitekten Karl Alexander Heideloff . Denna bedömning grundar sig enbart på iakttagelsen att omvandlingen av fasaderna och torn i gotisk stil - accentueras av dekorativa tinnar, spiror och masrosverk - snarare Heideloffschen arbete under denna tid motsvarar. . Även i de fastigheter Heidel off i arkivet för den germanska nationalmuseet hittills ingen indikation på dess författarskap kan hittas.

Trotz des völlig veränderten Erscheinungsbildes blieben wenigstens die massiven Konstruktionen weitgehend erhalten: Das Hauptgebäude der Schlossanlage, einst im inneren Wassergraben gelegen, besteht noch immer aus einer großen, mit dem First etwa in Ost-West-Richtung platzierten Kemenate, an deren nordwestliche und nordöstliche Ecke man jeweils einen Rundturm gestellt hatte. Trots en helt annan utseende åtminstone förblev massiva strukturer i stort sett intakta: Huvudbyggnaden i palatset komplex, en gång låg i den inre vallgraven är fortfarande en stor, med den första placeras om i öst-västlig riktning Bower, på den nordvästra och nordöstra hörnet de hade båda gjort ett runt torn. An dieses Hauptgebäude schließen südwestlich und südöstlich zwei schmale Seitenflügel, die einen engen Innenhof begrenzen, dessen südliche Abschlussmauer abgebrochen wurde. Till detta huvudbyggnaden sydväst och sydost nära två små vingar sida som definierar en smal gård, har den södra gaveln avbrutits. Nur am westlichen Seitenflügel wurde stärker eingegriffen, da der viergeschossige Torturm, der ein Satteldach und einen Dachreiter als Glockentürmchen trug, ersatzlos abgebrochen wurde. Endast den västra flygeln var ingrep starkare eftersom den fyra våningar höga torn, som bär en sadeltak och ett tak torn som klockstapel, avbröts utan ersättning. Im Zuge der Neugestaltung verlegte man den Zugang in die Mitte der Nordfassade. Den redesign flyttades till ingången i mitten av den norra fasaden. Bei dem Umbau wurden auch die Wehrmauern bis auf die vier Ecktürme abgebrochen und der äußere Wassergraben teilweise aufgefüllt. För omvandling av stadsmuren revs med undantag för de fyra hörntorn och den yttre vallgrav delvis fyllda.

Trots stora investering ändras ägandet igen 1837 dess ägare: Knights of Stransky, sålde den för 80.000 floriner till Prince Adolph Wilhelm von Wrede till Ellingen, den yngste sonen till den berömda bayerska fältmarskalk. han upprättade 1842 i sydöster ett torn berikning en katolsk kapell i trädgården och lät bygga ett växthus. 1854 sålde prinsen astigheten slutligen till advokaten Christian Heinrich Ludwig Thon från Nürnberg för endast 55.000 gulden. Bakgrund till förlust av affärer, var förmodligen mindre irritation av Prince än den lagliga avskaffa feodalismen i 1848, då. Hans ståtliga skuld till olika borgenärer Fürst von Wrede hade bara 1853 på Thon, som bodde i banktransaktioner, registreras ca 20.000 floriner och herrgården Reichenschwand erbjuds som säkerhet.

familj Thon Kom från ett salt gruvdrift och företag lån har blivit rik familj Thon återstod till hans död i 1877 ägaren av slottet. Hans son William och hans änka ärvde herrgården. 1882/83 ledde William Thon genom en större renovering. 1892 och 1896 för ekonomin i de gamla byggnaderna revs och ersattes av en vallgrav väggkonstruktion av nya administrativa och jordbruksbyggnader. På William Thon före 1920 av sin son Oscar, som personligen tog hand sedan 1925 till gården egendom. I april 1945 var slottet upptas av den amerikanska armén och betecknas som säte för en armé personal. Under efterkrigstiden hyrde Oskar Thon ut till läkarna som anlade här ett sanatorium.

Det var ett spa-och hotellverksamhet fram till 1970-talet, Idag använde entreprenören Hans Rudolf Woehrl slottet Reichenschwand anläggningen som gastronomiskt restaurang.

man kanske skulle åka ner dit och titta jag vet inte om det är samma byggnad men det finns ett slottshotell och resaturang där ......

historia · släktforskning

Dela · Kommentera

(3) varifrån kom min farmors anfäder

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 7 november 2012 16:18

generation 8

ff ff ff f Johan Zachariasson/Zachrisson ca 1658-05-05-1731-06-29 Lövånger,Köper Svarttjärn 4 i Lövånger.Död i Svarttjärn, Lövånger (AC).Begravd 4 juli 1731 i Lövånger (AC).Bonde i Svarttjärn, Lövånger (AC). Dombok 1691 i Lövånger Johan Zachrisson köpt hemmanet av Carl Olofsson. I Svarttiärn vid vigseln 1697 som Johan Zachrisson. En syster Brita står fadder 1699. Fadder 1691 åt Pär Pärsson i Daglösten. Fadder 1700 åt Svän Östensson i Bissjön. Fadder 1700 åt Jon Pädersson i Hökmark. Kollat faddrar f. om 1703. Mossberg Lövånger ss 415, 416, 497, 516, 737, 836, 895a och 1061 far: ff ff ff ff Zackris Persson (1630 - 1687) Edfastmark 5 Bygdeå

mor: ff ff ff fm Lucia

ff ff ff m Brita Nilsdotter.(1675-1759-03-18) Bondhustru.Född i Blacke 2, Lövånger (AC).Död i Svarttjärn, Lövånger (AC). Far: ff ff ff mf Nils Jönsson (1605 - 1698)

mor: ff ff ff mm Cicilia ( Kielu ) Nilsdotter (1629 - 1715)

deras barn:

1. Nils Johansson (1699-03-22-) född i Svarttjärn Lövånger

2. Zacharias Johansson Lustig (1700-02-07 -) soldat i Rote nr 43 Vallen,Lövånger

3. Anders Johansson (1701-02-02 -) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

4. Karin Johansdotter (1702-06-22 - ) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

5. Per Johansson (1703-11-20 -) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

6. JOHAN Johansson (1705-11-12-) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

7. Olof Johansson (1708-01-05-1725-05-19) svartträsk Lövånger

8. Jon Johansson Lustig (1710-03-17-1742-08-21) soldat på rote nr 43 Vallen,Lövånger, död i Finland

9. Brita Johansdotter (1712-02-17-) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

10. Jöns Johansson Möller (1714-03-21 -1742-09-13) soldat på rote 54 Bjurön,Lövånger (AC) död i Finland

11. Malin Johansdotter (1716-03-30 -) i Svarttjärn, Lövånger (AC).

ff ff mf f Nils Eriksson (ca.1655-1719) Hjoggböle sjön.Bonde vigsel 1684. hjoggböle sjön, domstol"uteblivna vid skellefteå kyrka ..... Nils Eriksson i Hjoggböle. Nils Eriksson blir hemgården i Hjoggböle trogen och är dess ägare åren 1692-1715. Gift med Karin Andersdotter 1684 och hon såg till att familjen fick fem barn. År 1695 fanns för hemmanet följande upptaget: 2 hästar, 22 kor och 18 småkreatur. Skatten var på 4 tunnor och 6 skäl och mantalet var på 19/32 skatte. Nils var tremänningssoldat i Per Larsson "Kaggs" tremänningskompani 1676-80 och soldat vid Skellefteå kompani 1680-83. far: ff ff mf ff Erik Nilsson (ca 1614-efter 1694) hjoggböle mor:ff ff mf fm xx jonsdotter född ca 1630-)

ff ff mf m KARIN Nilsdotter (ca 1655-1746) / Karin Andersdotter (1659-1746) far: mor:

deras barn:

1. Margareta Nilsdotter (1689-1773) gift till Storkåge 17 och Boviken 3

2. Karin Nilsdotter (1693-1757) gift till Hjoggböle 9

3. Erik Nilsson Sjöman (1696-1755) ( g.1726 blir bonde på hemgården fr.1692)
4. Mariet Nilsdotter (1699-1773) (g. till Burvik nr.6)
5. Anders Nilsson (1706-) (gick skola i Piteå, dräng hos rådman Höjer i Piteå stad.)

ff ff mm f Johan Persson (1667-03-.. - 1745-09-..) Burträsk,Gammelbyn far: ff ff mm ff Pehr Nikodemusson (ca 1630-1697) Burträsk,Gammelbyn mor: ff ff mm fm Anna Johansdotter

ff ff mm m Sara Mårtensdotter Nyman ( 1683-) född på Burträsk,Gammelbyn. Enl Burträsk Kyrkoräkenskaper 1747-07-12 (s.210) Lars Johansson i Bobyn till tacksamhetstecken att han den 8:e Juli undslapp dödens fara på Hjoggböle träsk, 3:- ,Nils Andersson ibm för samma sak 1:-,Carl Nilsson Spännare 3:-,hustru Sara Nyman 2:-far: ff ff mm mf Mårten Nyman (1635-1715) Lantmajor. mor: ff ff mm mm Sara Abrahamsdotter Krook

deras barn:

1. Maria Johansdotter (1704 - 1762)

ff fm ff f Anders Jonsson (1670-1747) Ostvik 11 Frambyn. vigsel 1697. far: ff fm ff ff Jon Andersson (-1679) Ostvik 11 Frambyn mor: ff fm ff fm Segrid Mosesdotter född på Bodbyn 12 Burträsk

ff fm ff m Malin Andersdotter (1670-1749) från Bergsbyn 1 skellefteå far: ff fm ff mf Anders Andersson (-efter 1701) mor:ff fm ff mm Malin (-1696)

deras barn:

1. Anders Andersson Skråma (1699-1750)

2. JONAS (JON) Andersson (1704-1785)

3. Östen Andersson (1714-1779)

ff fm fm f Hans Johansson Herre (-1710) Östanbäck 6, Mois, Bonde på Östanbäck 6 åren 1702-10, Soldat på roten 108 Herre i Östanbäck 1710.vigsel 1705 i Burträsk. död i fält Estland. far: ff fm fm ff Johan Olofsson (-1689) mor: ff fm fm fm Elsa Hansdotter

ff fm fm m Kersstin Jonsdotter (1679-1740) född i Burträsk socken död på Östanbäck 6 far: mor:

deras barn:

1. Johan Hansson (1710-1772)

2. MARTA Hansdotter (1711-1777)

ff fm mf f Jonas (Jon) Olofsson (1679-1773) Östanbäck 14,Årsgården Nämndeman, Bonde far: ff fm mf ff Olof Olofsson (-1706) mor: ff fm mf fm Karin (1652-1725)

ff fm mf m Brita Andersdotter (1685-17699) född på Gummark 1, Noret skellefteå far: ff fm mf mf Anders Nilsson (-ca 1699)Gummark 1 Noret mor:ff fm mf mm Anna (1638-1726)

deras barn:

1. OLOF Jonsson (1710-1783)

2. Anders Jonsson Rejare (1714-1789)

3. Per Jonsson (1720-1730)

4. AnAnnana Jonsdotter (1721-1773)

5. Johan Jonsson (1725-)

6. Katarina Jonsdotter (-1757)

ff fm mm f Per Olofsson (1680-1757) Östanbäck 1 Bonde på Östanbäck 1, Skellefteå sn 1700-39 gift 2 gånger första giftet ca 1702 med Karin Regertsdotter (-före 1712) 2:a gången ca 1712 med Dorotea (Dordi) Johansdotter (1676-1764) far: ff fm mm ff Olof Persson (-1710) mor: ff fm mm fm Kerstin Andersdotter (-ca 1694)

ff fm mm m Dorotea (Dordi) Johansdotter (1676-1764) far: mor:

deras barn:

1. Margeta Persdotter (1713-1801)

2. ANNA Persdotter (1718-1792)

ff mf ff f Georg FURTENBACH Född omkring 1630 i Tyskland eller Österrike, och blev 1656-01-01 handskrivare
åt den tyskfödda svenska drottningen Hedvig Eleonora. Fick 1665 en son utom äktenskap med Elisabeth Henriksdotter från Åbo, Finland. Han erhöll fullmakt som notarius publicus i Stockholm 1677. Kan vara den Georg Christoph f.1631-05-05 som skrevs död 1632-10-30, tredje bror av fideikommisset Reichenschwand Johan Bartholomäus Furtenbach d.1637 Det som talar för det är att våren 1700 reste en av de tillträdande fideikommissariers yngre broder 23 årige juristen Christoph Gottlib von Furtenbach till Stockholm fastän årstiden gjorde resan besvärlig och Sverige var i krigstillstånd med Danmark. Det året köpte Georg det hus han tidigare hyrt som låg på Götgatans norra sida mitt mellan Hökens gränd & Svartens gränd. Hans ekonomi hade tidigare inte varit särskilt stark och möjligen gavs en större summa pengar till honom för att glömma att han fortfarande hade del av sitt arv i Reichenschwand. Släkten i Tyskland såg enkelt till att införa ett dödsår på honom då herren till Reichenschwand innehade patronsrätten i församlingen. far: ff mf ff ff (mest troligt) Johann Bartholomäus V. Furtenbach, Reichenschwand, Nurnberg mor: ff mf ff fm Anna Katharina Imhof (1597-09-22 - 1663 -04-26 Nurnberg) enligt http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi%3Fop%3DREG%26db%3Dpatriziat%26id%3DI20563&prev=/search%3Fq%3DJohann%252BBartholom%25C3%25A4us%252BFurtenbach%26hl%3Dsv%26biw%3D1311%26bih%3D595%26prmd%3Dimvnso&sa=X&ei=ZbqcUOuBOciAhQfu6oCIBg&ved=0CC8Q7gEwAg

ff mf ff m Elisabeth Gabrielsdotter ÖHRN (ca.1660 - 171011)Gift 1679-02-06 samma dag som sonen Johan Jürgen döptes. Maken betalade 1686-05-31 40 riksdaler för hennes mors begravning. Det betalades 24 riksdaler vid hans begravning. Döds dag ej fastställt. Född omkring 1660, möjligen dotter till brodern av Nils Andersson Öhrn god vän
med Georg Furtenback f.ca 1630 i Tyskland eller Österrike, .De köpte 1700 det hus de hyrt som låg på Götgatans norra sida mitt mellan Hökens gränd & Svartens gränd. Dog 1710-11-? av böldpest begravdes i familjegraven i Maria församling den 12 november. enligt http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=243048

far: ff mf ff mf Gabriel ÖHrn ff mf ff mm

deras barn

1. Johan Jurgen Furtenbach ( 1679--1708-02-01) Född i Stockholm, var kammarskrivare. Döds dag ej angivet.

2. Samuel Furtenbach (1682-07-29 - 1682-08-01) född och död i Stockholm begravd 1682-08-13

3. Gideon Furtenbach (1683-10-01--1684-12-01) Född dag ej fastställd och Dödsdag ej fastställd Stockholm Begravd 1684-12-29

4. CARL FURTENBACH (1687 - 1772)

5. xx Furtenbach (1693--1710-09-01)född i Stockholm omkring 1693-95 död av böldpest dag ej fastställd, begravd 1710-09-20 troligen i familjegraven i Maria Församling

ff mf fm f MATHIAS PAHL (166?-1706) Sekr vid Likvidationsdomstolen, sekreterare, i Svea Hovrätt Ägde hus på Smedjebacken. (bouppteckning 1712/1:381). Änka Brita Krok. far: ff mf fm ff Johan Pahl mor: ff mf fm fm

ff mf fm m BRITTA KROOK (1701--1772-09-24) "Brita" född i Stockholm. gift 1724 i Stockholm.Familjen hade tyskt ursprung från Rostock.De inrättade sitt första hem i Schefs gård på Klara Södra kyrkogatan.Huset blev för litet för den växande familjen så då Carl blev fast anställd som "ordinarie" kanslist 1726-06-14 , flyttade familjen till "Sperlingens backe" intill Humlegården.även Anna Pahl (1698-) och pigan Stina bodde där med familjen.Anna står i mantalslängderna som 27 år - fastån hon var 42 det året.men som ogift var alla medel tillåtna. Den fasta lönen för maken gjorde att p.g.a inflationen att familjen fick det mer knapert Carl sökte bättre tjänster men fick de inte.Britas arv efter Brita "Oloverstierna" (-1735) var ett välbehövlig inkomst 1737.Hovrätten beviljade 1747 familjen fri bostad,och han fick tillstånd att taga sönerna till kanslihjälp.De avancerade snart förbi den åldersstigande fadern.1745 flyttade man till fastighet 16-17 i kvarteret Sumpen, norr om Rännilen.1760 bor makarna kvar med sina 2 ogifta döttrar Brita Elisabeth (1726-) och Anna Maria (1728-). Vilka uppgav sina åldrar 6 år yngre för att inte fastna på "glasberget" och sonen Johan redrik (1730-) som arbetade som kunglig hovsekreterare.Carl bör ha pensionerat sig någon gång efter 1760, 1770 finns de boende i gård 45 i kvarteret Jeriko vid Norrlandsgatan.En av döttrarna bodde fortfarande hemma.omgift med Olof Oliverstjerna

far:ff mf fm mf Lars Krook hökare i Stockholm mor: ff mf fm mm Maria Jytterbock

deras barn:

1.Anna Pahl (1698-)
2. Johan Pahl (1700-)
3. Maria Pahl (1701-)
4. Lars Pahl (1702 -1749)
5. Brita Pahl (1703-1772)
6. Mathias Pahl (1706-)
7. Carl
8. Magnus (1707-)
9. Ulrika Catharina (1708-)

ff mf mf f

ff mf m

deras barn:

CARL DANIEL Forelius / Forelius, Carolus Daniel/CERL Thesaurus (1710-1764)

ff mf mm f Lars Fornelius Aktuarien (ca 1673-) (=En aktuarie är en tjänsteman med statistiska arbetsuppgifter,För att bli aktuarie krävs i Sverige akademisk examen inom matematik, framför allt matematisk statistik och aktuariell teori.) far: ff mf mm ff Jonas Fornelius (1635-1679) var astronom, matematiker och rektor för Uppsala Universitet

farfar ff mf mm ff f Lars Fornelius 1606-1673 farmor: Anna Andersdotter - Helsingia

mor: ff mf mm fm Maria Isaksdotter Mackeij omgift med Henrik Schutz 1647-1693

morfar: ff mf mm fm f Isak Rolfsson-Mackeij (ca 1610-1692)/Isak Isaksson-Mackeij (ca 1655-1705) mormor: ff mf mm fm m Anna Månsdotter-Leufstadia (ca 1625-1699)/Anna Salander (ca 1660-1700)

ff mf mm m Magdalena Helin (-1741)

far: ff mf mm mf Lars Johansson (-1720-04-?)handelsman i Stockholm

mor: ff mf mm mm Catharina Larsdotter (-1725-06-30)

deras barn:

MAGDALENA Fornelia (1712-1778-08-26)

ff mm mf f NIls Svensson (1690-1776) Yttervik 2 gift 1712 Yttervik 2, Skellefteå sn. Bonde på Yttervik 2 åren 1715-50. far: ff mm mf ff Sven nilsson (1655-1746) /Swen Nilsson Yttervik 2 mor: ff mm mf fm Karin Mårtensdotter (1657-1743) född på Hjoggböle a, Västra, Skellefteå sn

ff mm mf m Malin Eriksdotter (1689-1770) far: ff mm mf mf mor: ff mm mf mm

deras barn:

1. Sven Nilsson Vikner/Vichner (1713-1793)

2. Eric Nilsson (1717-) gift med Maria Bengtsdotter (1714-) boende påYttervik 2 A

dotter Magdalena Ericsdotter (1748-1786)

3. Anders Nilsson (1721-1767)

4. Carin Nilsdotter (1725-1766)

5. Karin Nilsdotter (1723-08-00 -)

6. Nils Nilsson (1727-01-26 - 1791) gift 1755 Cherstin Persdotter (1732-11-08 -1805) Yttervik 3 (7 barn)

7. Lars Nilsson (1727-01-26 -)

ff mm mm f Peter Gabrielsson Rönnberg (1699-1741) Från Västmanland  ägde gården Myckle 1, 1722-32. Det sägs att Rönnberg år 1722 köpte hemmanet av Anna Svensdotter. Han var Länsman. Han gifte sig 1718 med Britta Bertzell
(1693-1731) från Lund 3.   Efter hustruns död gifte Peter Gabrielsson om sig med Sara f. 1695 från
Östanbäck 9. Peter Gabrielsson blev bonde på Östanbäck 9 vilket han ägde från 1733 och var soldat på roten 126 Kring i Gagsmark 1734-41. far: ff mm mm ff      nor: ff mm mm fm

ff mm mm m Britta Bertzell (1693-1731) född i Umeå.uppväxt på Lund 3.gift 2 gånger.gift första gången 1710 med borgaren Anders Person Flark som bodde i Umeå stad och hade en syster som något senare bodde på kyrkbordet och var gift med vice länsman Mattias Djurman.Omgift med länsman Peter Gabrielsson Rönnberg

far: ff mm mm mf Johan Andersson Bertzell mor: ff mm mm mm Karin Markusdotter

deras barn:

1. Johan Rönnberg (1720 -1810) som blev furir och var bosatt på Böle 5,Han gifte sig 1745 med Margareta Johansdotter Degerman (1704-77) från Degerbyn 4, som var änka efter Jakob Andersson (1713-41) från Bodbyn 2 i Burträsk socken. Johan Rönnberg gifte sig för andra gången 1785 med Margareta Persdotter
(1742-1827).
2. Anders (1725-)
3. Anna Kristina (1728-1778)
4. Britta (1730-)

fm ff ff f Olof Eriksson (1685-1731) Tjärn Olof Eriksson föddes i Skråmträsk 3 och ägde hemmanet Tjärn nr 2 åren 1705-31. Han var soldat på roten 34 Strykare 1712-16 samt 1719-20. Han var gift med Kerstin Andersdotter, som var en dotter till tidigare ägaren Anders Nilsson. Kerstin stod som ägare till hemmanet 1713. Olof Eriksson var sedan gift med Britta Eriksdotter (1687-55). Han hade barnen Malin f. 1706, Karin (1707-91), som var gift med Anders Andersson på roten 111 Skräddare, Anders (1709-1806), Erik f. 1711, som var soldat på roten 12 Skotte, Mattias (1718-31), som drunknade i Skellefteå älv 1731, Malin (1720-96) samt Olof (1724-59), som var soldat på roten 39 Falk. Olof Eriksson drunknade år 1731 i Skellefteälven tillsammans med sonen Mattias.Källa: Ulf Lundström - Skellefteå socken 1650-1790

far: fm ff ff ff Erik Mårtensson (1635-1730) Skråmträsk mor: fm ff ff fm Karin Johansdotter(1640-1734)

fm ff ff m Kerstin Andersdotter far:fm ff ff mf Anders Nilsson (-1678) dog i fält mor: fm ff ff mm Malin Svensdotter (-1705) född på Degerbyn död i Tjärn

deras barn:

1. Anders Olofsson Käck (1709-1806)

fm ff fm f Olof Larsson (1678-1748)Drängsmark Bonde i Drängsmark nr 8. Hans första hustru (som är mor till Kerstin) är ej känd till namnet. Ägare av hemgården mellan åren 1699 och 1735. Åren 1720 till 1725 var han nämdeman. Hans andra hustru Mariet kan ha kommit från Kräkånger i Lövångers socken dit hon hade en arvsfordran. Den tredje hustrun kom ursprungligen från Boviken nr 1 där hon blivit änka. Enligt en dombok från 1737 var Olof Larsson född 1674, men i husförhörslängderna står det 1678.

Källa: Ulf Lundström - Skellefteå socken 1650-1790

far: fm ff fm ff Lars Olofsson Drängsmark mor: fm ff fm fm

fm ff fm m xx

deras barn:

Kerstin Olofsdotter (1700-1783)

fm ff mf f Mårten Eriksson (1675-1758) Skråmträsk 3. född,bosatt och död på Skråmträsk.gift två gånger först med nedanstående ana sen med Sigrid far: fm ff mf ff Erik Mårtensson (1635-1730) Skråmträsk 3 mor: fm ff mf fm Karin Johansdotter (1640-1734) från Skråmträsk 5

fm ff mf m Sara Persdotter (1690-1716) far: fm ff mf mf mor: fm ff mf mm

deras barn:

1. Per (1705-1744)
2. Erik (1707-)
3. Karin (1709-1744)
4. Johan (1711-)
5. Margareta (1712-)
6. Kerstin (1716-)

barn till Mårten Eriksson och Sigrid

1.(7) Erik (1723-1744)
2.(8) Lars (1724-1794)
3.(9) Maria (1726-1809) gift.1764 på Falmark nr.19
4.(10) Stefan (1731-1777) gift.1753
5. (11) Sara (1735-1811) gift.1761 till Stavaträsk nr.1

fm ff mm f Anders Andersson (1668 - 1753) klutmark 9 död på Klutmark 8 (9) Anders Andersson upptar ödeshemmanet Klutmark 4 1719.Lill Anders tar över gården.gift två gånger först 1691 med Kerstin Persdotter sen med nedanstående ana 1709 far: fm ff mm ff mor: fm ff mm fm

fm ff mm m Karin Persdotter (1680-1756) far: fm ff mm mf Per Andersson Klutmark 8 mor: fm ff mm mm Rågel johansdotter Åbyn Burträsk

barn till Anders Andersson och Kerstin Persdotter:

1. Pehr Andersson (1704-)

2. Anders Andersson (1705-)1734-1770 Tog han upp ett Nybygge i Krångfors, Skellefteå (AC)

3. Jonas Andersson (1707-)

4. (Karin Andersdotter (1708-)

barn till Anders Andersson och Karin Persdotter:

1. (5) Karin Andersdotter (1711-1744)

2. (6) Erich Andersson (1712-)

3. (7) Cherstin Andersdotter (1714-)

4. (8) Brita Andersdotter (1718-)

5. (9) Jonas Andersson Bäcker (1721-1781) Vargeringskarl Rote 72 Jon Andersson-Bäcker 20 år, Antagen 1742-01-00
Soldat 72 Jonas Andersson-Bäcker-Backman. Antagen 1742-12-00 Från: Vargeringskarl 072 Bäcker Avgått 1757-06-00 Till: Casserad. Mönstringsår m.m; 1744: 23 år 2 tj.-år Wästerbottning. 1748: 27 år 6 tj.-år gift Wb. 1757: Kallas nu Backman. 36 år gift Wb 15 tj.-år dess främsta finger på högra handen lamt och nu kort, casseras. gift 1745 med

Margareta Nilsdotter (1723-1812-11-?) från Drängsmark 13

fm fm ff f Per Andersson Orre (1674 - 1719) Innervik Per var soldat i rote 14 Orre mellan 1712-15 och 1719. Han var bonde på Innervik 13 (Hästhagen). Dog under marschen mot Uleåborg. Detta enligt uppgifter från hemmansrannsakan. Ägde gården från 1701. Mellan åren 1712-15 och 1719-25 stod hustrun Margareta som ägare till gården.Källa: Lars-Eric Westermark - "Bergkvistsläkten" Blev soldat på roten nr 14 i Innervik i juni 1718 men han dog på marschen den 7 april 1719 Lennart Andersson "Skellefteåbygdens soldater 1695-1895" s. 49Var soldat på roten Orre 1712-1715 och 1719. Skellefteå Socken 1650-1790 (Red. Ulf Lundström) s.681far: fm fm ff ff Anders Persson (-1695) död på Innervik mor:fm fm ff fm Karin Jakobsdotter (-1699) på Innervik

fm fm ff m Margareta Andersdotter (1675 - 1751) född på Rönnbäcken far: fm fm ff mf Anders Andersson (1647-1751) Rönnbäcken mor: fm fm ff mm xx Östensdotter från Bodan lövånger

deras barn:

1. Per Persson (1704-1742) Nybyggare i Skellefteå Landsförsamling

2. Lars Persson Orre (1712-1741)

fm fm fm f Olof Jonsson (1683 - 1758) innervik Oklart om vem som var mor till barnen, Olof Jonsson var gift två
gånger, andra gången med Karin Johansdotter men enligt Elsy Nyman var Olof Jonsson gift 1709 med Karin Johansdotter och då skulle endast en dotter ha modern från första giftet. Olof Jonsson ägde hemgården Kusmark 15, åren 1714 till 1720. Han köpte gården Innervik 15, omkring 1720. År 1728 sades husen på gården vara gamla
men kunde repreras. Olof Jonsson var församlingens äldste 1740..far: fm fm fm ff Jon Olofsson Kusmark 15 mor: fm fm fm fm Kerstin Andersdotter (1639-) Kusmark 12

fm fm fm m Karin Johansdotter (1692 - 1763) född på Skråmträsk 5 gift med ovanstående ana 1709. far: fm fm fm mf Johan Jonsson (1655-1736) Skråmträsk 6 mor: fm fm fm mm Märiet/Mariet Ersdotter (1666-1719)

deras barn:

1. Jon Olofsson (1708-1780)Jon var soldat 1742-1744 på roten 13, Ros i Innervik.Han ägde hemgården Innervik 15.

2. Brita Olofsdotter (1710-) flyttade till annan socken 1743.

3. Olof Olofsson (1710-)

4. Johan Olofsson (1712-1741) var troligen soldat 1728 till 1741 på roten 68 Lamm. Han var gift en gång och var laggare 1735.

5. Mariet Olofsdotter (1712-) gifte sig 1730 till Storkåge och flyttade 1751 till annan socken.

6. Kerstin Olofsdotter (1715-1787)

7. Lars Olofsson (1716-)

8. Olof Olofsson (1717-1788)var soldat 1740 på roten 13, Ros. Han ägde en gård i byn Bäck och i Bodan från 1743.

9. Karin Olofsdotter (1722-) gifte sig 1751 och blev soldathustru på roten 71 Karlman. Hon gifte om sig 1762 i Östanbäck och flyttade sedan till Glommersträsk år 1763

10. Elsa Olofsdotter (1724-1792)

11. Lars Olofsson (1725-1803)Lars var soldat 1747 till 1779 på roten 35, Holm i Bodan. Han gifte sig 1754 med Lisa Olofsdotter. Han hade två söner som flyttade till Arvidsjaur.

12. Margareta Olofsdotter (1728-1792)blev soldathustru 1751 på roten 75 Orrfelt och gifte sig för andra gången 1760 i
Medle och blev även där soldathustru på roten 36, Käck. Hon blev soldatänka 1759 då maken dog i kriget i Pommern.

13. Malin Olofsdotter (1733-1810)gifte sig 1753 i Klutmark med Jakob Olofsson

fm fm mf f Gabriel Persson (1695-) Åbyn Burträsk far: fm fm mf ff nn mor: fm fm mf fm xx

fm fm mf m Barbro Persdotter (1695-) far: fm fm mf mf nn mor: fm fm mf mm xx

deras barn:

1. Per Gabrielsson (1718-1799)

fm fm mm f Jon Mattsson (1671-1767) född på Frostkåge 14 Skellefteå.På gården Frostkåge 11 fanns 1695 1 häst, 2 kor, och 2 småkreatur. Skatten var på en tunna och 6 skäl,Mantalet var på 1/8. År 1710 bytte Jon Mattsson hemman med sin bror Per från Gagsmark 6 skelefteå Landsförsamling far: fm fm mm ff Mats Persson Brav (1640-1697) mor:fm fm mm fm Sissela Christersdotter

fm fm mm m Beata (1670-1760)/Britta Andersdotter far: fm fm mm mf Anders Jonsson (-1678) Gagsmark 6 mor: fm fm mm mm Kerstin

deras barn:

1. Marta Jonsdotter (1709-1773)

fm mf ff f Sven Öndesson Brant (1692-1776) född på ytterursviken 1. Bonde på Ytterursviken n:o 1 samt ägare av n:o 3, Skellefteå (AC) / Soldat i rote n:o 7, Bureå, Skellefteå (AC).död på ursvikan 4. Soldat Sven Öndesson-Brandt antagen 1714-06-31 Avgått 1722 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; Soldatämnet Joseph Johansson liten och svag. Rotebonde Nils Johansson utbytt mot Sven. 1715: 20 år ogift. 1719: 25 år Wästerbottning 4 tj.-år bonde.
(VÄSTERBOTTENS REGEMENTE under FREDRIK I 1720--1762 SKELLEFTEÅKOMPANI ) Äger fädernegården Ytterursviken 1, 1720-34, var soldat 1715-22 på roten 7 Brant och byte hemman med Johan Hansson på Ytterursviken 3 vilket han äger från 1734. Gift 1a med Britta Andersdotter f.1692 d.1737 från Bergsbyn 4gift 2a 1737 med Lisbet Mosesdotter d.1738 från Innerursviken 3 Omgift 3e 1738 med Margareta Persdotter d.1741 från Kusmark 22, som hade varit piga hos major Lars Dahlberg. Omgift 4e 1761 med Britta Andersdotter f.1716..Gift fyra gånger far: fm mf ff ff Önde Öndesson (1658-) Ytterursviken mor: fm mf ff fm Malin Svensdotter

fm mf ff m Britta Andersdotter (1692-1737)Från Bergsbyn 4, född på Hedensbyn 1. gift med Sven Öndesson Brant f.1692 far: fm mf ff mf Anders Persson (1646-1731) Viltvattnet 1,Kalvträsk,Burträsk mor: fm mf ff mm Britta Eriksdotter (1654-1723) från Hedensbyn eller kalvträsk.

deras barn:

1. Anders (1721-1740)
2. Önde (1723 -1758) gift 1748 soldat och dog i Pommern.
3. Per (1728-1805) äger Ytterursviken 3, gift 1750 med Sara Danielsdotter (1716-) från Storkåge 1.
4. Sven (1730-) flyttade till Piteå.
5. Marta (1733-1818) flyttade till Piteå men kom tillbaka.

fm mf fm f Lars Johansson (1699-1748) Skråmträsk 6. Ägde fädernegården Skråmträsk 6 1718-1748.gift 1a 1719 med Malin Andersdotter. Lars gifte om sig 1744 med Elsa Olofdotter f.1697 d.1767 möjligen från Hjoggböle 1. Hon äger sedan gården efter makens död. Gården hade 1749 2 hästar, 18 kor och30 småkreatur, utsädet var 8,5 tunnor och mantalet 3/4 skatte. far: fm mf fm ff Johan Jonsson (1655-1736) Skråmträsk 6 mor: fm mf fm fm Mariet

fm mf fm m Malin Andersdotter (1699-1743) Född Ragvaldsträsk 6, gift 1719 med Lars Johansson f.1699 på Skråmträsk 6. far: fm mf fm mf Anders Persson (1664-1747) Ragvaldsträsk 6 mor: fm mf fm mm Sigrid Olofsdotter (1665-1744) från Sunnanå 2

deras barn:

1. Johan (1719-1742) soldat på roten 29 Rot.
2. Maria (1721-) gift 1748 med Önde Svensson (1723-1758) soldat på roten 68 Lamm.
3. Anders (1723-1791) soldat på roten 69 Örn 1745-49. och ägde det delade hemmanet någon gång efter 1749.
4. Sigrid (1725-1808) gift 1745 med Lars Mårtensson (1724-1794) på Skråmträsk 3.
5. Gabriel "Ros" (1729-1787) soldat på roten 13 Rosengren och ägare av halva hemmanet som blev Skråmträsk 6.
6. Lars (1730-1791) gift 1757 soldat på roten 69 Träsklind 1749-68 och 60 Lax därefter.
7. Jon (1733-1814) gift 1761 med Margareta Olofsdotter f.1738 d.1822 från Medle 11 som delades och Jon äger Medle 12.
8. Nils (1737-1817) möjligen gift 1762 , korpral på roten 104 Forsman 1758-68.
9. Per (1739-1812) gift 1764 med Margareta Johansson (1747-) från Östanbäck 5, Per äger sedan hemmanet.

fm mf mf f Erik Eriksson-Järpe (1718-1790) född på Tjärn 1 ske .Soldat på roten 54 Järpe (Hjerpe) i Kroksjön 1738-52, nyb. på Ullbergsträsk 1, Skellefteå. Var soldat på roten Järpe 1738-52 och blev nybyggare i Ullbergsträsk 1752. Från år 1753 fanns han skriven på Drängsmark nr 1, fram till flytten till Ullbergsträsk 1756 eller 1757.Han gifte sig 1738 med Kerstin Johansdotter (1710-53) från Bastuträsk 2 och gifte om sig 1753 med Karin Persdotter (1721-1800) från Falmark 1. far: fm mf mf ff Erich Persson (1673-1739)Tjärn skellefteå mor: fm mf mf m Kierstin Mattsdotter (1671-1740) Innervik skellefteå

fm mf mf m Karin Pehrsdotter (1723 - 1800) ev född 1721 född på Falmark Skellefteå.gift 1752 med ovanstående ana. blev nybyggare i Ullbergsträsk 1, far: fm mf mf mf Pehr Andersson (1695-1780) Falmark mor: fm mf mf mm Karin Persdotter (1696-1740)

barn till Erik och Kerstin Johansdotter (1710-1753) från Bastuträsk 2

1. Karin Eriksdotter (-1739)Född i Drängsmark, Skellefteå landsförs (AC).Död i Drängsmark, Skellefteå landsförs (AC).

2. Erik Eriksson (1745-02-18-)född i Drängsmark

3. Johan Eriksson Lindskog (1746-09-08-1803) som gifte sig 1769,

4. Stina Eriksdotter Hjerpe(1748-11-11 -1829)född i drängsmark

5. och en dödfödd dotter 1751.

barn till Erik och Karin Pehrsdotter

1. (6) Margareta Eriksdotter (1754-04-20-) född i drängsmark

2.(7) Per Eriksson(1755/1756-1814) född i kågeträsk

3.(8) Jonas Eriksson (1757-12-15-1807) född i kågeträsk

4. (9) Lars Eriksson (1758-12-29-) född i Ullbergsträsk

5. (10) Olof Eriksson (1760-04-09 - 1833+07-22)Bonde i Nr 7, Glommersträsk. gift med Marta Larsdotter (1763-06-06 - 1834-08-06) född i Myckle död på Straff- o arbetsfängelset å Norrmalm (AB).dömdes för arsinikmord i Glommersträsk.

6. (11) Katarina Eriksdotter (1761-08-26-90). född i Ullbergsträsk

fm mf mm f JOHAN Olofsson Skryt (1730-1759-09-28)född på Hedensbyn 4 Soldat 92 Johan Olofsson-Skryth-Skogsman
Antagen 1749-09-25 Avgått 1759-09-28 Till: Död i Pommern. Mönstringsår m.m; 1757: Kallas nu Skogsman. 27 år 8 tj.-år gift Wästerbottning, commenderad till Pommern 1757-09-04. Rügen 1759-02-12, ant. Bortkommen under marschen 1759-01-02. Löitz 1760-11-14, roten ant. vacant.bosatt på Degerbyn 1. Skellefteå dog i Pommern.

far: fm mf mm ff Lilla Olof Persson (1703-1752) Hedensbyn 4 Skellefteå mor: fm mf mm fm Marjet (1689-1752)

fm mf mm m Brita Ericsdotter (1714-09-19 - 1781) Degerbyn 1 Skellefteå. Brita Ericsdotter är tidigare gift med Johan Skryt (1708-1750). De gifter sig 1734.gift med samma namne 1750. far: fm mf mm mf Eric Olofsson Broman (1671-1720) född på Sunnanå 4 död på Degerbyn 1. mor: fm mf mm mm Brita Pehrsdotter (1669-1758) född på Drängsmark. Skellefteå

barn till
Brita Ericsdotter i hennes första gifte med Johan Skryt (1708-1750)
1. Olof Johansson (1735-) Degerbyn 1.gifter sig med Lisa Ersdotter Kusmark.
2. Brita Johansdotter (1737-) Degerbyn 1
barn till Brita Ericsdotter och JOHAN Olofsson Skryt (1730-1759-09-28)

1. (3) Jon Johansson (1752-)

2. (4) Maria Johansdotter (1753-1829)

3. (5) Anna Johansdotter (1756-1837)

fm mm ff f Joen Persson Slumpare (1672-1760) Hjoggböle 3 skellefteå Västerbotten. far: fm mm ff ff Pehr Jonsson (1650-före 1720) mor: fm mm ff fm Kelu Persdotter (1638 - 1729)

fm mm ff m Karin Israelsdotter(1673-1749) far: fm mm ff mf mor:fm mm ff mm

deras barn:

1. Per Jonsson Sjöman Graan (1700 - ev 1741-08-23) gift 1729 med Sara Jonsdotter (1703-1772) död på Willmanstrand , Hjoggböle 3

2. Israel Jonsson (1713-1748)

fm mm fm f nn

fm mm fm m xx

deras barn

1. KARIN Persdotter (1701-) Gammelbyn Burträsk

fm mm mf f Jonas (Jon) Andersson Polack (1711-1788) Soldat 116 Polack 1746-1749. född på Östanbäck Skellefteå

far: fm mm mf ff Anders Andersson (1661-1738) Östanbäck Skellefteå mor: fm mm mf fm Margareta Eriksdotter (1669-1754) född på Skråmträsk

fm mm mf m Anna Andersdotter (1712-10-12 -1772)född på Ostvik 4. gift 1732 . far:fm mm mf mf Anders Olofsson Lutter (1681-1748)från Östanbäck 1 mor: fm mm mf mm Brita Johansdotter (1689-1771) Ostvik Skellefteå

deras barn:

1. Anders Johansson Polack (1732-1810)

2. Margareta Jonsdotter (1735-1828) familj med Benjamin (1730-)

3. Adam Jonsson (1736-1736)

4.Jonas Jonsson-Bäckman (1737-1825) gift 1760 med Kerstin Jonsdotter (1727-1803) Ostvik 4

5. Adam Jonsson (1739-1834)

6. Anders Jonsson (1741-)

7. Johan Jonsson Herre (1742-1836)

8. Brita Jonsdotter (1743-)

9. Manasse Jonsson Wikström (1745-1779)

10. Erik Jonsson (1747-)

11. Anna Jonsdotter (1749-)

12. Eva Jonsdotter (1754-)

fm mm mm f Nils Ambrosiusson (1700-1759) fällfors 1.Gården Fällforsd 1 ligger öde åren 1716 - 1721. Sonen Nils Ambrosiusson tar upp Gården Fällfors 1 år 1722 och äger gården åren 1722 - 1759.Vid hans tillträde finns inen öppen åker på gården¨. Källa; Skellefteå Socken 1650 - 1790 skriven av Ulf Lundström, sidan 223 Fällfors 3 Skellefteå
,sidan 219. Fällfors 1 Skellefteå.omgift 1750 med Malin Nilsdotter (1710-1780) far: fm mm mm ff Ambrosius Nilsson Frimodig (1660-1710) född på Drängsmark 10. död i Estland mor: fm mm mm fm Sara Larsdotter (1677-1745) Fällfors

fm mm mm m Sara Östensdotter (1700-17499) Fällfors far: fm mm mm mf Östen Andersson Kruskopp (-1713) mor: fm mm mm mm Lisbeta Nilsdotter (1672-1734)/Elisabet Nilsdotter (1672-1734) Kusmark Skellefteå
deras barn:

1. Ambrosius Nilsson (1724-1775)

2. Östen Nilsson (1727-1758)

3. Lars Nilsson (1730-)

4. Sara Nilsdotter (1738-)

5. LISA Elisabeth Nilsdotter (1740-)

6. Anna Nilsdotter (1743-)

lokalhistoria · släktforskning

Dela · Kommentera

soldatrote indelning skellefteå

Kommentera (1)

Av Birgitta Hellström - 7 november 2012 14:28

Soldatroteindelning i Skellefteå

Varifrån kom soldaten ?

Soldat BRANT= Bureå , Soldat Sjöman=Hjoggböle , soldat Käck=Rönnbäcken , Hedensbyn,Falmark , Soldat Orre=Innervik,Medle , Soldat Westerman=Skråmträsk , Soldat Önne =? Soldat Lamb = Skråmträsk , Soldat Lamm=? , Soldat Palm=Falmark, Soldat Gök= Norsjö , Soldat Styv= Gummark,Gärdsmark , Soldat Herre= Ostvik,Östanbäck , soldat Vikberg= Yttervik , soldat västerbottning=Storkåge,Ersmark

INNAN INDELNINGSVERKET

Hur det började Under 1550-talet sattes ett antal fänikor upp i Sverige, också i Norrland sattes fänikor upp. En fänika är en avdelning på högst 500 man fotfolk, som med tiden blev ännu färre. Varje fänika samlades kring en fana och rekryterades ofta från ett bestämt landskap. I Västerbotten fanns redan 1565 en Västerbottensfänika.

Organisation Fänikorna bestod från början av cirka 500 man fotfolk, som utgjorde 25 rotar om 21 man (totalt 525 man). En rotes ledare var en över- och en underrotmästare. Chef för fänikan var hövitsmannen, med en fänrik som andre man och en löjtnant som assistent åt fänriken. Fänikans militärmusikkår bestod av trumslagare och pipare. Av Norrlands fänikor bildade Gustav II Adolf 1615 Norrlands storregemente (3 000 – 3 600 man). Samtidigt bytte fänikorna beckning till kompanier, en enhet som kom att bestå av cirka 150 man. Storregementet delades 1623/1624 i tre delar varav Västerbottens regemente rekryterades från norra Norrland. Västerbottens regemente kom att bestå av åtta kompanier. Befälet över kompanierna kom så småningom att föras av en kapten. Löjtnanten och fänriken kom också att fortsätta som befäl i kompanierna efter förminskningen och namnbytet. Kompanierna i Västerbottens regemente kom att bli: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Lövangers kompani, Kalix kompani, Bygdeå kompani, Skellefteå kompani och Piteå kompani.
I strid och krig innan indelningsverketMellan åren 1625 och 1679 deltar regementet i striderna och fälttågen i nuvarande Baltikum (Livland), Preussen, Polen (Danzig), Ingermanland (nuvarande St Petersburgsområdet) och Tyskland och deltar i striderna och fälttågen där. Delar av tiden där tillbringas hemma i Sverige för att förstärka regementet och som besättning på örlogsflottan. Som namn på slag där regementet segrat under denna tid anges Landskrona 1677.

INDELNINGSVERKETS TID TILL FINSKA KRIGET

Indelningverket Första steget mot ett ständigt knektehåll i Västerbotten togs 1649 när ett kontrakt om ständigt knektehåll ingicks mellan kronan och allmogen i Västerbotten. Karl XI införde 1682 generalindelningsverket och med det det ständiga knektehållet. Landet indelades i små administrativa områden som alla skulle hålla minst en knekt. Varje gård som ingick i området tvingades att förse och underhålla en soldat med ett soldattorp. Bönderna i de gårdar som gick ihop för att hålla en knekt kallades rotebönder eller rotehållare och bonden (personen) som ansvarade för att roten tog hand om soldattorpet kallades rotemästare och han ansvarade för att lönen och övrigt ,som de skulle förse soldaten med, också överlämnades. I städerna motsvarades roten ofta av en stadsdel.
Varje rote fick ett rotenummer inom regementet, därför var knektarna också kända under sitt rotenummer. Rotarna byggde på mantalet, mantalet utgjorde ett mått på gårdens betalningsförmåga då det gällde skatt. Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den tillgängliga jorden räckte inte alltid till, så vissa rotar hade ett lägre mantal. Hur många gårdar som krävdes för att få ihop två mantal varierade, beroende på gårdens areal och den avkastning jorden gav. Det var alltså rotens uppgift att rekrytera och hålla en soldat/ryttare med häst eller utrustning inklusive ett boställe (soldattorp).
Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt sin rote, den kallades för stamrote eller huvudrote. Övriga gårdar kallas hjälprotar. Bönderna fick som motprestation för roteringssystemet befrielse från utskrivning till armén eller flottan. ”Tjänsten på roten” avsåg i den indelta armén de övningar och den kontroll av vapen och utrustning, soldatens uppförande och disciplin som förekom när inte förbanden var sammandragna till övningsläger, kommenderingar eller krigstjänst. Västerbottens regemente höll sedan 1648 sina regementsövningar på Gumboda Hed, det började lite norr om den nu som Gumboda Hed kända platsen.
I strid och krig fram till Finska kriget Under karolinertiden, frihetstiden och fram till och med Gustav III:s tidiga gustavianska tid deltog regementet i flera strider och fälttåg.
Regementet var med i striderna och fälttågen under det stora nordiska kriget, 1700 – 1721. Man deltar många slag och också i flera segrar under detta krig, men vid Poltava 1709, där regementet uppträdde med den äran, utraderas regementet och måste helt återskapas i Sverige efter det slaget. Därefter var regementet aktivt i Roslagen, Västerbotten, Bohuslän (1717) och Norge (1718). Under åren 1719 - 1721 tjänstgjorde regementet i Västerbotten.
Under Hattarnas krig, 1741 – 1743, Pommerska kriget, 1757 – 1762 och Gustav III:s ryska krig, 1788 – 1790 kom regementet mest att delta i slag och krig som förlorades. Men regementet uppförde sig ofta ändå med den äran. Vid slaget vid Villmarstrand 1741 förlorade regementet alla sina officerare och en trumslagare rädda regementet sedan det varit det regementet som längst stått emot ryssarna.
I Pommern var en bataljon med då den preussiska staden Pasewalck intogs i augusti 1760. Ett par månader senare utmärkte sig bataljonen med tapperhet då preussiska styrkor slogs tillbaka efter ett anfall på staden.
Den 28 juni 1789, vid Uttismalm utmärkte sig regementet genom ett mod och en rådighet som tvingade ryssarna att retirera. Västerbottens regemente utmärkte sig ofta i detta krig genom tapperhet. I slutet av slaget vid Willikala blev de svenska artillerihästarna skjutna, men kanonerna räddades av officerare vid Västerbottens regemente som själva drog kanonerna i säkerhet.
På regementets fana nämns följande slag där regementet deltagit i i segerrika slag under denna tid: Düna 1701, Kliszow 1702, Fraustadt 1706, Malatitze 1708 och Strömstad 1717.

Rotenr

Rotenamn

Byar

108

Alm

Ostvik, Östanbäck

Asplund

Sörböle, Böle

Backman

Klutmark

Berg

Tjärn, Norrböle

Berg

Storkåge

Berggren

Storkåge

Bergholm

Bergsbyn

Bergman

Bergsbyn

Bergskriven

Tjärn

Bjuhr

Bastuträsk, Kattisträsk

Bjur

Degerbyn, Stämningsgården

121

Björk

Norrlångträsk, Ostvik, Byske

Blank

Innervik

116

Blom

Drängsmark

Blylod

Bjuhlevattnet, Finnforsen, Bjurvattnet

107

Bonde

Ostvik, Östanbäck

107

Boström

Ostvik, Östanbäck

Braf

Bergsbyn

Brandt

Bureå

123

Broman

Åbyn

109

Bränn

Östanbäck

109

Brännare

Östanbäck

Burman

Ragvaldsträsk

Burstedt

Bureå

Båge

Burvik

Bäck

Bäck, Burvik

110

Bäck

Östanbäck

113

Bäck

Frostkåge, Ostvik

Bäcker

Klutmark

113

Bäckman

Frostkåge, Ostvik

110

Bäckström

Östanbäck

Canon

Bureå

Carlman

Klutmark

Dahlberg

Kusmark

Dahlbäck

Bäck, Burvik

Dahlkvist

Ersmark

Dahlqvist

Hjoggböle

Deger

Degerbyn

Degerfeldt

Degerbyn

Dryg

Gärdsmark, Gielsmark

114

Dubblare

Drängsmark

117

Dunder

Drängsmark

Duva

Medle

Dyhr

Lund

Ekman

Hedensbyn, Bergsbyn, Furunäset

Enqvist

Medle

Falk

Bergsbyn

Falk

Falmark

Falkman

Falmark

Fana

Kusmark

Ferm

Kusmark

122

Fiskare

Tåmeå, Kindbäck

Flinkfelt

Ragvaldsträsk

124

Forsman

Åbyn

119

Frimodig

Norrlångträsk, Fällfors

Frisk

Myckle

From

Norsjö

Furberg

Ursviken, Innervik, Yttervik

Furberg

Myckle

Furman

Bergsbyn

Fält

Ersmark

Fältskär

Ersmark

Gerdfelt

Gärdsmark, Gielsmark

Giers

Hjoggböle

Givakt

Bäck nära Bureå

Gran

Bureå

105

Gran

Ostvik

Granat

Norsjö

Grubb

Sunnanå, Stämningsgården

Grönborg

Gärdsmark, Gummark

Grönlund

Lund

Gädda

Bäck nära Bureå

Gök

Norsjö

Hare

Gummark

Harnesk

Norsjö, Bastuträsk, Långträsk

Hedman

Stavaträsk, Kågeträsk, Lillkågeträsk

108

Herre

Ostvik, Östanbäck

122

Hjelm

Tåmeå, Kindbäck

102

Hjelte

Storkåge, Stämningsgården

Hjerpe

Kroksjö, Gummark

Hofman

Ersmark

Holm

Bodan, Bodarna

Holmberg

Falmark, Holmsvattnet

Humbla

Falmark, Holmsvattnet

Hurtig

Bureå, Yttervik

Hwipp

Ragvaldsträsk

Hybäck

Gummark

Håman

Ersmark

Hägg

Degerbyn

Högberg

Gummark

102

Junkare

Storkåge, Stämningsgården

Jägare

Ragvaldsträsk

Järnhäst

Ersmark

Karbin

Falmark

127

Kjällmark

Kjällbomark, Åbyn

Kling

Ersmark

100

Klint

Storkåge

100

Klintberg

Storkåge

Klockare

Kusmark

Kluth

Klutmark

103

Knabb

Bodviken, Norrböle, Morön

Knipa

Ersmark

Kock

Lund, Sunnanå, Gärdsmark

Kopparslagare

Ersmark

Krigsman

Kusmark

126

Kring

Gagsmark

Krus

Ragvaldsträsk

Kruskopp

Kusmark

Kryst

Kågeträsk

Kuse

Yttervik

Kuse

Kusmark

Kvick

Skråmträsk, Klutmark

Kågström

Kågeträsk

127

Kålare

Kjällbomark, Åbyn

Käck

Rönnbäcken, Falmark, Hedensbyn

Lamb

Skråmträsk

Lax

Bastuträsk, Långträsk, Skråmträsk, Klutmark

Lejon

Kusmark

Lekatt

Hedensbyn, Bergsbyn, Furunäset

Lekatt

Falmark

Lidström

Morön

Lillkuse

Kusmark

126

Lind

Gagsmark

Lokatt

Falmark

Lund

111

Lund

Frostkåge

Lundskog

Myckle

Lundström

Medle

101

Lustig

Storkåge, Ersmark

Lutter

Myckle

121

Lång

Norrlångträsk, Ostvik, Byske

Löf

Böle

104

Löfmark

Bodviken, Tjärn, Norrböle

Mannberg

Gummark

Mark

Kusmark

Medell

Medle

Medelström

Medle

110

Melin

Östanbäck

Munter

Yttervik

Mölnare

Kusmark

Nimmernykter

Norsjö, Långträsk, Kattisträsk

Norberg

Norsjö, Långträsk, Kattisträsk

Nordström

Norsjö

Norgren

Kroksjö, Gummark

Norman

Norsjö

103

Norrlänning

Bodviken, Norrböle, Morön

123

Nybyggare

Åbyn

Nyman

Burvik

Orre

Innervik

Orre

Medle

Orrfelt

Medle

Palm

Falmark

112

Panna

Frostkåge

Patron

Bergsbyn

Pihl

Falmark

104

Pipare

Bodviken, Tjärn, Norrböle

Printz

Bastuträsk, Långträsk, Skråmträsk, Klutmark

116

Pålack

Drängsmark

Ragvall

Ragvaldsträsk

Rask

Bergsbyn

Redlig

Bergsbyn

Rejare

Storkåge

Renfors

Falmark

Rennare

Bjuhlevattnet, Finnforsen, Bjurvattnet

126

Rolig

Gagsmark

Roos

Innervik

Rosengren

Innervik

Roth

Böle

Rutfeldt

Norsjö, Bastuträsk, Långträsk

Ruuth

Norsjö, Bastuträsk, Långträsk

Ryss

Bergsbyn

Ryttare

Falmark

Rönqvist

Kusmark

120

Sandström

Byske

Seger

Storkåge

Sik

Morön

Sjöman

Hjoggböle

Skarp

Sörböle, Böle

Skilling

Varuträsk

Skog

Kågeträsk, Kusmark

Skogsman

Kågeträsk, Kusmark

Skryt

Kågeträsk, Kusmark

106

Skråma

Ostvik, Östanbäck

111

Skräddare

Frostkåge

Skytt

Bergsbyn

Skytt

Ragvaldsträsk

Skytte

Ragvaldsträsk

Skåtte

Innervik

Sköld

Innervik

Slumpare

Hjoggböle

Smed

Sörböle, Norrböle, Böle

115

Smed

Drängsmark

Spännare

Degerbyn

Stenberg

Gummark, Gärdsmark, Gielsmark

Stoltz

Myckle

101

Stor

Storkåge, Ersmark

106

Storfelt

Ostvik, Östanbäck

Storm

Falmark

Storman

Tjärn, Norrböle

Storskytt

Bergsbyn

120

Strand

Byske

Strid

Hjoggböle

Strykare

Tjärn, Norrböle

Stråhle

Kusmark

Ström

Innervik, Yttervik, Furunäset

Styv

Gummark, Gärdsmark, Gielsmark

128

Ståhl

Kindbäck, Gagsmark, Kjällbomark

114

Ståhlberg

Drängsmark

Ståhlbröst

Innervik

Ståhlspets

Ragvaldsträsk

125

Sund

Avan, Gagsmark

Sundberg

Sunnanå, Stämningsgården

Sundbom

Lund, Sunnanå, Gärdsmark

Svanfält

Ragvaldsträsk

112

Svärd

Frostkåge

Söderberg

Gummark

Söderman

Bäck nära Bureå

Södermark

Ragvaldsträsk

118

Tapper

Drängsmark, Frostkåge

Tartare

Falmark

104

Tjernlund

Bodviken, Tjärn, Norrböle

Tjärbåge

Burvik

Tjärnberg

Bergsbyn

Tjärnström

Tjärn

Trana

Yttervik

Trumpetare

Ursviken, Innervik, Yttervik

Träff

Ragvaldsträsk

Träsklind

Gärdsmark, Gummark

118

Tröger

Drängsmark, Frostkåge

Tuva

Tuvan

Tuvberg

Tuvan

Tysk

Storkåge

Tåman

Bäck när

Allmänt · lokalhistoria · släktforskning

Dela · Kommentera (1)

min farmors släkt ...... fortsättning (2) Norrbotten, adel

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 3 november 2012 14:04

generation 7

ff ff ff JOHAN Jonsson Brant Bureå 2 (1705-1768) Soldat på roten 7 Brant från 1725, Inflyttad från annan socken 1725.ägare till Bureå 2 från 1726-55. År 1749 var Johan Jonsson sjuk hemma och var därför inte med vid jordrannsakningen. Han hade tagit väl hand om byggnader och åkerjord. Han hade samma beskaffenhet på hemmanet som Bureå 1. Mantalet var på 1/2 skatte och utsädet var sex tunnland. På gården fanns två hästar, 12 kor och 16 småkreatur. Johan ägde gården 1726-55.

far: ff ff ff f (ev.Johan Zachariasson/Zachrisson ca 1658-05-05-1731-06-29 Lövånger,Köper Svarttjärn 4 i Lövånger, ) mor: ff ff ff m (ev Brita Nilsdotter ca 1675-1759-03-18 Lövånger)

ff ff fm MALIN Andersdotter (1706/1710-1789) far:ff ff fm f Anders Persson Brant 1686-1723 Bureå mor: ff ff fm m Karin Larsdotter (1661-1735) degerbyn 1

deras barn:

1. Brita Johansdotter född 1726-10-04 Bureå Västerbotten

2. Anders Johansson född 1727-11-06 Bureå Västerbotten

3. Jonas Johansson född 1730-03-20 Bureå Västerbotten

4. PER Johansson (1733-1771)

5. Maria Johansdotter född 1733 Bureå

6. Catarina Johansdotter född 1737 Bureå

7. Johan Johansson född 1742 Bureå

ff ff mf ERIK Nilsson Sjöman född 1696-1755.gift 1726.Soldat och senare danneman. Anteckningar från Christer Edenfjords arbetsmaterial: danneman på Hjoggböle 6 (38 skäl skatt). Död "i sotesäng" 1755 i Hjoggböle, Skellefteå landsförs (AC). Soldat från jan 1719 till ?? 1719 i rote 44 Sjöman, Hjoggböle. GM 1719: Om Erik Nilsson "hwilken för fehl i fötterna casseras..." Stor skuld på hemmanet.

1734 VT, 65: "Rote? " "No 4" " (40?41?). Erik Nilsson i Hjoggböle ... uti stor gäld satt ... Vid hemmanets tillträde funnit stor gäld därå. ... själv nog flitigt älskat starka drycker."

1736 VT, 13/3, 11: Bonden Erik Nilsson från Hjoggböle, september 1732 stulit (ca 155 daler Kmt), inbrott hos Gästgivaren Olof Olofsson i Bure. Erik Nilsson 40 år gammal, erkände. Har mycket skulder. E Ns har god kroppsstyrka. Får böta 3 ggr stölden = 465 daler. Orkar ej boten. Pliktar med gatlopp.

1755 VT, 609 Avlidne bonden Erik Nilssons yttersta vilja ... på sin sotesäng 6/10 1754, äldsta dottern all sin egendom, för att hon med sin flit det uppehållit och med lydno sin föräldrar tillhanda gått. Varemot äldsta sonen förklarades avskild(?) och ovärdig för sin gensträvighet och olydno hemmanet att tillträda. Om någon av de yngre sönerna med tiden artade sig väl så kunde hemmanet klyvas och hälften gå till denne.Arvsskifte 1758, till Fattigkassan 2,25.

Utom äktenskap med Nilsdotter, Anna. Född 1693 i Nyland, Finland . Död 1784 i Skellefteå landsförs.

Född 1725 i Lövånger). Döpt 27 maj 1725 i Lövånger döptes tvänne oäckta barn (barnens namn nämns inte!), Modern en flychtinge ifrån Nyland Anna N.dotter som föregaf sig vara häfdat af Eric Nilsson i Skiellefteå Sochn och Joggböle i Siögården. Testes: Anders Olofsson ifr. Svarttiärn, Hu Brita Nilsd ibid, Jon Nilsson i Vallen, Råbockens Hu Elisabet Danielsd, Soldaten Pähr Kiämpe, Pigan Segrid Nilsd ifrån Neder Calix, Soldaten Zachris Lustig och pigan Anna Olofsd ifrå Svarttiärn.far: ff ff mf f Nils Eriksson (ca.1655-1719) Hjoggböle 7 sjön mor: ff ff mf m Karin Nilsdotter

(1659-1746)

ff ff mm MARETA/MARIA Johansdotter (1704 - 1762) far: ff ff mm f Johan Persson (1667-1745) Burträsk gammelbyn

mor: ff ff mm m SARA Mårtensdotter Nyman (1683-)Burträsk, Gammelbyn

deras barn:

1. Katharina Eriksdotter (1727-1809)

2. Sara Eriksdotter (1728-1740)

3. Lisbeta Eriksdotter (1731-1739)

4. Anders Eriksson ryttare (1733-1782)

5. ANNA Eriksdotter (1734-1811)

6. Mariet Eriksdotter (1735-)

7. Hindrik Eriksson (1737/1738-1802)soldat på rote 44 sjöman,torpare,nybyggare, boende i Arfvidsjaurs Lappmark

8. Esaias Eriksson (1739-1739)

9. Nils Eriksson (1743-1744)

10. Erik Eriksson (1744-)

11. Sara Eriksdotter (1745-)

12. Eva Eriksdotter (1747-)

13. Mårten Eriksson Sjöström (1752-)

ff fm ff Jonas (Jon) Andersson född 1704-07 Ostvik 11, Frambyn, Skellefteå sn. död 1785 Östanbäck 6, Mois, Skellefteå sn. Jon Andersson hade 1749 en häst, 7 kor och 10 småkreatur. Mantalet var på 17/64 och årligen såddes 3 tunnor korn. På Smedsmyran i Frostkåge hade gården 4 skrindland äng. Källa: U.L Skellefteå sn (1650-1790) s.280

far: ff fm ff f Anders Jonsson (1670-1747)Ostvik 11 Frambyn mor: ff fm ff m Malin Andersdotter (1670-1749) från Bergsbyn 1 skellefteå

ff fm fm Marta Hansdotter född 1711 Östanbäck 6, Mois, Skellefteå sn död 1777 Östanbäck 6, Mois, Skellefteå sn

far: ff fm fm f Hans Johansson Herre (-1710) Östanbäck 6, Mois, mor: ff fm fm m Kersstin Jonsdotter (1679-1740)född i Burträsk

deras barn:

1. HANS Jonsson (1730-1792)

2. Östen Jonsson (1732-1783)

3. Magdalena Jonsdotter (1738-)

4. Johan Jonsson (1738-)

5. Kerstin/Kristina/Stina Jonsdotter (1742-1822)

6. Marta Jonsdotter (1744-)

7. Jonas Jonsson (1746-)

8. Margareta Jonsdotter (1750-1805)

9. Anders Jonsson (1753-)

ff fm mf OLOF Jonsson född 1710 på Östanbäck 14, Årsgården. död 1783 på Östanbäck 14 Gården över går till sonen Olof Jonsson. Detta år fanns på gården 2 hästar, 10 kor och 16 småkreatur och man sådde 5,5 tunnor säd. Mantalet var på 29/64 skatte. Källa: U.L Skellefteå sn (1650-1790) s.287 far: ff fm mf f Jonas (Jon) Olofsson (1679-1773) Östanbäck 14,Årsgården mor: ff fm mf m Brita Andersdotter (1685-1769) från Gummark 1, Noret skellefteå

ff fm mm Anna Persdotter född 1718 på Östanbäck 1 död 1792 på Östanbäck 14,Årsgården.vigsel 1739 Östanbäck 14

far: ff fm mm f Per Olofsson (1680-1757) Östanbäck 1 mor: ff fm mm m Dorotea (Dordi) Johansdotter (1676-1764)

deras barn:

1. Jonas(Jon) Olofsson (1740-1790)

2. BRITA Olofsdotter (1741-1834)

3. Dorotea Olofsdotter (1746-1837)

4. N Olofsson (1751-1751)

5. Katarina Olofsdotter (1752-)

6. Anna Olofsdotter (1756-)

7. Olof Olofsson (1761-1843)

8. Karin Olofsdotter (-1746)

ff mf ff CARL Furtenbach född 1687-02-10 Stockholm död 1772-04-01 A, Stockholm. Kanslist Svea Hovrätt

far: ff mf ff f Georg FURTENBACH född 1630 i Österrike eller Tyskland död november 1702 i Stockholm

mor: ff mf ff m Elisabeth Gabrielsdotter ÖHRN (1660 - 171010)

ff mf fm Brita PAHL Birgitta "Brita" född 1701 i Stockholm död 1772-09-24 vigsel 1724.familjen har tyskt ursprung från Rostock.De inrättade sitt första hem i Schefs gård på Klara södra kyrkogata.Huset började bli för litet för den växande familjen och då Carl blev fast anställd som "ordinarie" kanslist 1726-06-14, flyttade de till "Sperlings backe" intill Humlegårdenäven Anna Pahl (född 1698) och pigan Stina bodde där med familjen.Anna står i mantalslängderna som 27 år fastän hon var 42 det året, men som ogift var alla medel tillåtna.Den fasta lönen för maken gjorde att på grund av inflationen att familjen fick det mer knapert.Carl sökte bättre tjänster men fick inte dessa.Hustruns arv efter Brita "Oliversterna" (-1735) var ett välbehövlig inkomst 1737.Hovrätten beviljade 1747 familjen fri bostad och han fick tillstånd att taga sönerna till kanslisthjälp.De avancerade snart förbi sin åldrige far. 1745 flyttade man till fastighet 16-17 i kvarteret sumpen , norr om Rännilen.1760 bor makarna kvar med sina 2 ogifta döttrar.Brita Elisabeth (1726-) och Anna maria 1728-)(vilka uppgav sin ålder 6 år yngre för att inte fastna på glasberget) och sonen Johan Fredrik (1730-) som arbetade som kunglig hov sekreterare.Carl bör ha pensionerat sig någon gång efter 1760.1770 finns de boende i gård 45 i kvarteret Jeriko vid Norrlandsgatan.En av döttrarna bodde fortfarande hemma.

Efter makens död 1772-04-01 dog Brita mindre än 6 månader efter och de begravdes i gemensam grav på Jakobs kyrkogård.

far: ff mf fm f Mathias PAHL Sekr vid Likvidationsdomstolen mor: ff mf fm m Brita KROOK

deras barn:

1. Carl Göran Furtenbach (1725-1792)

2. Brita Elisabeth (1726-)

3. Anna Maria (1728-)

4. JOHAN FREDRIK Furtenbach (1730-1773)

ff mf mf CARL DANIEL Forelius / Forelius, Carolus Daniel/CERL Thesaurus (1710-1764) lagman hovrättssekreterare 1746-47 ägare till Brunsta gård 1763-

far: ff mf mf f mor: ff mf m

ff mf mm MAGDALENA Fornelia (1712-1778-08-26)

far: ff mf mm f Lars Fornelius Aktuarien (=En aktuarie är en tjänsteman med statistiska arbetsuppgifter,För att bli aktuarie krävs i Sverige akademisk examen inom matematik, framför allt matematisk statistik och aktuariell teori.) mor: ff mf mm m Magdalena Helin (-1741) dotter till Lars Johansson (-1720-04-?) och h h Catharina Larsdotter (-1725-06-30)

barn:

1. MAGDALENA ELEONORA Forelius (1736-1767)

2. Daniel Forelius gift med en dotter till Sergel ( Johan Tobias Sergel och hans sambo Anna Rella Hellström (=Anna Elisabet Hellström född i Stockholm) 1A av adeln godkända samboförhållande

ff mm mf SVEN Nilsson Vikner (1713-1793) född på yttervik 2, skräddare 1740 till minst 1783 gift 1747.bor på Kläppen,kyrkbordet i skellefteå. far: ff mm mf f NIls Svensson (1690-1776) Yttervik 2 mor: ff mm mf m Malin Eriksdotter (1689-1770)

ff mm mm ANNA KRISTINA Rönnberg (1728-1778) Från Myckle 1. Gift 1747 med Sven Nilsson Vikner född på Yttervik 2, Skräddare
1740 till minst 1783. Bor på Kläppen, Kyrkbordet i Ske-å. far:ff mm mm f Peter Gabrielsson Rönnberg (1699-1741) Från Västmanland mor: ff mm mm m Britta Bertzell (1693-1731) född i Umeå

deras barn:

1. Nils f.1748 d.1827 1782 hushåll på kyrkbordet 1805 på Köten, Kyrbordet.
2. Petter f.1750
3. Anna Britta f.1751 d.1751
4. Maria Kristina f.1752
5. Magdalena f.1755 d.1818 piga i Österbotten & senare i Ske-å. I en dombok från 1786 omtalas att hon & systern hyste västergötadrängar i sin stuga samt en perukmakargesäll som färdades mellan Ske-å & de norra socknarna.
6. Anna
7. Margareta d.1755
8. Markus f.1756 d.1757
9. Anna Katarina f.1758 d.1837
10. Britta f.1761 d.1808 I en dombok från 1786 omtalas att hon & systern hyste västergötadrängar i sin stuga samt en perukmakargesäll som färdades mellan Ske-å & de norra socknarna.
11. Markus f.1764 d.1764
12. Johan f.1765 d.1766
13. Markus f.1769 d.1770

fm ff ff Anders Olofsson Käck Myckle 1 (1709-04-10 - 1806-10-31) soldat, bonde på Tjärn skellefteå.Soldat på roten 36 Käck åren 1730-35, ägare av hemgården Tjärn nr 2 1732-1766. Anders Olofsson sådde 1749 årligen 4½ tunna och hade en häst, 8 kor samt 12 får. I Innervik fanns en laduäng om 2 skrindland. Mantalet var på 3/8 skatte. Sonen Olof Eklund, f. 1741 tog över hemgården och lär ha varit den förste i Västerbotten att odla potatis, då han gjorde ett försök år 1774.gift 1733. Källa: Ulf Lundström - Skellefteå socken 1650-1790 far:fm ff ff f Olof Eriksson (1685-1731) Tjärn mor: fm ff ff m Kerstin Andersdotter
fm ff fm KERSTIN Olofsdotter (1700 - 1783) född på Drängsmark skellefteå far:fm ff fm f Olof Larsson (1678-1748)Drängsmark mor:fm ff fm m xx

deras barn:

1. Kerstin Andersdotter (1736-1818)

2. Anders Andersson (1740-1740)

3. Per Andersson (1740-1740)

4. OLOF Andersson Eklund (1741-1777)

fm ff mf PER mårtensson (1705-08-..-1744) Skråmträsk 3 far:fm ff mf f Mårten Eriksson (1675-1758) Skråmträsk mor:fm ff mf m Sara Persdotter (1690-1716)

fm ff mm Karin Andersdotter (1711-1744) född på Klutmark 9 far:fm ff mm f Anders Andersson (1668 - 1753) klutmark 9 mor:fm ff mm m Karin Persdotter (1680-1756)

deras barn:

1. Sara (1736-1823)(g.1767 till Tjärn nr.2
2. Karin (1738-1740)
3. Sigrid (1740-1822) g.1780
4. Katarina (1743-1813) g.1783

fm fm ff LARS Persson Orre (1712-1741-12-22) Innervik 13 Soldat, Tunnbindare, sämkare.Död i krig soldat sen 1731
"Commenderad till Finland 23 sep 1739 med sin bataljon", och dog i vinterkvarteret på grund av de primitiva
förhållanderna där.Rote 14 Orre Insattes 1731. Han var då 18år. Han gifte sig sedan. Var även tunnbindare och sämkare. Dog 12 december 1741. Troligen i rysk-finska kriget. Lennart Andersson "Skellefteåbygdens soldater 1695-1895" s. 49. Lars var soldat på roten Orre 1731-1741. I roten ingick Innervik 3, 7 och 13. Skellefteå Socken 1650-1790 (Red. Ulf Lundström) s.681 och 840. far:fm fm ff f Per Andersson Orre (1674 - 1719) Innervik mor:fm fm ff m Margareta Andersdotter (1675 - 1751)

fm fm fm Kerstin Olofsdotter (1715 - 1787) född på innervik 15 död i Glommersträsk omgift med Pehr Per Israelsson Käck (1726 - 1808) far:fm fm fm f Olof Jonsson (1683 - 1758) mor:fm fm fm m Karin Johansdotter (1692 - 1763)

deras barn:

1.Pehr Larsson Wikberg (1736-1836)

Jon Larsson Västerbottning (1738 - 1817)

fm fm mf PER Gabrielsson (1718-1799) född på Åbyn Burräsk far:fm fm mf f Gabriel Persson (1695-) mor:fm fm mf m Barbro Persdotter (1695-)
fm fm mm MARTA Jonsdotter (1709-) Gagsmark skellefteå vigsel 1735 far:fm fm mm f Jon Mattsson (1671-1767) mor: fm fm mm m Beata (1670-1760)

deras barn:

BRITA Persdotter (1740-1814)

fm mf ff ÖNDE Svensson (1723-1758-09-28) född i Ursviken skellefteå. död 1758-09-28 Fehrbellin, Pommern, Tyskland Soldat i rote n:o 38, n:o 65, n:o 52 samt rote n:o 68, Skråmträsk (AC). (Westerman Lamm, Palm, Gök, Styv) (Önne Lamb Vesterman) Gick med i roten 1749 och sändes ut i krig mot Pommern. Blev dödad i Ferbellin (Pommern) den 28 september 1758.

Rote 18 Önde Svensson-Trumpetare 19 år, Antagen 1742-01. Från: Sven Öndesson. Avgått 1742-02-20 Till: Vargeringskarl 038 Palm.

Rote 38 Önde Svensson-Palm 19 år, Antagen 1742-02-20 Från: Vargeringskarl 018 Trumpetare. Avgått 1742-12 Till: Soldat 065 Giök.

Soldat Önde Svensson-Giök Antagen 1742-12 Från: Vargeringskarl 038 Palm. Avgått 1746-03 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1744: 22 år 2 tj.-år Wästerbottning.

Soldat Önde Svensson-Styf Antagen 1747-05. Avgått 1747-09-00 Till: Utbytt.

Soldat Önde Svensson-Lamb-Wästerman Antagen 1749-04. Avgått 1758-09-28 Till: Bortkommen vid Ferberlin. Mönstringsår m.m; 1757: Kallas nu Wästerman. 34 år 8 tj.-år gift Wästerbottning, commenderad till Pommern 1757-09-04. (Rügen 1759-02-12, ant. Löitz 1760-11-14, roten ant. vacant).

(VÄSTERBOTTENS REGEMENTE under FREDRIK I 1720--1762 SKELLEFTEÅ KOMPANI)

far:fm mf ff f Sven Öndesson Brant (1692-1776) mor:fm mf ff m Britta Andersdotter (1692-1737)

fm mf fm Maria Larsdotter (1721-) född på Skråmträsk far:fm mf fm f Lars Johansson (1699-1748) Skråmträsk 6 mor: fm mf fm m Malin Andersdotter (1699-1743) från Ragnvaldsträsk
deras barn:

1. Karin (1748-)

2. Sven Öndesson Höglund (1749-1819)

3. Lars Öndesson (1751-1751)

4. Lars Öndesson (1751-)

5. Britta (1754-1825) gift med soldaten och änkemannen Per Persson (1753-) på roten 19 Lekatt

6. Anders (1755-)

7. Johan (1757-1790) korpral på roten 46 slumpare

fm mf mf PER Eriksson (1756-) född i Ullbergsträsk nybyggare i Ånäser,Jörn,Skellefteå lfs Han härstammade från Hjerpes släkt.Källa: Arvidsjaur byar och nybyggare 1757-1897 R-Ö, E.Nyman - Vuotner sida 1. far:fm mf mf f Erik Eriksson-Järpe (1718-1790) född på Tjärn 1 ske nybyggare i Ullbergsträsk mor:fm mf mf m Karin Pehrsdotter (1723 - 1800)

fm mf mm MARIA Johansdotter (1753-10-05 - 1829-11-16) född i Degerbyn skellefteå död i Granberget 1. arbetar ett tag som piga i Stemningsgården. Hon gifter sig sedan med Pehr Ersson från Ullbergsträsk och de bosätter sig i Ånäset (Skeå förs)

far:fm mf mm f JOHAN Olofsson Skryt (1730-1759)född på Hedensbyn 4 mor:fm mf mm m Brita Ericsdotter (1714 - 1781) Degerbyn 1

deras barn:

1. BRITA CAISA Pehrsdotter (1781-1868)

2. Eric Pehrsson (1782-1838)

3. Eva Stina Pehrsdotter (1785-1785)

4. Johan Pehrsson (1786-)

5. Eva Maria Pehrsdotter (1787-1830)

6. Anna Greta Pehrsdotter (1790-1867)

7. Pehr Pehrsson (1792-1794)

8. Christina Elisabeth Pehrsdotter (1794-1794)

9. Johannes Pehrsson (1795-1796)

10. Hedvig Christina Pehrsdotter (1798-)

11. Lovisa Pehrsdotter (1801-)

12. Pehr Pehrsson (1802-)

13. Stina Lisa Pehrsdotter (1803-1803)

fm mm ff ISRAEL Jonsson (1713-1748) Han var 16 år och vi läser Födde Skellefteå , när sonen Petrus Käck föddes, mamman var piga på gården.Oäkta son.Per Israelsson blev soldat Käck nr 36 i Rönnbäcken år 1748, 18 år gl, i tjänst till 1757.Käck och hans hustru flyttade som förste
nybyggare till Glommersträsk Arvidsjaur församling, f.ö.sockens förste nybyggare. Dit flyttade även Käcks mor.Far: fm mm ff f Jorn Persson. Mor:fm mm ff m Karin Israelsdotter.

fm mm fm KARIN Persdotter Piga. Född 1701 Gammelbyn, Buträsk. Bosatt från 1767 Glommersträsk.

far:fm mm fm f mor:fm mm fm m

deras barn

PER (PETRUS) Israel Käck (1729-11-07 -1808-04-10) död i Månsträsk.

fm mm mf JOHAN Jonsson Herre. (1742-03-14 -1836-10-29) född på Skellefteå, Östanbäck. Död i
Arvidsjaur, SandträskF.d soldat 108 Herre i Östanbäck, som kom till Sandträsk 1778, var den första inbyggaren i Sandträsk.Herre var en vild sälle som gick hårt åt sina grannar, bemäktigade sig andra ägodelar och kunde t.o.m slå sönder grannens båt om det gick honom mot. Karl Fredrik Persson i Järvträsk, "Smess-Karl" hade en tid hemman i Sandträsk under Herres tid. Han fick nogsamt
uppleva Herres råa fasoner. Herres gård låg där Georg Stenberg har sin gård nu.Enligt Hjalmar Edström skall den allra första bebyggaren i Sandträsk vara Jonas Jonsson f.1746 och broder till nybyggare nr 2 i Glommersträsk Hans Jonsson. Jonas kom dit 1770-75, men hade inte hunnit insyna nybygget. När Johan Jonsson Herre kom dit hann han före med insyningen och tog sedan utan vidare för sig de bästa bitarna. Detta skall Jonas Jonsson ha tagit så hårt att detta var orsaken till att han hängde sig. Far:fm mm mf f Jon Andersson. Mor:fm mm mf m Anna Andersdotter.

fm mm mm Lisa Nilsdotter. (1740-1833-04-20) död i Arvidsjaur, Sandträsk

far:fm mm mm f Nils Ambrosiusson (1700-1759)

mor: fm mm mm m Sara Östensdotter (1700-1749)

deras barn:

1. Anna Greta Johansdotter (1769-03-13 -1815-05-26) född på Östanbäck Skellefteå. Död i
Månsträsk.
2. Jonas Johansson (1774-08-15 - 1854) Skellefteå, Östanbäck. Död iSkellefetå.

släktforskning

Dela · Kommentera

Vedstapling

Kommentera

Av Birgitta Hellström - 2 november 2012 12:50

idag har jag staplat ved !!!!

Än fast snön ligger vit på marken ......

ja jag har staplat ved nere i pannrummet för snart kommer de från affären med en ny

.... tvättmaskin och de lär nog inte ta sig nerför trappen utan får nog ta vedluckan så nu har jag staplat mig trött ....

men sen tog jag mig en

Allmänt · hemmafronten

Dela · Kommentera

1 2 3

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

vem är jag?
en 50+ kvinna som är mamma ,mormor, hustru mm
jag jobbar inom åldringsvården ägnar min lediga tid till familjen kyrkan och dess verksamhet och släktforskning.
mitt hjärta klappar för de "små i samhället" speciellt LPverksamheten som hjälpe

Visa presentation